Ukrainas nyligen avskedade försvarsminister Mychajlo Fedorov kräver att landet hittar en väg tillbaka till valurnorna – trots det pågående kriget mot Ryssland. Att låta kriget på obestämd tid stoppa den demokratiska processen innebär i praktiken att Vladimir Putin får avgöra när ukrainarna får välja sina ledare, argumenterar han.
Utspelet innebär samtidigt en öppen utmaning mot president Volodymyr Zelenskyj efter sommarens hårt kritiserade regeringsombildning.
– Vi får inte låta Putin bestämma när ukrainarna kan välja sin regering, sade Fedorov i ett videotal på tisdagskvällen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den 35-årige tidigare försvarsministern efterlyser vad han beskriver som en ”laglig, säker och realistisk mekanism” som gör det möjligt för Ukraina att återupprätta en fullständig demokratisk process även om kriget blir långvarigt. Enligt Fedorov handlar frågan om betydligt mer än själva röstningen.
– Demokrati är ingen lyx för fredstid. Demokrati är en del av det vi kämpar för i dag, sade han.
Vill inte låta Ryssland sätta demokratin på paus
Ukraina har inte hållit något nationellt val sedan Rysslands invasion inleddes i februari 2022. Zelenskyj valdes till president med stor majoritet 2019 och hans ordinarie mandatperiod löpte ut 2024.
Att något nytt presidentval inte har hållits innebär dock inte att Zelenskyj automatiskt saknar konstitutionell legitimitet. Ukraina befinner sig under krigslagar, och enligt landets nuvarande regelverk får val inte genomföras så länge dessa gäller.
LÄS ÄVEN: Ukrainas tidigare överbefälhavare: Ryssland har motmedel mot nästan alla västliga vapen
Fedorov ifrågasätter inte de enorma svårigheter som ett val mitt under kriget skulle innebära. Hundratusentals ukrainare tjänstgör i militären, miljontals befinner sig utomlands och andra lever nära fronten eller i områden under rysk ockupation.
Dessutom utsätts ukrainska städer regelbundet för ryska robot- och drönarattacker. Men hans argument är att dessa problem måste lösas snarare än användas för att skjuta upp den demokratiska processen på obestämd tid.
– Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade Fedorov och argumenterade för att Ukraina måste visa att landet kan föra krig och samtidigt förbli en fungerande demokrati.
Kravet är samtidigt kontroversiellt även bland ukrainare. En opinionsundersökning från Kyiv International Institute of Sociology den 5 augusti visade enligt Reuters att 57 procent anser att val bör hållas först efter kriget. Kritiker av Fedorovs förslag pekar också på att någon realistisk modell för ett säkert och representativt val ännu inte finns på plats.
Från Zelenskyjs allierade till politisk utmanare
Utspelet är särskilt känsligt eftersom det kommer från en man som fram till nyligen tillhörde Zelenskyjs egen politiska krets. Fedorov arbetade med den digitala delen av Zelenskyjs framgångsrika presidentvalskampanj 2019 och blev därefter minister med ansvar för Ukrainas digitalisering. Han byggde senare upp en profil som en av landets främsta förespråkare för drönare och annan militär teknologi.
I januari i år utsågs han till försvarsminister och utlovade omfattande förändringar av försvarsdepartementet. Bland annat drev han reformer av militär upphandling och försökte göra Ukrainas krigföring mer teknik- och datadriven. Bara ett halvår senare avskedades han av Zelenskyj.
Beslutet utlöste ovanliga protester i Kiev och andra ukrainska städer. Demonstranter krävde att Fedorov skulle återinsättas och riktade samtidigt hård kritik mot dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj, som Fedorov hade hamnat i konflikt med. Zelenskyj avskedade kort därefter även Syrskyj.
Fedorov har därefter erbjudits andra regeringsuppdrag men inte återvänt. Zelenskyj har nu fått parlamentets stöd för Jevhenij Chmara som ny försvarsminister, vilket i praktiken stänger dörren för en snabb comeback för Fedorov på hans gamla post.
Kritiserar makten och kräver ansvar
Fedorovs tal handlade samtidigt om mer än val. Han beskrev Ukraina som drabbat av en ”systemisk styrningskris” och riktade hård kritik mot korruption, byråkrati och bristande ansvarsutkrävande.
– Makt måste innebära ansvar. Om du har fått befogenheter – stå till svars för resultatet. Om du har fått en budget – visa vad som åstadkommits. Om du har fått en position – förklara vad du har uppnått, sade han.
LÄS ÄVEN: Matpriserna kan rusa i höst – kan bli ny prischock som efter Ukraina-invasionen
Fedorov kopplade korruptionen direkt till kriget. Pengar som försvinner eller används ineffektivt inom försvarssektorn innebär enligt honom i praktiken färre drönare, mindre ammunition, färre fordon och sämre elektronisk krigföringsutrustning för soldaterna. Han anklagade också det politiska systemet för att skydda sig självt och motsätta sig förändringar.
– Folket har länge varit redo för ett annat land. Nu måste vår stat bli värdig sitt folk, sade han.
Regeringsombildningen väcker frågor
Fedorovs avsked har blivit en del av en bredare diskussion om hur Zelenskyj utövar makten efter mer än fyra års krig. Regeringsombildningen och turerna kring den militära ledningen har kritiserats för att ha kommunicerats dåligt och för att skapa instabilitet på några av landets viktigaste poster. Två försvarsministrar har nu lämnat efter endast ett halvår vardera på posten.
Att beskriva Fedorovs avsked som ett belagt försök från Zelenskyj att ”göra sig av med sina kritiker” går däremot längre än vad som hittills är känt. Fedorov hade en dokumenterad konflikt med Syrskyj om hur kriget och försvarsapparaten skulle ledas, och Zelenskyj uppgav att samarbetssvårigheterna låg bakom beslutet. Presidenten avskedade senare även Syrskyj efter omfattande protester.
Men Fedorovs nya utspel förändrar den politiska bilden. Mannen som fram till nyligen var en av Zelenskyjs mest profilerade ministrar positionerar sig nu öppet som kritiker av hur landet styrs.
Han har inte meddelat huruvida han själv tänker kandidera i ett framtida presidentval. En opinionsmätning som Reuters tagit del av pekar dock på att Fedorov skulle kunna besegra Zelenskyj i en andra valomgång.
”Folk har rätt till sanningen”
Frågan om val ställer därmed två grundläggande principer mot varandra. Zelenskyjs linje har varit att normala val inte kan genomföras medan landet befinner sig i ett existentiellt krig, med delar av territoriet ockuperat och miljontals väljare på flykt eller i uniform.
Fedorovs motargument är att ett långvarigt krig inte får innebära att demokratins normala mekanismer sätts ur spel på obestämd tid. I hans resonemang ligger också en större principiell poäng – om Rysslands fortsatta krig automatiskt innebär att Ukraina inte kan hålla val, får Moskva indirekt makt över tidpunkten för nästa ukrainska demokratiska maktprövning.
– Människor kräver inte att staten aldrig ska göra misstag. Men de har rätt till sanningen, sade Fedorov.
Zelenskyjs kansli hade på onsdagen ännu inte offentligt bemött Fedorovs krav på val.
