Sekretessen för människors personliga och ekonomiska uppgifter kan komma att avskaffas mellan svenska myndigheter. Regeringen har tillsatt en utredning som ska pröva en långtgående förändring av dagens system – och även undersöka om sekretessbelagda uppgifter i vissa fall ska kunna lämnas vidare till privata aktörer.

I dag är huvudregeln att en sekretessbelagd uppgift hos en myndighet inte får lämnas till en annan myndighet om det inte finns särskilt lagstöd för det. Regeringen anser att detta kan försvåra arbetet mot bland annat bidragsfusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och annan brottslighet och har därför gett en särskild utredare i uppdrag att pröva om systemet bör göras om i grunden.

Utredningen ska uttryckligen analysera om sekretessen till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter. Det är alltså inte bara fråga om ytterligare undantag för vissa särskilt utpekade situationer, utan om att utreda om själva huvudregeln kan förändras.

Även vårduppgifter kan beröras

Regeringen har redan under de senaste åren gjort det lättare för myndigheter att dela information. Sedan den 1 december 2025 finns exempelvis en generell sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt att lämna vissa sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter när det behövs för att bland annat motverka brott, fusk och felaktiga utbetalningar.

Den bestämmelsen innehåller dock begränsningar och en intresseavvägning måste göras innan information lämnas ut. Vissa särskilt känsliga uppgifter, däribland sådana som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess, är dessutom undantagna.

Det är just sådana gränser som den nya utredningen ska gå betydligt längre i att granska. Regeringen skriver att analysen är särskilt relevant när det gäller sekretess som normalt inte kan brytas med dagens regler och nämner uttryckligen hälso- och sjukvårdssekretessen som exempel.

Utredaren ska därför bedöma om ett avskaffande ska gälla samtliga myndigheter eller om vissa ska undantas, liksom om vissa typer av uppgifter även fortsättningsvis behöver särskilt skydd.

Uppgifter kan lämnas till privata aktörer

Uppdraget stannar inte vid informationsutbytet inom staten, kommunerna och regionerna.

Utredaren ska också kartlägga om privata och andra enskilda aktörer behöver bättre möjligheter att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om personer för att kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Regeringen öppnar för att en ny generell sekretessbrytande bestämmelse kan behövas om kartläggningen visar att behovet är tillräckligt stort.

I direktivet nämns företag som exempel på aktörer som kan spela en roll i brottsbekämpningen. Regeringen konstaterar bland annat att privata aktörer kan bidra till att upptäcka brott och minska felaktiga utbetalningar till kriminella.

Samtidigt pekas den uppenbara integritetsfrågan ut. Om känsliga uppgifter lämnas ut till en privat aktör måste det gå att säkerställa att informationen inte sprids vidare och att mottagaren har laglig rätt att behandla personuppgifterna.

GDPR gäller fortfarande

Ett slopande av sekretessen skulle därför inte betyda att myndigheter fritt kan skicka alla uppgifter om människor till varandra.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, skulle fortfarande gälla. Det krävs bland annat ett lagligt ändamål och en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen, och myndigheter får inte samla in eller sprida mer information än vad som är nödvändigt. Särskilt känsliga uppgifter om exempelvis hälsa, religion och politiska åsikter omfattas dessutom av särskilda regler.

Regeringen konstaterar själv att ett avskaffande skulle förändra den svenska rättsliga strukturen på ett grundläggande sätt. Dagens sekretessregler fungerar nämligen inte bara som ett förbud mot utlämnande utan är också en del av den rättsliga grunden för hur personuppgifter får hanteras.

Utredaren ska därför analysera vilka nya skyddsregler som kan behövas om sekretesshindret tas bort och hur reformen kan förenas med både GDPR, regeringsformens integritetsskydd och Europakonventionen.

Ska bekämpa fusk och brott

Bakgrunden är regeringens ambition att få myndigheter att samarbeta mer effektivt mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin.

I direktiven nämns bland annat fusk, felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, regelöverträdelser, oegentligheter och brottslig verksamhet som problem där dagens informationshinder kan försvåra myndigheternas arbete.

Utredningen leds av Göran Lundahl. Den del som gäller möjligheten att dela sekretessbelagda uppgifter med privata och andra enskilda aktörer ska redovisas senast den 15 december 2027, medan hela utredningen ska vara klar den 15 juni 2029.