EU har just börjat betala ut ett nytt stödpaket på 90 miljarder euro till Ukraina. Nu meddelar Kiev att pengarna ändå inte kommer att räcka. För 2027 behöver landet ytterligare omkring 69 miljarder euro – motsvarande drygt 750 miljarder kronor. Den nya notan tas emot med tilltagande frustration i Bryssel.
Ukrainas växande finansieringsbehov stod i centrum när landets viktigaste internationella givare samlades i Bryssel på tisdagen. Förutom EU deltog företrädare för bland annat G7-länderna, Norge, Sydkorea och Internationella valutafonden, IMF. Det rapporterar bland annat Le Monde.
Budskapet från den ukrainska delegationen var att de stödpaket som redan beslutats inte är tillräckliga. Redan i augusti uppgav president Volodymyr Zelensky att Ukraina hade ett hål på 27 miljarder dollar, motsvarande omkring 23 miljarder euro, i budgeten för enbart 2026.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ukrainas finansminister Serhij Martjenko uppgav vid ett framträdande i Bryssel att regeringen sedan dess lyckats minska det beloppet. Samtidigt presenterade han betydligt större behov för nästa år.
Behöver 69 miljarder euro 2027
Enligt Martjenko behöver Ukraina hitta omkring 69 miljarder euro för 2027. Av detta ska cirka 40 miljarder gå till militära utgifter och ytterligare 29 miljarder till statsbudgeten och den offentliga verksamheten.
Kiev förklarar de försämrade finanserna bland annat med de intensifierade ryska bombningarna, som har slagit mot ekonomin och minskat skatteintäkterna. Samtidigt uppges problemen med spannmålsexporten via Svarta havet ha lett till att jordbruksexporten minskat med 60 procent och därmed reducerat inflödet av utländsk valuta.
Det nya beräknade behovet kommer trots att EU-länderna redan har beslutat att gemensamt låna upp 90 miljarder euro för att finansiera Ukraina under 2026 och 2027. Tanken har varit att 30 miljarder euro per år ska gå till militärt stöd och 15 miljarder till den ukrainska statsbudgeten.
I mitten av september hade Bryssel redan betalat ut 15 miljarder euro för inköp av militär materiel. EU-kommissionären Marta Kos framhöll vid givarmötet att EU och medlemsländerna sedan den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har lämnat närmare 225 miljarder euro i stöd till Ukraina och ukrainare.
”Som att vattna öknen”
Den nya ukrainska begäran har enligt Le Monde väckt frustration i Bryssel.
– Man får känslan av att vi vattnar öknen, säger en europeisk diplomat till tidningen.
Tidpunkten är dessutom besvärlig. EU-länderna förhandlar om unionens nästa flerårsbudget, där kommissionens förslag innehåller ytterligare 100 miljarder euro till Ukraina under perioden 2028–2034. Samtidigt vill Tyskland och flera av de så kallade sparsamma medlemsländerna skära ned EU:s totala budgetförslag med hundratals miljarder euro.
LÄS ÄVEN: Trots jättelånet – Ukraina begär ytterligare 250 miljarder
Flera stora EU-länder går dessutom till val under 2027. Det gör ytterligare omfattande åtaganden gentemot Ukraina politiskt känsliga.
Något beslut om de nya pengarna har ännu inte fattats. Enligt en diplomat inväntar EU mer detaljerade uppgifter från Kiev innan frågan kan behandlas vidare. Den väntas komma upp när EU finansministrar sammanträder den 9 oktober och möjligen också vid Europeiska rådets möte senare samma månad.
15 miljarder ännu inte utbetalda
Samtidigt påpekar EU-företrädare att Ukraina fortfarande inte har fått tillgång till 15 miljarder euro som redan avsatts för statsbudgeten. Utbetalningen är kopplad till reformkrav från EU, bland annat åtgärder mot korruption. Under sommaren har flera korruptionsaffärer berört personer i kretsen kring Zelenskyj.
– Vårt budskap till våra ukrainska vänner är tydligt: Genomför de reformer som vi har kommit överens om, så att vi kan fortsätta ge er ekonomiskt stöd, säger Marta Kos.
Martjenko uppger att det ukrainska parlamentet väntas återuppta arbetet med reformerna i mitten av oktober. Han vänder sig samtidigt mot vissa krav från Bryssel som skulle innebära nya skatter.
– Det är inte rätt tid att höja skatterna för våra företag, som redan lider svårt, säger han.
Ryska miljarder åter på bordet
EU-kommissionen undersöker nu flera möjligheter att hitta mer pengar utan att omedelbart besluta om ännu ett stort gemensamt lån. En möjlighet är att använda omkring 20 miljarder euro som återstår av EU låneprogram på 150 miljarder euro för europeisk upprustning.
Pengarna skulle exempelvis kunna finansiera drönare och luftförsvar till Ukraina. Problemet är att enskilda medlemsländer då måste ta på sig återbetalningen av lånen, något som enligt Le Monde i nuläget bedöms som politiskt mycket svårt att få acceptans för i bland annat Tyskland och Frankrike.
LÄS ÄVEN: Ukraina saknar ytterligare 300 miljarder för att fortsätta kriget
Även pengar ur den europeiska fredsfaciliteten skulle kunna användas. Ett annat alternativ är att tidigarelägga delar av de stödutbetalningar som egentligen är avsedda för 2027, vilket dock bara skulle flytta finansieringsproblemet framåt i tiden.
Därmed aktualiseras åter frågan om de omkring 210 miljarder euro i ryska statliga tillgångar som frysts i Europa sedan krigets början. Cirka 180 miljarder euro finns hos finansinstitutet Euroclear i Belgien.
Ukraina har länge krävt att tillgångarna ska tas i anspråk. Tyskland har tillsammans med bland andra Sverige och Nederländerna tidigare drivit frågan, medan Belgien motsatt sig en konfiskering på grund av de juridiska och ekonomiska riskerna.
Diskussionen väntas nu ta fart på nytt när Ukraina efterfrågar ytterligare tiotals miljarder euro. Fabian Zuleeg, chef för tankesmedjan European Policy Centre, varnar samtidigt för att inte heller de frysta ryska tillgångarna skulle lösa det långsiktiga problemet.
– Även om vi skulle använda de frysta ryska tillgångarna vore det en tillfällig lösning. Europa måste fundera på en hållbar och permanent lösning, säger han.
Behoven väntas enligt Zuleeg förbli mycket stora såväl under kriget som under den framtida återuppbyggnaden av Ukraina.
