Utsattheten för mobbning, hot och våld i svenska skolor har ökat markant det senaste decenniet. Särskilt tydlig är ökningen bland elever med svensk bakgrund, som i den senaste mätningen också uppger högst nivåer av utsatthet. Samtidigt visar rapporten på viktiga skillnader i hur utsattheten ser ut mellan olika grupper.
Den statliga rapporten ’Unga tycker om andra – En studie av skolelevers attityder, tillit och utsatthet’ från Forum för levande historia visar att utsattheten bland skolelever har ökat tydligt sedan 2013.
LÄS ÄVEN: Vänsterliberal vrede mot att svenskfientlighet uppmärksammas
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Andelen elever som uppger att de blivit retade har stigit från 33 till 51 procent, medan hot ökat från 8 till 13 procent och fysiskt våld från 11 till 16 procent. Utvecklingen beskrivs som bred och gäller samtliga elevgrupper.
Svensk bakgrund: Störst ökning och högst nivåer
När resultaten bryts ned framträder dock en tydlig skillnad mellan olika grupper. Den största ökningen av utsatthet har skett bland elever som är födda i Sverige med svenskfödda föräldrar
I den senaste mätningen uppger 53 procent i denna grupp att de blivit retade, 14 procent att de blivit hotade och 17 procent att de blivit slagna.
Detta är högre nivåer än för elever med utländsk bakgrund, som i mindre utsträckning uppger att de utsatts för dessa typer av händelser
Sammantaget innebär det att elever med svensk bakgrund i dag både uppvisar den största ökningen över tid och de högsta nivåerna av generell utsatthet i skolan.
Skillnader i hur utsattheten ser ut
Samtidigt visar rapporten att utsattheten inte är likadan för alla grupper. Elever med utländsk bakgrund uppger i högre grad att de blivit utsatta specifikt på grund av sitt ursprung. Exempelvis svarar 39 procent av utrikes födda elever att de uppfattar att de retats för sitt ursprung, jämfört med 12 procent av elever med två svenskfödda föräldrar
LÄS ÄVEN: SD startar nätverk mot svenskfientlighet – Vänsterpartiet: ”Rasism”
Det innebär att medan elever med svensk bakgrund oftare rapporterar generell utsatthet, rapporterar minoritetsgrupper oftare utsatthet kopplad till identitet.
Ökad oro och minskat stöd för invandring
45 procent av skoleleverna oroar sig enligt rapporten för ökad invandring. Det är en kraftig ökning jämfört med 2013. Andelen som inte oroar sig är avsevärt lägre, endast 16,5 procent. Rapporten preciserar inte i vilka grupper oron är mest respektive minst utbredd.
Samtidigt har stödet för asylmottagande sjunkit. Här (sid 39-42) påtalar Forum för levande historia att det inte endast är bland svenska elever, utan gäller alla elevgrupper, även utrikes födda. För elever med helsvensk bakgrund har stödet rasat från 55,8 till 42,5 procent mellan 2013 och 2024/2025.
Bland utrikes födda elever var 56 procent positiva 2013 jämfört med 53 procent 2024/2025. Siffran indikerar att stödet för asylmottagande är påtagligt lågt även bland dem som själva har asylrelaterad invandrarbakgrund. Bland svenskfödda elever med utrikes födda föräldrar är tappet än mer påtagligt, från 60 procent positiva 2013 till endast 45 procent 2024/2025.
Samtliga siffror är enligt rapporten statistiskt säkerställda. Forum för levande historia drar ändå slutsatsen att inställningen till asylrelaterad invandring generellt är positiv om än sjunkande.
Missvisande bild i medierapporteringen
Rapportens resultat har i stor utsträckning uppmärksammats med fokus på attityder till minoriteter och deras utsatthet. I beskrivningar av studien framhålls ofta att den handlar om attityder till grupper som invandrare, judar, muslimer och hbtqi+-personer.
Detta är korrekt när det gäller attityddelen av studien. Men rapporten innehåller också en omfattande kartläggning av elevers utsatthet – oavsett bakgrund – där även majoritetsgruppen svenskar ingår.
LÄS ÄVEN: SD: Vi kommer att få rätt även om svenskfientligheten
Denna bredare del utelämnas i medierapporteringen, exempelvis hos TT som samtliga större medier direktciterar. Där skriver man i det sammanfattande avsnittet ’Om studien’:
”Studien är ett regeringsuppdrag där Forum för levande historia har undersökt skolelevers attityder till olika minoritetsgrupper i samhället under läsåret 2024/2025 och egen upplevd utsatthet för mobbning, hot och våld. Minoritetsgrupperna är invandrare, afrosvenskar/svarta personer, judar, muslimer, romer, samer och homo- och bisexuella samt transpersoner.”
Ökad utsatthet – en gemensam utveckling
Den övergripande slutsatsen är att utsattheten i skolan har ökat påtagligt under det senaste decenniet. Att ökningen är särskilt tydlig bland elever med svensk bakgrund är ett av de mer framträdande resultaten i materialet. Ändå har den utelämnats i den allmänna medierapporteringen.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Dålig stämning på Expo när Brå utreder svenskfientliga hatbrott
Samtidigt visar rapporten att utsatthetens uttryck varierar mellan grupper och att flera elevgrupper drabbas på olika sätt. Forum för levande historia framhåller att utvecklingen är oroande och att det finns behov av fortsatt analys för att förstå orsakerna bakom förändringarna.
