Gamla järnvägssträckor som legat oanvända i decennier kan få en ny roll i Sveriges totalförsvar. Utanför Jörn i Västerbotten bygger Trafikverket nu upp spår på en järnväg som inte använts på omkring 35 år, för att testa hur snabbt gamla banor kan tas i bruk igen om ordinarie transportvägar slås ut.

Arbetet är en del av ett större försök där befintliga banvallar återanvänds i stället för att nya järnvägar byggs från grunden. På sträckan mellan Arvidsjaur och Jörn läggs ny räls och nya sliprar på två teststräckor, samtidigt som den nedlagda banan mellan Morjärv och Haparanda röjs för att undersöka om även den skulle kunna trafikeras igen.

Enligt Trafikverket är syftet uttryckligen att stärka Sveriges motståndskraft både i vardagen och vid kris eller krig. Norra Sverige pekas samtidigt ut som särskilt viktigt för totalförsvaret.

1,5 kilometer nytt spår om dagen

Utanför Jörn hade järnvägen vuxit igen med träd, sly och annan vegetation. Själva spåret gick inte längre att använda, men banvallen bedömdes vara i tillräckligt gott skick för att ligga till grund för en ny bana.

I ett reportage från TV4 beskrivs hur ett specialfordon lägger ut nya sliprar och räls direkt på den förberedda banvallen. Bygglaget uppges kunna färdigställa omkring 1,5 kilometer spår per dag.

Det gör metoden betydligt snabbare än att anlägga en helt ny järnväg. Samtidigt finns praktiska problem eftersom flera av de gamla banorna går genom områden där vägförbindelserna är begränsade. Material, maskiner och personal måste därför matas ut längs själva järnvägskorridoren.

När rälsen lagts återstår dessutom arbete med bland annat makadam, spårriktning och svetsning innan sträckan är fullt färdig.

Fler vägar om järnvägen slås ut

Bakgrunden är Sveriges förändrade säkerhetsläge och behovet av alternativa transportleder. Järnvägen är central för att flytta stora mängder materiel, bränsle och personal, vilket gör systemet sårbart om en strategiskt viktig sträcka blockeras eller förstörs.

Trafikverket vill därför undersöka vilka äldre banor som skulle kunna fungera som reservvägar. Att banvallen redan finns kan korta både byggtid och planering jämfört med att skapa helt nya transportkorridorer.

Projektet i norr innebär däremot inte att alla gamla svenska järnvägar nu ska återöppnas. Trafikverket beskriver teststräckorna som ett sätt att samla praktisk kunskap inför framtida beslut om banor som stått oanvända länge.

Parallellt röjs den gamla sträckan mellan Morjärv och Haparanda, som inte haft trafik sedan 2012. Där behöver vegetation först tas bort innan Trafikverket kan inspektera bland annat trummor, avvattning och plankorsningar.

Om testerna visar att metoden fungerar kan äldre järnvägskorridorer därmed få ett helt nytt värde. Banor som tidigare betraktats som överflödiga kan i ett försämrat säkerhetsläge i stället bli reservleder för både civila och militära transporter.