Tidigare har mätningar visat att en fjärdedel av 15-åringarna i Sverige saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, något som genererade rubriker och debatt. Nu visar det sig att situationen i själva verket är mycket värre.
En granskning av statistik som inte publicerats visar att Pisa-resultaten är mer alarmerande för elever med utländsk bakgrund än man först trott. Här är det inte var fjärde, utan nästan varannan, 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i de tre ämnesområden som Pisa testar.
I Pisa-mätningen från 2022 var det 45 procent av invandrareleverna som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse, vilket är en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande. En lika stor andel i gruppen låg under basnivån i matematik och naturvetenskap.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
En jämförelse med mätningen 2015 visar att gapet mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat. Den sistnämnda gruppen definieras som födda utomlands eller i Sverige med föräldrar från ett annat land.
”Mycket allvarligt”
Anders Jakobsson är professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet och har följt resultaten sedan den första Pisa-undersökningen 2000. Redan 2009 varnade han för situationen och de nya siffrorna förvånar honom inte.
– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson till Vi lärare.
LÄS ÄVEN: Rapport: Svenska elever mest utsatta för hot och våld i skolan
En annan som är bekymrad är Anna Smit, lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område i Borås där omkring 70 procent av eleverna har utländsk bakgrund.
– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger hon.
Språket
På Skolverket menar man att en förklaring till situationen är att vissa utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola, men även då elever som inte är födda i Sverige undantas kvarstår ett rejält gap mellan svenska elever och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.
Inte heller att gruppen i högre utsträckning kommer från så kallade socioekonomiskt svagare hem kan förklara hela skillnaden.
LÄS ÄVEN: Nationell IQ-nivå bästa förutsägelsen för ekonomisk tillväxt
Enligt Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, kan språket vara avgörande. Har man ett annat hemspråk än svenska och går i skolor där många talar samma språk gör att man omges mycket mindre av svenska trots att man själv är född i Sverige, menar hon. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, är hennes bedömning.
Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog anser att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras. För att det ska kunna ske måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, menar hon.
Det nya normala
Upp till 25 procent av landets skolor kan i dag definieras som lågpresterande. De präglas av en hög andel invandrarelever och elever med särskilda behov samt en lägre andel behöriga lärare.
I höst kommer nya Pisa-siffror presenteras och Anders Jakobsson är pessimistisk.
– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.
LÄS ÄVEN: Skolforskare: Invandringen drar ned PISA-resultaten
