EU-kommissionen arbetar med särskilda färdplaner som ska ge fyra av unionens mest framskridna kandidatländer en tydligare väg mot medlemskap. Det handlar om Ukraina, trots det pågående kriget, samt Moldavien, Montenegro och Albanien. Länderna ska få konkreta mål för det fortsatta reformarbetet och ungefärliga tidsramar för när olika delar av medlemskapsförhandlingarna kan vara avslutade. Samtidigt står flera andra länder, däribland Turkiet, fortfarande på kö för ett framtida EU-medlemskap.
Förslaget är ett försök att få fart på en process som för flera av kandidatländerna pågått i många år, utan någon tydlig tidsplan för när ett medlemskap faktiskt kan bli aktuellt.
Två högt uppsatta tjänstemän inom EU-kommissionen, som arbetar med de planerade färdplanerna, uppger att de fyra länderna ska få en mer detaljerad bild av vilka reformer som återstår och vilka steg som behöver tas för att komma vidare i förhandlingarna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Tjänstemännen har uttalat sig anonymt eftersom arbetet ännu inte är färdigställt. Färdplanerna ska bland annat tydliggöra vilka krav som ställs på respektive land och när olika grupper av reformer förväntas vara genomförda. Det rapporterade Politico på söndagen.
LÄS ÄVEN: EU: Ukrainskt medlemskap så snabbt som möjligt
EU:s anslutningsförhandlingar är uppdelade i sex förhandlingsområden som omfattar olika politikområden, och de nya planerna väntas innehålla ungefärliga tidpunkter för när dessa delar av processen kan avslutas.
Det innebär inte att länderna automatiskt får medlemskap vid ett bestämt datum. De är i stället tänkta att skapa en tydligare och mer förutsägbar väg framåt, under förutsättning att kandidatländerna genomför de reformer som EU kräver.
Ukraina ska in
Montenegro har kommit längst i processen av de fyra utpekade länderna. I juli hade landet öppnat samtliga 33 förhandlingskapitel och preliminärt avslutat 18 av dem. Även Albanien har öppnat samtliga kapitel, medan tre vid samma tidpunkt hade avslutats preliminärt.
Ukraina och Moldavien ska enligt EU ha gjort framsteg i medlemskapsförhandlingarna under året. I juni öppnade Ukraina det första förhandlingsområdet, och i juli inledde både Ukraina och Moldavien förhandlingar om utrikesrelationer. Detta sker samtidigt som kriget i Ukraina fortfarande pågår och det är oklart när och hur konflikten kommer att ta slut.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare sagt att unionen behöver rikta särskilt stöd till de kandidatländer som har gjort störst framsteg. Kommissionen har även bekräftat att de nya färdplanerna ska innehålla prioriteringar, tidsramar och konkreta mål för de mest avancerade kandidatländerna.
Flera länder står på kö
Satsningen omfattar däremot inte samtliga länder som förhandlar eller hoppas på ett framtida EU-medlemskap. Kosovo, Nordmakedonien och Bosnien och Hercegovina kommer inte att omfattas av färdplanerna i det här skedet. Detsamma gäller Georgien, Turkiet och Serbien, där medlemskapsprocesserna finns men under senare år har bromsats upp.
För Georgien, Turkiet och Serbien har EU bland annat uttryckt oro över utvecklingen när det gäller demokratiska institutioner, rättsstatens principer och politiska reformer. Det innebär att de inte befinner sig på samma plats i anslutningsprocessen som Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien.
EU arbetar även med en bredare förändring av politiken gentemot kandidatländerna under tiden före ett eventuellt medlemskap. Tanken är att länderna stegvis ska kunna komma närmare unionen även innan de blir fullvärdiga medlemmar. Det kan exempelvis ske genom ökad tillgång till EU:s ekonomiska samarbeten och gemensamma projekt, där framsteg i reformarbetet kan ge konkreta fördelar redan under själva anslutningsprocessen.
LÄS ÄVEN: EU vill ha snabbspår för ukrainskt medlemskap – Tyskland säger nej
En separat översyn av denna så kallade föranslutningspolitik ska presenteras för EU:s ledning den 6 oktober. Arbetet leds av Alexandre Adam, en nära rådgivare till Ursula von der Leyen. I ett utkast till dokument framhålls att EU:s utvidgning är av stor geopolitisk betydelse, men att själva medlemskapsprocessen tar tid. Under väntetiden vill EU därför använda processen för att både förbereda unionen för fler medlemsländer och samtidigt knyta kandidatländerna närmare EU.
Det finns samtidigt en försiktighet bland flera av EU:s medlemsländer inför en framtida utvidgning. Ett nytt medlemsland får inte bara tillgång till unionens ekonomiska och politiska system, utan också möjlighet att påverka EU:s gemensamma beslut.
Enligt uppgifter till Politico har erfarenheterna från Ungern bidragit till diskussionen i Bryssel om vilka garantier som behöver finnas på plats när nya länder släpps in. Ungerns regering under premiärminister Viktor Orbán har av EU anklagats för att ha försvagat rättsstatliga principer, samtidigt som landet vid flera tillfällen har använt sitt inflytande för att blockera eller fördröja gemensamma EU-beslut.
LÄS ÄVEN: EU:s nya utrikesminister beredd “göra vad som än krävs” för ukrainsk seger
Att medlemsländerna har möjlighet att motsätta sig gemensamma EU-beslut har under senare år skapat betydande irritation, inte minst på grund av Ungerns återkommande användning av sin vetorätt i frågor som rör EU:s sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina. Mot den bakgrunden arbetar EU med nya mekanismer för att kunna hantera situationer där ett medlemsland inte lever upp till sina åtaganden gentemot unionen.
Bryssel är samtidigt så pass mån om hur nya medlemsländer kan komma att rösta och vilken linje de kan komma att driva inom unionen att flera skyddsmekanismer övervägs. Som en del av detta diskuterar EU-kommissionen bland annat övergångsperioder och särskilda skyddsmekanismer som skulle kunna användas vid en framtida utvidgning.
Syftet är att säkerställa att nya medlemsländer inte omedelbart kan stoppa eller förändra centrala delar av EU:s politik genom att fullt ut utnyttja de rättigheter som följer med medlemskapet.
Frågan om EU:s utvidgning uppges samtidigt vara en del av Bryssels ambition att knyta närmare band till vad man betraktar som demokratiska och handelsinriktade länder i unionens närområde. Det sker samtidigt som relationerna med USA har blivit mer komplicerade, Kina utmanar EU ekonomiskt och Rysslands krig i Ukraina samt en alltmer konfrontativ säkerhetspolitik skapar ett ökat tryck på unionen.
Var helt rödmarkerad förra året
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har uttryckt förhoppningen att de nya initiativen ska innebära en mer intensiv period för utvidgningsfrågan under hösten. EU:s stats- och regeringschefer väntas diskutera både utvidgningen och behovet av interna förändringar inom unionen vid ett toppmöte i Bryssel den 15 oktober.
Alexander Soros, son till affärsmannen George Soros och ordförande för Open Society Foundations, publicerade förra året en bild i sociala medier som visade EU:s bedömning av kandidatländernas framsteg mot medlemskap. Ukraina hade röd markering i samtliga kategorier av medlemskapskraven, medan flera andra kandidatländer hade gula eller gröna markeringar.
LÄS ÄVEN: Orbán: Ska göra allt för att stoppa Ukrainas EU-medlemskap
Det är dock oklart om de röda markeringarna beror på att Ukraina faktiskt inte uppfyller EU:s medlemskapskrav eller om de i stället är en följd av det pågående kriget. Oavsett orsaken till bedömningen varnade Ungerns dåvarande premiärminister Viktor Orbán förra året för att ett påskyndat ukrainskt EU-medlemskap under pågående krig skulle innebära betydande risker för unionens medlemsländer.
