Allt fler österrikiska elever klarar inte sin skolgång utan att behöva gå om en årskurs. Nästan var femte 15-åring har nu fått ta om minst ett skolår – och bland elever med invandrarbakgrund är andelen ännu högre. Utvecklingen sker samtidigt som Österrikes skolor genomgår en snabb demografisk förändring och elever med utländsk bakgrund utgör en växande del av elevunderlaget.
De senaste resultaten från den internationella Pisa-undersökningen visar på en tydlig försämring för den österrikiska skolan. 18 procent av landets 15-åringar uppger att de någon gång under skolgången har tvingats gå om en årskurs.
Det är en kraftig ökning jämfört med 2012, då motsvarande andel var 12 procent. Utvecklingen går dessutom på tvärs mot den i OECD som helhet. Där har andelen som gått om i stället minskat från 14 till knappt 11 procent under samma period.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
På skolor med vad man kallar ”särskilt stora sociala utmaningar” – i flertalet fall liktydigt med hög andel invandrarelever – är situationen betydligt värre. Där har 36 procent av eleverna gått om minst en årskurs. Som jämförelse ligger andelen under fem procent i högpresterande Pisa-länder som Estland och Irland.
Invandrarelever överrepresenterade
Skillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Bland elever vars föräldrar har låga inkomster och låg utbildningsnivå har 28 procent gått om. För elever med invandrarbakgrund är motsvarande siffra 30 procent.
Bland ungdomar från ekonomiskt välbeställda akademikerfamiljer, liksom bland elever i privata skolor och på landsbygden, handlar det däremot om omkring en av tio.
Problemen börjar dessutom tidigt. Redan under de första skolåren har nio procent tvingats gå om minst en årskurs. Ungefär lika stor är andelen under de följande skolåren, medan det är betydligt ovanligare på gymnasial nivå.
Österrike sticker därmed ut internationellt. Bara ett mindre antal europeiska länder, däribland Tyskland, Spanien och Beneluxländerna, uppvisar liknande nivåer.
OECD utbildningsdirektör Andreas Schleicher har sedan länge varit kritisk till systemet med att låta elever gå om. Enligt honom innebär det stora kostnader för skolsystemet utan att elever med svårigheter nödvändigtvis får den hjälp de behöver. Han pekar också på risken för stigmatisering, minskad motivation och i förlängningen skolavhopp.
Snabbt förändrad elevsammansättning
Samtidigt genomgår den österrikiska skolan en omfattande demografisk förändring. I Pisa 2022 hade 27 procent av Österrikes 15-åringar invandrarbakgrund enligt OECD definition – det vill säga att båda föräldrarna var födda utanför landet. Tio år tidigare var andelen 16 procent.
Den utvecklingen har fortsatt. OECD konstaterar i Pisa 2025 att andelen elever med invandrarbakgrund ökade ytterligare i Österrike mellan 2018 och 2025. Organisationen noterar också att gruppen i genomsnitt presterar sämre än elever utan invandrarbakgrund.
LÄS ÄVEN: Elever fortsätter rasa – sämsta PISA-resultaten någonsin
Den växande andelen kan därför förklara en mindre del av nedgången i bland annat läsförmåga. OECD menar samtidigt att förändringar i elevsammansättningen inte ensamt förklarar resultatförsämringarna.
Skillnaderna sammanfaller dessutom i hög grad med socioekonomiska och språkliga faktorer. I Österrike är elever med invandrarbakgrund betydligt oftare ”ekonomiskt utsatta” än övriga elever. OECD pekar generellt på att både familjens ekonomiska situation och vilket språk som talas i hemmet har stor betydelse när resultaten mellan grupper jämförs.
Muslimer största elevgruppen i Wien
Förändringen är särskilt tydlig i huvudstaden Wien. Under 2025 rapporterades att muslimska elever för första gången blivit den största religiösa gruppen i stadens grund- och gymnasieskolor. Av omkring 112 600 elever som omfattades av statistiken uppgavs 41,2 procent vara muslimer, jämfört med 39,4 procent året före.
LÄS ÄVEN: Forskare: Tala klarspråk om invandrarelevers skolresultat
Kristna elever utgjorde tillsammans 34,5 procent, medan 23 procent saknade religiös tillhörighet. Bland de kristna var 17,5 procent katoliker och 14,5 procent ortodoxa.
Utvecklingen har gått snabbt. Bland Wiens grundskoleelever var andelen muslimer 28 procent läsåret 2016/2017. Under 2024 hade den stigit till 35 procent.
Invandring inte ensam förklaring
Pisa-resultaten visar samtidigt att ett stort inslag av invandrarelever i sig inte behöver innebära svaga skolresultat men ofta gör det. Vissa länder som Kanada, Australien, Nya Zeeland och Singapore har lyckats kombinera stora andelar elever med invandrarbakgrund med höga genomsnittliga prestationer men utgör undantag. OECD vill med hänvisning till de länderna inte skriva under på att att det finns något generellt internationellt samband där en större andel invandrarelever automatiskt leder till sämre skolresultat.
För Österrikes del är däremot kombinationen av växande sociala skillnader, språksvårigheter och en snabbt förändrad etnisk elevsammansättning en betydande utmaning. Redan i Pisa 2022 låg elever med invandrarbakgrund i landet i genomsnitt 58 poäng efter övriga elever i matematik och 65 poäng efter i läsning. Skillnaderna minskade men försvann inte när OECD justerade för elevernas socioekonomiska bakgrund.
Den nya Pisa-undersökningen visar nu ytterligare ett tydligt symptom på problemen – medan allt färre elever i OECD som helhet behöver gå om en årskurs, går Österrike åt motsatt håll. På tretton år har andelen österrikiska 15-åringar som någon gång fått ta om ett skolår ökat med 50 procent – från 12 till 18 procent.
