Regeringen har träffat en överenskommelse med Somalia som innebär att landet nu tar emot sina medborgare som fått utvisningsbeslut i Sverige. Beslutet markerar ett genombrott i en fråga som länge skapat stora problem för svenska myndigheter – inte minst när det gäller förvaring, försörjning och övervakning av personer som inte haft rätt att stanna i landet.
Överenskommelsen innebär samtidigt att delar av det svenska biståndet till Somalia styrts om till projekt som hanteras av Sida i samarbete med Världsbanken och FN-organet UNDP. Från oppositionen har det i ett politiskt utspel under fredagen riktats hård kritik mot upplägget där verkställande av utvisningsbeslut bland annat beskrivs som att ”slänga ut människor ur Sverige”.
Långvarigt problem för Sverige
Somalia har under lång tid vägrat att ta emot medborgare som fått avslag på sin asylansökan i Sverige eller som dömts för brott och utvisats. Det har gjort att ett stort antal personer har blivit kvar i landet, trots att de saknar rätt att vistas här.
LÄS ÄVEN: Somalisk taxiförare försökte våldta kund – kan INTE utvisas
Enligt polisen ökade de faktiska tvångsutvisningarna till Somalia markant under 2023 efter att uppgörelsen slutits i december samma år. Biståndsminister Benjamin Dousa (M) framhåller att regeringen medvetet kopplat samman bistånd och migration för att öka återvändandet.
– Det här är ett sätt att säkerställa att utvisningsbeslut faktiskt kan verkställas, säger Dousa i en kommentar till SR Ekot.
Kritik mot kopplingen till bistånd
Från oppositionen anklagas regeringen för att riskera att biståndsmedel används på ett sätt som kan gynna den somaliska regeringen. Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Anna Lasses beskriver i högt tonläge uppgifterna som ”hårresande”.
– Om det stämmer att den svenska regeringen har gjort en hemlig uppgörelse med den somaliska regeringen så är det mycket allvarligt, säger Lasses till SVT och fortsätter:
– Det här handlar om 100 miljoner kronor till bistånd. Det ska gå till barns skolgång, till människor som behöver mat, till demokratiprojekt. Det ska inte användas som en muta för att slänga ut människor ur Sverige.
Centerpartiet har som en del av utspelet även kallat biståndsministern till utrikesutskottet för att ge en ”ordentlig förklaring”. Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, väntas också haka på kallelsen.
I public service-media beskrivs uppgörelsen mellan Sverige och Somalia som ”hemlig” och ”avslöjad”, trots att den hanterats med samma transparens som alla andra biståndsärenden.
Morgan Johansson: ”Omdömeslöst”
S-toppen Morgan Johansson beskriver Tidöregeringen lösning som ”omdömeslöst”:
– Det är helt omdömeslöst av regeringen att sätta in 100 miljoner kronor på en fond som står nära den somaliska premiärministern när man samtidigt vet att Somalia är ett av världens mest korrumperade länder, säger Johansson till SVT.
Fördelning via FN
Avtalet omfattar totalt 100 miljoner kronor. Den första utbetalningen, på 40 miljoner, gick 2024 via Världsbanken. Resterande 60 miljoner betalades i somras till ett projekt kopplat till Somalias premiärministers kansli, men administrerat av FN-organet UNDP.
LÄS ÄVEN: Hälften av somaliska män i huvudstaden har åtalats
Sida bekräftar att det var regeringen som beslutade om inriktningen på biståndet, något som inte är unikt för Tidöregeringen utan sker återkommande från regeringar av skiftande politisk färg. UNDP skriver också till Ekot att projektet följer organisationens normala rutiner och att målet är att stärka statliga institutioner i Somalia.
En del av en större debatt
Sverige har under lång tid haft omfattande problem med länder som vägrar ta emot utvisade medborgare. Somalia är inte det enda exemplet. Frågan om huruvida bistånd ska kunna användas som påtryckningsmedel för att underlätta återvändande är en del av en bredare internationell diskussion.
Alla är eniga om att korruptionsriskerna är höga i Somalia, som ligger näst sist på Transparency Internationals korruptionsindex, men det gäller allt bistånd som skickas dit. Tidöregeringen framhåller att de här medlen inte skiljer ut sig utan går via etablerade internationella aktörer som Sida och UNDP, och att inga pengar betalas direkt till den somaliska regeringen.
LÄS ÄVEN: Somalia vägrar ta tillbaka sina medborgare – då stryper Finland bistånd
Kritiken beskrivs som mer av en politisk positionering inför nästa års allmänna val och att det råder delade maningar om huruvida de biståndsmiljarder i skattepengar som Sverige delar ut ska ges villkorslöst eller villkoras på olika sätt med motprestationer, i det här fallet alltså att mottagarlandet tar emot sina egna medborgare när de fått utvisningsbeslut i Sverige.
Att göra på det här sättet är inte unikt för Sverige. Bland annat den finska regeringen har tidigare stoppat bistånd till Somalia med anledning av att landet vägrat ta tillbaka sina medborgare med utvisningsbeslut i Finland.
LÄS ÄVEN: Arabiska och somaliska migranter överrepresenterade bland bidragstagare
