Oron för den tyska industrins konkurrenskraft växer. Mer än vart fjärde industriföretag uppger att dess position har försämrats på marknader utanför EU – och inom bilindustrin gäller det hela 43 procent. Samtidigt fortsätter industrijobben att försvinna. Problemen beskrivs som strukturella och förklaras bland annat med hårdare konkurrens från Kina, höga energi- och arbetskostnader samt en omfattande europeisk och nationell regelbörda.
Nya siffror från det tyska Ifo-institutet ger en dyster bild av Europas största industrination. I institutets julimätning uppgav 25,4 procent av de tyska industriföretagen att deras konkurrensposition på marknader utanför EU hade försämrats. Bara 5,2 procent såg en förbättring. Även på den europeiska marknaden är balansen tydligt negativ: 17 procent rapporterar försämrad konkurrenskraft, medan 6,3 procent upplever en förbättring.
– Den tyska industrin lyckas fortfarande inte vinna tillbaka mark på de internationella marknaderna. Särskilt utanför Europa är konkurrenstrycket fortsatt högt, säger Klaus Wohlrabe, undersökningschef på Ifo.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bilindustrin hårdast pressad
Särskilt allvarlig är situationen för den tyska bilindustrin. Där uppger 43 procent av företagen att konkurrenspositionen utanför EU har försämrats. Motsvarande andel är 29,1 procent inom metallframställning och metallbearbetning, 26 procent inom kemiindustrin och 25,5 procent inom maskinindustrin. Bland tillverkare av metallprodukter är siffran 25,3 procent och inom elektrisk utrustning 24,5 procent.
LÄS ÄVEN: Nya EU-regler slår mot små e-handlare
Problemen finns dessutom på hemmamarknaden i Europa. Nästan vart fjärde bilföretag, 24,8 procent, anser att konkurrenspositionen har försvagats även inom EU. Inom kemiindustrin är motsvarande siffra 22,1 procent. Ifo ser därför inte utvecklingen främst som ett övergående konjunkturproblem.
– Den tyska industrins konkurrensproblem är av strukturell natur. Kortsiktiga konjunkturförbättringar kommer inte att förändra mycket, säger Wohlrabe.
Jobben minskar – kinesisk konkurrens tilltar
Utvecklingen syns också på arbetsmarknaden. Enligt siffrorna som återges av Handelsblatt hade den tyska tillverkningsindustrin 5,29 miljoner anställda vid utgången av juni, 144 100 färre än ett år tidigare. Det motsvarar en minskning med 2,7 procent.
Cyrus de la Rubia, chefsekonom på Hamburg Commercial Bank, beskriver utvecklingen som en ”Kina-chock”. Konkurrensen från kinesiska företag har på kort tid skärpts kraftigt, både på den kinesiska marknaden och på andra exportmarknader.
LÄS ÄVEN: Merz öppnar upp: Tyskland har en kris för att rysk gas försvann
Det ligger också i linje med den bredare problembild som tecknas av den tyska industrifederationen BDI. Organisationen pekar på geopolitisk oro, svag global efterfrågan och framför allt kinesisk konkurrens inom traditionellt starka tyska områden som fordon, automation och högteknologi. BDI framhåller samtidigt höga energipriser, skatter, arbetskraftskostnader och omfattande byråkrati som inhemska och europeiska kostnadsnackdelar.
EU-regler en del av problemet – men inte hela förklaringen
Att lägga hela skulden på EU regleringar skulle däremot gå längre än vad Ifo-undersökningen visar. Den mäter företagens upplevda konkurrenskraft men fastställer inte vilka enskilda faktorer som orsakat försämringen.
Det finns samtidigt tydligt stöd för att den europeiska regelbördan är en del av problemet. EU-kommissionen har själv gjort förenkling av regelverket till en central del av sin konkurrenskraftspolitik och konstaterar att företagen betraktar administrativa bördor som ett hinder för tillväxt. Målet är nu att minska den administrativa bördan med minst 25 procent för företag generellt och 35 procent för små och medelstora företag.
LÄS ÄVEN: Tysklands tillväxtprognos HALVERAD
Kommissionens egen problembeskrivning är dock bredare. Den pekar även på stigande energikostnader, svag produktivitetsutveckling, demografiska problem och hårdnande global konkurrens. Mario Draghis uppmärksammade rapport om Europas konkurrenskraft lyfte särskilt energin – europeiska företag har under senare år mött elpriser som varit två till tre gånger högre än i USA och Kina.
Även EU Clean Industrial Deal utgår uttryckligen från att europeisk industri pressas av en kombination av höga energikostnader, hård global konkurrens och komplexa regelverk.
Ett bredare strukturellt problem
Bilden som växer fram är därför mer bekymmersam än om problemen enbart hade kunnat förklaras av en svag konjunktur. Tysk industri möter samtidigt billigare och allt mer tekniskt avancerad konkurrens från Kina, höga energi- och arbetskostnader, betydande skatte- och regelbördor samt ett Europa som under lång tid haft svagare produktivitetsutveckling än sina främsta konkurrenter.
LÄS ÄVEN: AFD: Tysklands ekonomi rasar samman
Ifo-siffrorna visar att företagen själva i betydligt större utsträckning ser sin konkurrenskraft försämras än förbättras. Att problemen dessutom är särskilt tydliga inom bil-, kemi-, metall- och maskinindustrin är betydelsefullt eftersom just dessa sektorer länge har utgjort kärnan i den tyska exportmodellen.
Ett ovanligt undantag finns dock – dryckesindustrin är den enda bransch där företagen sammantaget uppger förbättrad konkurrenskraft både inom och utanför EU.
