Inget yrke i Sverige har så många långa sjukskrivningar som undersköterskorna. Bland politiker, höga chefer och militärer är de långa sjukfallen däremot få. Ny statistik visar hur stor skillnaden är mellan dem som sköter vården och dem som styr landet.

Under 2025 startade 191 sjukfall per 1 000 undersköterskor, visar ny statistik från Försäkringskassan. I gruppen politiker och högre ämbetsmän var siffran 33 sjukfall per 1 000.

Statistiken räknar bara sjukfall som blir längre än 14 dagar. De första två veckorna betalar arbetsgivaren sjuklön, och först därefter kan man söka sjukpenning från myndigheten.

Varje år kommer runt 600 000 nya ansökningar om sjukpenning in. För alla yrken tillsammans blev det 89 långa sjukfall per 1 000 personer i fjol, en minskning från 93 året innan.

Efter undersköterskorna kommer gruppen tidningsbud, vaktmästare och övriga servicearbetare med 163 sjukfall per 1 000. Därefter följer tandhygienister, barnskötare och elevassistenter samt tandsköterskor, som alla ligger mellan 141 och 145.

Vården och skolan sticker ut

Det är framför allt inom skola, vård och omsorg som sjukskrivningarna är vanligast. Vårdbiträden, sjuksköterskor, skötare och personliga assistenter har alla över 130 sjukfall per 1 000. Även yrken inom djurvård, socialtjänst, tillverkning och transport ligger ofta över 100.

Skillnaden syns också i antalet sjukdagar. Räknat på alla som arbetar i yrket blev det i snitt nästan 21 dagar med sjukpenning per undersköterska under året. I gruppen med politiker och högre ämbetsmän var det drygt två dagar.

LÄS ÄVEN: Skyddsombud slår larm om kris i äldreomsorgen: ”Låt mig inte bo här”

Enligt Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan, är det arbetsmiljön som betyder mest.

”Arbetsmiljö är det enskilt viktigaste faktorn som påverkar sjukskrivningar på sammantagen nivå”, skriver han i ett pressmeddelande.

Han pekar också på att många som arbetar i enklare serviceyrken har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Tillsammans med problem i arbetsmiljön ger det en högre sjukfrånvaro.

Soldater och chefer friskast

Allra lägst ligger soldater med 21 sjukfall per 1 000. Även chefer inom bank och finans, forskningschefer, verkställande direktörer, IT-chefer och officerare har mycket låga tal, mellan 27 och 30.

Gruppen politiker och högre ämbetsmän hamnar på 33. Det är drygt en tredjedel av snittet för alla yrken.

För politikerna själva redovisas inga siffror för 2025, eftersom de bara är runt 450 personer i statistiken. Därför jämförs hela gruppen, där även bland annat general-, landstings- och kommundirektörer ingår.

Psykisk ohälsa vanligast

Psykiska diagnoser, ofta kopplade till stress, är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Bland alla yrken startade 24 sådana sjukfall per 1 000 i fjol, följt av nästan 20 för sjukdomar i muskler och leder.

Hos undersköterskorna är det tvärtom. Där är besvär med muskler, leder och rygg vanligast med 52 sjukfall per 1 000, före psykiska diagnoser med 46.

”När det gäller stressrelaterade sjukskrivningar så visar forskning att relationen mellan å ena sidan krav och prestation och å andra sidan belöning, mandat och resurser är väldigt viktigt”, skriver Peter Abrahamsson.

Kvinnor blir sjukskrivna betydligt oftare än män. För kvinnor startade 116 sjukfall per 1 000 i fjol, mot 62 för män.

I hemtjänsten och på äldreboenden är nästan nio av tio undersköterskor kvinnor. Där är talet ännu högre, med 197 sjukfall per 1 000.

Sjukskrivningar på grund av fysiska faror i arbetsmiljön har däremot minskat under lång tid, enligt Försäkringskassan.

LÄS ÄVEN: Akutpersonal tvingas planera flyktvägar och dölja sina namn