Belgiens premiärminister Bart De Wever slår larm om Europas framtid. På ett industritoppmöte i Antwerpen varnade han för att EU befinner sig ”på randen till en existentiell kris”. I ett annat sammanhang gick han ännu längre och hävdade att den gröna omställningen driver på avindustrialiseringen och riskerar att göra Europa beroende av subventioner och utländsk energi.
När Belgiens premiärminister Bart De Wever avslutade European Industry Summit i Antwerpen målade han upp en dyster bild av läget för europeisk industri.
”Vi står på randen till en existentiell kris”, sade han i sitt tal i den historiska börsbyggnaden i hemstaden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bakgrunden är, enligt De Wever, en kombination av höga energipriser, bristande konkurrenskraft, omfattande regelbörda och kinesisk dumpning. Efter samtal med företagsledare beskrev han situationen som ”helt enkelt dramatisk” och erkände att mötena varit ”en kalldusch”.
LÄS ÄVEN: Nästa gröna bubbla? Miljarder till koldioxidinfångning möter hård sågning
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var närvarande. Hon har fått symbolisera mycket av vad kritiker anser är fel i EU, men De Wever ville i sitt tal tona ned den personliga kritiken mot kommissionsordföranden och konstaterade att ”Verkligheten är tyvärr vad den är”.
Inför ett informellt EU-toppmöte i Limburg lyfte De Wever fram vad han kallade en tydlig treenighet av prioriteringar: innovation, produktivitet och konkurrenskraft. ”Om Europa vill spela roll i världen måste vår industri först spela roll för Europa”, sade han.
Han varnade för att Europa riskerar att bli ett ”industrimuseum” – en plats där man beundrar det förflutnas välstånd medan framtidens tillväxt byggs någon annanstans.
Läget ”helt enkelt dramatiskt”
I det längre talet, riktat till bland andra Ursula von der Leyen och flera europeiska regeringschefer, utvecklade De Wever sin kritik ytterligare.
Han hänvisade till en uppföljningsrapport till den så kallade Antwerp Declaration och noterade att 83 procent av åtgärdspelarna för stärkt konkurrenskraft står still eller går kräftgång. Inom kemiindustrin – som han kallade ”ryggraden i europeisk industri” – har nedläggningarna ökat kraftigt och nästan tio procent av produktionskapaciteten gått förlorad på fyra år.
I länder som Belgien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike är läget, enligt den belgiske premiärministern ”helt enkelt dramatiskt”.
De Wever beskrev situationen med en maritim bild: det känns som om man ”står på fartygets brygga och stirrar mot horisonten utan att kunna röra rodret”. Han kallade han sitt budskap för ”en uppmaning till mobilisering” och efterlyste lägre energikostnader, förenklade regler och teknologisk neutralitet – även för kärnkraft, koldioxidinfångning och olika typer av vätgas.
”Pragmatism är inte en kompromiss. Det är en förutsättning för motståndskraft”, sade han.
Premiärministern var också tydlig med att administrativa förenklingar är ”kosmetisk kirurgi” och inte räcker. Det krävs ”chockterapi” – bland annat en minskning av företagens administrativa börda med 35 procent under mandatperioden.
”Grön omställning driver avindustrialisering”
Vid ett separat evenemang om Europas framtid riktade De Wever skarp kritik mot EU:s gröna energipolitik. Han menade att tidigare energipolitiska beslut gjort allt dyrare och försvagat ekonomin.
Den gröna omställningen har, enligt honom, inte blivit den framgång man hoppats på. Kina sitter kvar med billig energi medan Europa får ”de galna räkningarna”.
Han beskrev ”konkurrenskraft, produktivitet och innovation” som ”de tre hästarna”, medan hållbarhet och den gröna given blivit ”vagnen” – enligt talesättet att politiken satt vagnen före hästen.
Nedlagd kärnkraft ”århundradets dumhet”
Europa har, menade han, gjort sig beroende av rysk gas och samtidigt lutat sig mot ”killen med den stora käppen” – USA – men nu riskerar samma maktmedel att användas mot Europa. Situationen idag beskrev han som ”avgörande”.
Särskilt hård var han mot beslutet att fasa ut kärnkraft: ”Vi har gjort dogmatiska val mot kärnkraft, vilket var århundradets dumhet.”
LÄS ÄVEN: Ekeroth: Socialdemokraterna och den gröna korruptionen
Han beklagade också att EU-politiken saknar ”teknologisk neutralitet” och menade att strikta definitioner av vad som är ”grönt” hämmar snarare än främjar innovation.
Subventioner och dyr vätgas
Vid Nordsjötoppmötet i Hamburg diskuterades storskaliga satsningar på havsbaserad energi. Offentligt lät det optimistiskt, men enligt De Wever var tongångarna mer försiktiga bakom kulisserna.
Havsbaserad vindkraft är dyr och svår att finansiera. När producenter föreslog att överskottsel skulle användas till att framställa grön vätgas till havs svarade han: ”Det låter briljant, men också extremt dyrt.”
När branschen krävde att politiker skulle skapa en marknad för grön vätgas reagerade han med orden: ”Det var då jag började känna mig som i Sovjetunionen. Om politiker måste skapa marknader betyder det oftast oändliga subventioner.”
Han varnade för att Europa inte kan basera sin ekonomi på permanenta stöd: ”Man kan inte vara konkurrenskraftig i en subventionerad ekonomi.”
De höga energipriserna gör att energiintensiv industri överväger att lämna Europa. Att fasa ut det fossila för snabbt menade han är liktydigt med att fasa ut den europeiska industrin: ”Europas avkarbonisering riskerar att bli synonym med Europas avindustrialisering.”
En kamp om Europas framtid
Sammantaget tecknar De Wever bilden av ett Europa som står inför ett ödesmättat vägval. Han efterlyser en mer pragmatisk, industrivänlig politik där energiförsörjning, teknologisk öppenhet och konkurrenskraft väger tyngre än idag.
Budskapet från Antwerpen och från hans senare framträdanden är tydligt: utan en stark industri riskerar Europa att förlora inte bara tillväxt – utan också inflytande och i förlängningen sin strategiska självständighet.
Se hela talet i Antwerpen nedan.
