➤ KRÖNIKA Jag har följt enhetschefen Mikael Tofvesson – som blev huvudpersonen i min granskning om MSB idag – på Twitter under en längre tid. Nej, givetvis tror jag inte att han är rysk agent. Det är en allvarlig anklagelse som jag i varje fall – i motsats till Tofvesson – inte är beredd att slänga mig med till höger och vänster utan tillräckliga skäl.

Dock kan det hända att enhetschefen Tofvesson är värre än rysk agent – han är okunnig. En genomläsning av hans inlägg på Twitter ger i alla fall ett sådant intryck. Endast en okunnig person kan exempelvis missa hur opassande och obehagligt likt klassiska dystopier som 1984 och Brazil hans profilbild är – med MSBs logga i gråtoner i en märklig, förvrängd vinkel. Men han har kanske inte sett de filmerna? Han måste ju inte göra det.

Eller hur Tofvesson klumpigt försöker att tala en kritisk medborgare på Twitter till rätta – vilket ger vibbar av statens tankepolis som vill punktmarkera en person.

Det är klart att det inte var tanken – det är ju aldrig det. Men Mikael Tofvesson ser tydligen inte dessa nyanser.

Vi lever i en spännande och samtidigt skrämmande tid. Våra föreställningar om livet, vår världsbild och vår självbild rasar samman eller genomgår en radikal förändring. Våra styrmekanismer som tjänade våra samhällen så länge slutar plötsligt fungera. I det kaos och panik som uppstår krävs det en intellektuell förmåga och kunskap av någon inte mindre än Alexander Bard för att ens förstå och beskriva dessa radikala förändringar – för att inte tala om att navigera i dem. I varje fall krävs det inte en medioker byråkrat som just upptäckt sociala medier och deras frestelser.

När byråkrater inte förstår någonting – till exempel någonting så komplicerat och svårdefinierat som informationspåverkan – brukar de kalla på experter. Eller i alla fall dem som utger sig för att vara experter med tillräcklig inlevelse – som de brittiska bedragarna Pomerantsev & Co.

Och vad händer varje gång när idioter möter bedragare? Jo, en summa pengar byter ägare. I detta fall blev det två miljoner svenska skattekronor – som säkert hade kunnat göra mer nytta någonstans i det krisande folkhemmet än i Pomerantsevs djupa fickor.

Det vi har fått för pengarna är ett bondfångeritrick – en falsk forskningsrapport som uppmanar till att rulla tillbaka demokratin och förfölja enskilda opinionsbildare, journalister och politiker. Det som förvånar mig mest i detta är att MSB med Tofvesson i spetsen hade mage att ens publicera denna ”forskning” på myndighetens hemsida. Avtalet med den brittiska organisationen gav MSB möjligheten att kräva tillbaka pengarna men detta har aldrig gjorts.

I ett fungerande demokratiskt system skulle den här rapporten blivit ett definitivt slut för Mikael Tofvessons karriär. Sannolikt inom statsförvaltningen i allmänhet, men i synnerhet inom ett så delikat och känsligt område som statlig censur och modererande av den offentliga debatten (för det är ju det som Tofvesson är satt att göra).

Men i det offentliga Sverige är dumhet styrka medan okunnighet premieras – som bekant. Därför kommer vi sannolikt att se samma Tofvesson som direktör för den kommande ”myndigheten för psykologiskt försvar”. Och då – hjälp oss gud.

LÄS MER: Här betalar MSB ut två miljoner skattekronor till brittiska bedragare – med kopplingar till rysk underrättelsetjänst