Malmö stads ekonomiska bistånd till personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige har ökat kraftigt. Under januari–september 2025 betalades drygt 86 000 kronor ut. Samma period i år hade summan stigit till närmare 308 000 kronor – en ökning med 258 procent. Samtidigt visar kommunens egna riktlinjer att barn i dessa familjer kan beviljas bistånd upp till full riksnorm och hjälp med boendekostnader.
Siffrorna kommer från en redovisning till arbetsmarknads- och socialnämnden och omfattar bland annat personer med utvisningsbeslut, personer vars uppehållstillstånd löpt ut eller återkallats och personer som aldrig har ansökt om tillstånd att vistas i Sverige.
Huvudregeln är betydligt snävare för vuxna. Enligt Malmö stads egen redovisning är kommunens ansvar för personer som saknar rätt att vistas i landet begränsat till stöd och hjälp i akuta nödsituationer. Men för barn gör Malmö en annan bedömning.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Malmö har under större delen av modern tid varit ett socialdemokratiskt styrt fäste. Under mandatperioden 2022–2026 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
Efter valet 2026 förändrades konstellationen och den nya politiska ledningen består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som tillsammans har majoritet i kommunfullmäktige.
Socialdemokraten Katrin Stjernfeldt Jammeh har fortsatt ansvaret för kommunens finanser, medan partikollegan Sedat Arif ansvarar för arbetsmarknad och socialtjänst.
Barn kan få full riksnorm
I underlaget konstaterar förvaltningen att principen om barnets bästa inte kan användas för att frångå gällande lag.
När lagstiftningen lämnar utrymme för olika tolkningar och bedömningar kan principen däremot användas för att välja den lösning som är mest gynnsam för barnet.
Det innebär i Malmö att barn i familjer som saknar rätt att vistas i Sverige kan beviljas en betydligt högre nivå än föräldrarna. Barn kan få bistånd upp till riksnormen och även bistånd till en skälig boendekostnad utifrån barnets behov.
Det korta svaret är att det är flera personer som har sökt.
Rikard Vroland, avdelningschef inom individ- och familjeomsorgen i Malmö
Rikard Vroland, avdelningschef inom individ- och familjeomsorgen i Malmö, förklarar för Samnytt att ordningen bygger på ett kommunalt ställningstagande som gjordes för flera år sedan.
– Utifrån barnets bästa och det ansvar som kommunen har utifrån barnkonventionen så landar man i att barnen i barnfamiljshushåll har rätt till en högre biståndsstandard, säger han.
LÄS ÄVEN: Myndighet: Tiotals skattemiljoner i bidrag varje år till illegala migranter
Hur kommer det sig att barn kan beviljas bistånd upp till full riksnorm? Ser man det som att det är kontinuerligt akut?
– Det är ju ett beslut som har fattats i kommunen för ett antal år sedan. Utifrån barnets bästa och det ansvar som kommunen har utifrån barnkonventionen så landar man i att barnen i barnfamiljshushåll har rätt till en högre biståndsstandard.
Enligt Vroland har Malmö gjort en juridisk bedömning av kommunens ansvar och därefter fattat ett politiskt beslut om vilken nivå biståndet ska ligga på.
Kan fortsätta med nya bedömningar
Utbetalningarna har samtidigt ökat kraftigt det senaste året. Under januari–september 2025 betalades sammanlagt 86 055 kronor ut. Under motsvarande månader 2026 var beloppet 307 884 kronor.
Vroland pekar framför allt på att antalet hushåll som söker bistånd har blivit fler.
– Det korta svaret är att det är flera personer som har sökt.
Under stora delar av 2025 handlade det om mellan ett och tre hushåll per månad. Under 2026 har nivån i stället legat kring fem hushåll, med som mest sju under en månad.
Siffrorna ska dock sättas i ett längre perspektiv. Under delar av 2024 låg både antalet hushåll och utbetalningarna betydligt högre än under 2025 och 2026.
LÄS ÄVEN: SVT fälls för att ha kallat illegala migranter för illegala migranter
Den kraftiga procentuella ökningen gäller alltså jämförelsen mellan januari–september 2025 och samma period 2026. En central fråga är hur länge det som definieras som nödbistånd kan fortsätta när familjen blir kvar i kommunen.
Men i praktiken kan det alltså bli så att man måste göra upprepade sådana här bedömningar?
– Ja. Eftersom det är hushåll som är hänvisade till endast nödbistånd per definition.
När det gäller exempelvis boendekostnader måste kommunen enligt Vroland göra en ny bedömning månadsvis utifrån barnens behov. Det innebär att biståndet kan återkomma.
Det kan alltså i praktiken fortsätta. Det finns egentligen ingen yttre tidsgräns?
Vroland invänder inte mot beskrivningen, men betonar att alla har rätt att få sin situation individuellt bedömd när de befinner sig i en kommun.
– Det är ju samma lagstiftning i hela Sverige. Någonstans har alla rätt att bli bedömda utifrån om man befinner sig i en kommun. Sedan kan olika kommuner tillämpa den lagstiftningen på olika sätt. Det beror på hur man har skrivit sina interna riktlinjer eller hur man gör sina bedömningar.
Malmö arbetar enligt honom samtidigt aktivt för att personerna ska komma vidare ur situationen. Kommunen kontrollerar också alltid den sökandes status och uppehållsrätt när en ansökan om ekonomiskt bistånd görs.
Moderaterna: ”Man rundar ju lagstiftningen”
Farishta Sulaiman (M), andre vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden, är kritisk till Malmös tillämpning. Hon framhåller samtidigt att utbetalningarna historiskt har legat betydligt högre än dagens nivåer.
– Principiellt är det ju inte rimligt att staten fattar ett beslut i form av till exempel utvisning, eller att man på något sätt inte har rätt att vistas i landet, men att man då med de verktyg man har inom socialtjänsten ändå låter människor leva kvar.
Det är ju inte barnets bästa att leva undangömda från andra myndigheter och leva i någon form av parallellsamhälle.
Farishta Sulaiman (M), andre vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden Malmö
Hon menar att olika delar av det offentliga på det sättet riskerar att motverka varandra.
LÄS ÄVEN: Myndigheter hjälper illegala migranter söka gymnasium
En del säger att man rundar lagstiftningen genom det här?
– Ja, men det är det man gör. Man rundar ju lagstiftningen på det här sättet. Vi har haft många diskussioner om detta och så säger de att barn inte ska behöva bo på gatan. Absolut, och det håller jag med om. Men det kanske ändå är så att det beslut som en annan statlig myndighet har tagit ska verkställas.
Sulaiman vänder sig också mot argumentet att den nuvarande ordningen självklart skulle ligga i barnens intresse.
– Det är ju inte barnets bästa att leva undangömda från andra myndigheter och leva i någon form av parallellsamhälle.
När kommunen betalar boendet med hänvisning till barnen blir det väl i praktiken också ett stöd till föräldrarna?
– Absolut. De säger att det är för barnens bästa. Det är ju inte så att man bara betalar nödbistånd för barnet, utan det blir ju så för hela familjen såklart.
Moderaterna har enligt Sulaiman under flera år försökt förändra reglerna i Malmö. Hon säger att kommunen tidigare betalade betydligt större belopp till personer utan rätt att vistas i Sverige, men att tillämpningen därefter har stramats åt.
Ny lag ska begränsa kommunerna
Från årsskiftet förändras förutsättningarna. Regeringens reform av försörjningsstödet innebär att ekonomiskt bistånd som huvudregel endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige.
Personer som vistas olovligen ska endast kunna få det bistånd som behövs i en akut situation. Socialnämnden ska inte kunna bevilja ekonomiskt bistånd därutöver. Lagändringen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2027.
Frågan berör samtidigt en kommun som får omfattande pengar genom det kommunala utjämningssystemet.
Malmö stad uppger själv att kommunen 2026 får 19 265 kronor per invånare genom systemet, sammanlagt omkring 7,1 miljarder kronor.
LÄS ÄVEN: S-kopplingar i Malmös eidfirande väcker kritik – anklagas för röstfiske och jäv
Kommunen pekar bland annat på låg skattekraft, högre behov av sociala insatser och gränspendlingen till Danmark som förklaringar.
Mer än en fjärdedel av ersättningen är enligt Malmö kopplad till kompensation för gränspendlingen. Vroland vill däremot inte koppla utjämningsbidragen direkt till kommunens beslut att betala ut bistånd till den aktuella gruppen.
– Jag tror kanske inte att just det systemet är grunden för att man har tyckt sig ha råd med detta.
Samnytt har sökt arbetsmarknads- och socialnämndens ordförande Sedat Arif (S) för en kommentar.
