Fred i Ukraina riskerar att försämra säkerhetsläget i Sveriges närområde. Det budskapet ger försvarsminister Pål Jonson, som öppet vidgår att hans fokus inte främst är humanitär omsorg om det ukrainska folket utan att Rysslands militära bundenhet i kriget i dag begränsar hotet mot Östersjöområdet – fortsatt krig gynnar svensk och europeisk säkerhet, fred i Ukraina hotar den.

När försvarsminister Pål Jonson nyligen intervjuades av SVT varnade han för att ett fredsavtal i Ukraina var perspektivet inte vad det positivt skulle innebära för det ukrainska folket utan vad det negativt kan innebära för tryggheten för Sverige. Jonson framhöll att Ryssland, efter en vapenvila eller fredsöverenskommelse, kan frigöra militära resurser och flytta trupper närmare Sveriges närområde.

I dag, konstaterar försvarsministern, saknar Ryssland den militära handlingsfrihet som krävs för att utgöra ett omedelbart hot mot Sverige och övriga delar av Europa. Orsaken är kriget i Ukraina, där stora mängder personal och materiel binds upp och förbrukas.

Jonsson menar att säkerhetsläget i Östersjöområdet kan försämras om kriget tar slut, eftersom Ryssland då kan omdisponera sina styrkor. Fortsatt krig kan därför vara det bättre alternativet ur ett svensk och europeiskt perspektiv.

”Fred på Ukrainas villkor” – men med europeiska förtecken

Officiellt betonar Jonson att ett fredsavtal ska ske ”på Ukrainas villkor”. Samtidigt framgår det att det inte primärt är ukrainarnas uppfattning som hänvisas till, utan de europeiska allierades säkerhetsintressen.

LÄS ÄVEN: Kristersson om Trumps Putin-möte: Många svenskar känner oro för fred

Försvarsministern beskriver en utbredd oro bland länderna runt Östersjön för vad som händer efter ett krigsslut. Finska och baltiska perspektiv vägs in, liksom bedömningen att Rysslands långsiktiga intentioner gentemot väst kvarstår även vid fred, och då med fler resurser frigjorda att rikta om mot oss.

Kritiker menar att begreppet ”Ukrainas villkor” därmed riskerar att bli en omskrivning för vad EU och Nato anser vara strategiskt mest gynnsamt – snarare än vad som snabbt skulle kunna ge det ukrainska folket fred. Undersökningar visar att EU:s och Natos intressen inte nödvändigtvis sammanfaller med det ukrainska folkets.

Ryssland fortsatt hot – även efter kriget

Jonson delar Natos bedömning om att Ryssland kommer att vara ett säkerhetshot under lång tid framöver. Även om ett fredsavtal sluts i Ukraina ser han ingen anledning att ”slappna av”. Enligt försvarsministern är spänningarna mellan Ryssland och väst strukturella och lär bestå oavsett krigets utgång.

I intervjun pekar han också på tecken på att Ryssland redan nu förbereder militär infrastruktur för fler trupper i områden nära Östersjön, bland annat runt S:t Petersburg. Samtidigt har Nato och EU under lång tid haft ambitioner att flytta fram sina positioner närmare Ryssland, inklusive att införliva Ukraina med bådadera.

Säkerhet före humanitära överväganden

Detta är inte första gången Jonson tydligt kopplar kriget i Ukraina till svenska säkerhetsintressen framför det ukrainska folkets väl och ve. Vid tidigare tillfällen har han beskrivit Sveriges omfattande militära och ekonomiska stöd till Ukraina som en ”investering” i svensk säkerhet, snarare än främst ett humanitärt åtagande.

LÄS ÄVEN: Pål Jonson bjöd in Ukrainas försvarsminister: ”Er säkerhet är vår säkerhet”

Även statsminister Ulf Kristersson har i liknande ordalag beskrivit Ukrainafrågan som ”existentiellt viktig” för Sverige mer än att prata om den humanitära situationen för det ukrainska folket. Regeringens linje ligger i linje med Bryssels hållning, där fokus legat på att undvika en fred som skulle kunna tänkas stärka Rysslands militära handlingsutrymme i Europa.

LÄS ÄVEN: Kristersson i hemliga samtalet med Trump: Ukrainafrågan har existentiell betydelse för Sverige

Samtidigt visar opinionsundersökningar att en majoritet av ukrainarna är beredda att stödja fredsförhandlingar, även om det skulle innebära svåra kompromisser kring territorium i den östra delen av landet där den rysktalande andelen av befolkningen är stor och där något liknande inbördeskrig pågick långt innan den ryska invasionen.

LÄS ÄVEN: Gallup: Majoritet av ukrainarna vill förhandla med Ryssland

Inställningen till Trump komplicerar

En omständighet som försvårar för Sverige och EU att ställa sig positiva till fred i Ukraina är också att fredsförhandlingarna leds av Donald Trump. Den amerikanske presidenten och hans administration är allmänt illa sedd i Västeuropa.

Politisk prestige har enligt analytiker smugit sig in i frågan som har mer med antipatier gentemot Trump att göra än med själva sakfrågan. Om initiativ till fredsförhandlingar tagits av den tidigare Biden-administrationen skulle det varit enklare och mindre kontroversiellt för Bryssel och de västeuropeiska regeringarna att ställa sig bakom dem, menar man.

Kritiken: fortsatt krig som säkerhetspolitisk fördel

Mot denna bakgrund menar kritiker att den svenska och europeiska retoriken riskerar att framstå som cynisk. När försvarsministern öppet konstaterar att Rysslands bundenhet i Ukraina i dag minskar hotet mot Sverige, tolkas det av vissa som att ett fortsatt krig i praktiken ses som strategiskt fördelaktigt.

Frågan som därmed väcks är om vägen till fred i Ukraina i första hand formas av ukrainarnas önskan om att få slut på kriget – eller av Europas intresse av att hålla den ryska militären upptagen så länge som möjligt.