Debatten om ett möjligt omval har tagit fart efter den pågående utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge, där tusentals överklaganden har strömmat in. Men ännu finns inget besked om huruvida det som har hänt kan leda till att valet behöver göras om. Valprövningsnämnden avfärdar i nuläget uppgifterna som spekulationer – och det krävs mycket för att ett omval ska bli aktuellt.

Nämndens ordförande, justitierådet Svante O Johansson, är försiktig med att dra några slutsatser innan det finns ett färdigt utredningsunderlag.

– Jag kan inte ha några synpunkter på spekulationerna. Särskilt inte som vi inte vet vad som har hänt. Det är ju det som är problemet här, att det bara är spekulationer – alltihopa, säger han till Dala-Demokraten.

Frågan har aktualiserats efter att tusentals överklaganden kommit in med koppling till att vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali kryssade förbi en V-topp och in i riksdagen.

Diskussionen har därefter kommit att kretsa kring det misstänkta valfusket i Borlänge, som nu utreds av Noa inom Polismyndigheten och Riksenheten mot korruption vid Åklagarmyndigheten. Frågan som många har ställt är också om det som påstås ha inträffat kan vara så allvarligt att det har påverkat valresultatet och i förlängningen kan leda till ett omval.

LÄS ÄVEN: 24 förundersökningar om misstänkta valbrott pågår – Borlänge sticker ut

Något sådant beslut är dock inte nära förestående enligt Valprövningsnämnden. Innan nämnden kan ta ställning behöver den först utreda omständigheterna.

På frågan om det redan nu går att säga när ett eventuellt omval skulle kunna bli aktuellt svarar Svante O Johansson att först måste det till en utredning.

När blir omval aktuellt

Ett omval är inte något som beslutas enbart för att det har förekommit felaktigheter eller oklarheter i samband med ett val. Valprövningsnämnden måste pröva om de juridiska förutsättningarna är uppfyllda.

Det handlar i huvudsak om två steg. För det första måste nämnden komma fram till att det har skett en avvikelse från den ordning som föreskrivs för valet eller att någon form av otillbörlig påverkan har förekommit. Därefter måste det finnas grund för att anta att det inträffade också har påverkat valutgången.

Den senare frågan kan bland annat analyseras med hjälp av statistiska känslighetsberäkningar från Valmyndigheten. Sådana analyser kan visa hur många röster som hade behövts för att exempelvis ett mandat skulle ha tillfallit ett annat parti eller en annan kandidat.

I fallet Borlänge pågår samtidigt en brottsutredning. Valprövningsnämndens arbete är emellertid en separat process, vilket väcker frågan om resultatet från den pågående brottsutredningen kommer att få betydelse för nämndens bedömning av vad som faktiskt har hänt.

Svante O Johansson betonar att nämnden gör sin egen prövning. Det innebär att Valprövningsnämnden inte behöver invänta en brottsutredning för att själv kunna bedöma om det har förekommit ett fel i samband med valet.

Ovanligt med omval

Att ett svenskt val görs om är ovanligt men det finns dock flera exempel i modern tid. I närtid finns exempel som kommunalvalet i Falun 2019 och Båstad 2015. Bakgrunden i Falun 2019 var då en försenad postsäck som gjorde att 145 valsedlar inte kom med i den ursprungliga rösträkningen.

Omvalet där illustrerar samtidigt varför frågan om hur en eventuell avvikelse har påverkat själva valutgången blir central. Det räcker inte att konstatera att något blivit fel utan nämnden behöver också bedöma vilken betydelse felet kan ha haft för resultatet.

Överklagandetiden för årets val löper ut den 29 september. Därefter inleds Valprövningsnämndens fortsatta handläggning, där de inkomna ärendena ska utredas och prövas. Hittills har fler än 6 000 överklaganden kommit in.

LÄS ÄVEN: Matematikern efter misstänkta valfusket: Omval kan ge Tidö segern