Sverige och fem andra nettobetalande EU-länder hotar att stoppa unionens nästa långtidsbudget om den inte bantas kraftigt. Länderna kräver nedskärningar på hundratals miljarder euro och vill samtidigt flytta pengar från traditionella bidrag till bland annat försvar, säkerhet och innovation.

Tyskland, Sverige, Danmark, Nederländerna, Finland och Österrike har gemensamt skärpt tonen inför förhandlingarna om EU långtidsbudget för åren 2028–2034. Länderna står tillsammans för omkring 40 procent av finansieringen av EU-budgeten, enligt Financial Times.

I ett gemensamt brev skriver ländernas ledare att ”EU-budgeten måste fundamentalt reformeras” och att unionen står inför nödvändiga vägval. Budskapet är att någon uppgörelse inte kommer att accepteras om den föreslagna budgetramen på närmare två biljoner euro lämnas i stort sett intakt.

Vill kapa hundratals miljarder

EU-kommissionens förslag omfattar nästan 2 000 miljarder euro under sjuårsperioden 2028–2034. Det motsvarar omkring 1,26 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst, enligt EU-kommissionen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har redan tidigare krävt att förslaget minskas med hundratals miljarder euro. En nivå som diskuterats från tysk sida är omkring 400 miljarder euro i nedskärningar. Tyskland har också kallat kommissionens föreslagna ökning jämfört med den nuvarande långtidsbudgeten för orealistisk.

De sex länderna vill samtidigt prioritera om pengarna. Mer ska gå till områden som försvar, konkurrenskraft, innovation och migrationshantering, medan traditionellt stora utgiftsposter måste kunna minskas.

Det innebär framför allt att jordbruksstödet och EU så kallade sammanhållningspolitik – pengar som går till fattigare länder och regioner – hamnar under press.

Kommissionens nuvarande förslag avsätter 865 miljarder euro till den del av budgeten som bland annat omfattar regionalpolitik och jordbruk. Samtidigt föreslås 409 miljarder euro för konkurrenskraft, forskning och säkerhet.

Djup spricka mellan EU-länderna

Kravet har skapat en tydlig konflikt mellan framför allt rikare nettobetalare i norra Europa och flera av de länder som tar emot stora summor ur EU jordbruks- och regionalfonder.

Bland annat Italien, Spanien och Polen har motsatt sig kraftiga nedskärningar i de traditionella stöden. Flera länder vill i stället hitta nya intäkter till EU-budgeten för att kunna finansiera både gamla och nya utgifter.

En annan stridsfråga är gemensam upplåning. Tyskland och dess allierade har motsatt sig att EU löser finansieringsproblemen genom nya gemensamma lån, medan andra medlemsländer har varit mer öppna för den modellen.

Kommissionen har samtidigt föreslagit flera nya så kallade egna medel – EU-gemensamma intäktskällor – för att minska beroendet av direkta betalningar från medlemsländerna. Bland förslagen finns bland annat avgifter kopplade till stora företag och andra EU-gemensamma intäkter.

Sverige kan stoppa budgeten

För de sex länderna finns ett tungt förhandlingsvapen. EU långtidsbudget måste godkännas enhälligt av samtliga 27 medlemsländer innan den kan antas. Sverige eller något annat medlemsland kan därmed i praktiken blockera hela uppgörelsen. Därefter krävs också Europaparlamentets godkännande.

Det irländska ordförandeskapet arbetar nu med ett nytt kompromissförslag som ska ligga på bordet när EU stats- och regeringschefer möts den 15 oktober. Irland har fått i uppdrag att föra förhandlingarna framåt efter att tidigare kompromissförslag inte lyckats överbrygga skillnaderna mellan medlemsländerna.

Målet är att nå en politisk uppgörelse före årsskiftet. Det behövs enligt EU-rådet för att detaljlagstiftningen ska hinna antas under 2027 och den nya budgeten kunna börja gälla den 1 januari 2028.

Om konflikten om budgetens storlek inte kan lösas är positionerna dock fortfarande långt ifrån varandra. De sex nettobetalande länderna kräver att EU först bestämmer vad som faktiskt ska prioriteras – och därefter anpassar budgetens storlek efter det.