Trots EU jättelån på 90 miljarder euro räcker de pengar som hittills säkrats inte om kriget fortsätter nästa år. Ukrainas finansminister Serhij Martjenko räknar med ett ofinansierat hål på 32,6 miljarder dollar i statsbudgeten för 2027 – motsvarande omkring 300 miljarder kronor. Samtidigt varnar han för att landet närmar sig den svåraste ekonomiska situationen sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes 2022.

Ukrainas regering arbetar nu med nästa års statsbudget utifrån antagandet att kriget mot Ryssland fortsätter under hela 2027. Finansminister Serhij Martjenko uppger att landets grundläggande behov av extern finansiering ligger på omkring 50 miljarder dollar per år.

Av detta saknas i nuläget finansiering för 32,6 miljarder dollar nästa år. Beloppet motsvarar, beroende på växelkurs, omkring 300 miljarder svenska kronor.

– Vi har inte haft en situation som denna sedan 2022, då vi verkligen led av likviditetsbrist. Just nu kommer vi alldeles för nära samma scenario som vi hade 2022, säger Martjenko i en intervju med Euronews.

Varnar för ”mycket svår vinter”

Enligt finansministern har situationen försämrats ytterligare genom den ökade intensiteten i de ryska angreppen. Han pekar bland annat på attacker mot Ukrainas logistiska infrastruktur och räknar med en besvärlig vinter.

– Kriget har intensifierats mycket snabbt. Det inser vi själva. Det är en helt annan verklighet jämfört med förra månaden, med de senaste attackerna mot vår logistik. Vi förväntar oss en mycket svår vinter. Eskaleringen innebär att vi måste hitta resurser för att överleva den, säger Martjenko.

Problemet handlar inte bara om kostnaderna för själva krigföringen. När försvarsutgifter och vapeninköp prioriteras riskerar andra delar av statsbudgeten att få stå tillbaka.

Martjenko uppger att staten redan har börjat känna av likviditetsproblem och att vissa civila utbetalningar kan behöva skjutas på framtiden om ytterligare pengar inte kommer in.

– Vi ser redan vissa likviditetsproblem och räknar med vissa underskott i vår budget. Det innebär att vi kan tvingas skjuta upp vissa betalningar som inte är relaterade till kriget på grund av brist på likvida medel. Det kommer att få konsekvenser, säger han.

Fick jättelån på 90 miljarder euro

Beskedet kommer trots det omfattande finansieringspaket som EU redan har beslutat om. I april enades EU-länderna om det så kallade Ukraine Support Loan på sammanlagt 90 miljarder euro för åren 2026 och 2027. Det motsvarar över 1 000 miljarder svenska kronor.

LÄS ÄVEN: Trots jättelånet – Ukraina begär ytterligare 250 miljarder

Av lånet är omkring 60 miljarder euro avsedda för militärt stöd och försvarsupphandlingar medan 30 miljarder ska användas som ekonomiskt budgetstöd. Pengarna finansieras genom upplåning på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet.

Bild: Ukrainas regering.

Men redan innan Martjenkos nya besked hade Kiev meddelat att de beslutade pengarna inte skulle vara tillräckliga. President Volodymyr Zelenskyj uppgav i augusti att Ukraina behövde ytterligare omkring 27 miljarder dollar – ungefär 250 miljarder kronor – för att klara försvarsutgifterna under innevarande år. Beskedet överraskade enligt tidigare rapportering flera europeiska regeringar.

Det nya hål som Martjenko nu beskriver gäller däremot 2027. Det ska alltså inte förväxlas med de 27 miljarder dollar som Ukraina har uppgett sig behöva för årets försvarsutgifter.

Över en halv biljon i två nya hål

Sammantaget illustrerar siffrorna hur snabbt Ukrainas finansieringsbehov växer. Först rapporterades ett ytterligare behov på 27 miljarder dollar för 2026. Nu bedöms ytterligare 32,6 miljarder dollar sakna finansiering för 2027. De båda beloppen motsvarar tillsammans närmare 60 miljarder dollar, eller i storleksordningen 550 miljarder kronor.

Det innebär dock inte att Ukraina begär ett enda nytt lån på denna summa. Det rör sig om finansieringshål för två olika budgetår, samtidigt som redan beslutade stöd och lån betalas ut successivt.

Så sent som den 18 september meddelade Ukrainas regering att landet hade fått ytterligare 3,3 miljarder euro från EU-lånet. De pengarna ska enligt premiärministern bland annat användas för inköp av robotar och drönare.

Vill komma åt frysta ryska tillgångar

Martjenko uppmanar nu de europeiska regeringarna att ”tänka utanför boxen” för att hitta finansiering. En central del i den ukrainska planen är att åter försöka använda de ryska statliga tillgångar som frystes efter invasionen. Det handlar totalt om omkring 300 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar internationellt, varav en stor del finns inom EU.

LÄS ÄVEN: 800 miljoner gick till värdelösa Ukrainagranater – Estlands försvarsminister avgår efter skandal

Frågan har länge varit juridiskt och politiskt känslig. Framför allt Belgien har varit försiktigt eftersom stora delar av tillgångarna förvaltas av det Brysselbaserade finansinstitutet Euroclear.

Ukraina har därför presenterat ett nytt upplägg som enligt Martjenko innehåller ”helt nya element” för att minska den juridiska risken för Belgien och Euroclear. Tanken är bland annat att ansvaret för eventuella framtida rättstvister med Ryssland inte längre skulle vila på Belgien ensamt.

– Vi vill diskutera det. Planen skapar nya förutsättningar där det inte är Belgiens ansvar att möta rättsliga tvister med Ryssland, utan ett gemensamt ansvar för de 27, säger Martjenko.

EU-kommissionen har samtidigt uttryckligen reserverat möjligheten att i framtiden använda frysta ryska tillgångar för att återbetala det stora Ukrainalånet, under förutsättning att detta kan ske i enlighet med EU-rätten och internationell rätt.

Finansieringen för 2027 blir nästa stora fråga

Ukrainas finansdepartement har därefter fortsatt förhandlingarna med EU-länderna och Internationella valutafonden. Departementet uppgav den 21 september att Ukraina hittills under 2026 har fått 31,3 miljarder dollar i extern finansiering och att EU spelar den största rollen.

Samtidigt har finansdepartementet nu preciserat det totala externa finansieringsbehovet för 2027 till 52,6 miljarder dollar. Även när redan tillgänglig finansiering, däribland återstående pengar från EU 90-miljarderslån, räknas in återstår alltså ett betydande hål.

Martjenko framhåller att målet inte bara är att hitta pengar för att täcka ett tillfälligt underskott. Ukraina vill ha långsiktiga utfästelser som gör att staten kan fortsätta fungera samtidigt som en mycket stor del av de egna resurserna går till kriget.

Om kriget fortsätter under 2027 blir frågan därför inte bara hur EU redan beslutade jättelån ska betalas ut, utan också varifrån de hundratals miljarder kronor som fortfarande saknas ska komma.