Många lärare i högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats. Samtidigt använder allt fler studenter AI-verktyg för att ersätta traditionell läsning av kurslitteratur. Det är några av slutsatserna i ett par nya rapporter.

Det var i fjol som Statistiska centralbyrån och Universitetskanslersämbetet fick i uppdrag att kartlägga hur högskolestudenters läsförståelse har utvecklats. I SCB:s rapport framkommer att fyra av tio av lärarna på högskolan upplever att det har skett en försämring av läs- och skrivkompetensen i svenska under de senaste fem åren.

Dock ser man ingen betydande försämring i läsförståelse när det gäller betyg, högskoleprovsresultat eller prestationsgrad över tid. Inte heller i internationella undersökningar (PIAAC och PISA) syns någon försämring över tid – däremot finns en signifikant ökad spridning i elevresultat och en försämrad likvärdighet.

LÄS ÄVEN: Rapport: Svenska elever mest utsatta för hot och våld i skolan

En betydande andel lärare uppger också att de har anpassat sin undervisning utifrån studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information.

– Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

AI-verktyg

UKÄ:s rapport visar att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en stor förändring där studenterna använder fler alternativa kunskapskällor där bland annat AI-verktyg ersätter traditionell läsning. Samtidigt visar rapporten att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att få en djup förståelse av ämnet och att det kommer krävas anpassningar av kurslitteraturen i framtiden.

– UKÄ:s kartläggning pekar på att studenternas vana att läsa längre texter verkar ha minskat och den obligatoriska kurslitteraturen verkar också läsas i mindre utsträckning. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste tillbaka till grunderna, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Oroande utveckling

Marcus Falk Johansson är programansvarig för socionomprogrammet på Högskolan Dalarna.

– Jag tycker att det är en oroande utveckling, säger han till statsradion och menar att det inte bara handlar om utbildning utan även demokrati.

För att vända utvecklingen tror han att det krävs mer samarbete med gymnasieskolan, tror han.

Invandrartjejer mer ambitiösa

Enligt SCB-statistik från 2024 är det unga kvinnor med invandrarbakgrund som i störst utsträckning läser vidare efter gymnasiet.

I ett reportage från sommaren 2024 talade statstelevisionen med 24-åriga Sabad Mohammed som var analfabet när hon kom till Sverige från Somalia som tioåring och då hade tagit socionomexamen.

– När du har en stor press på dig leder det till att du inte vill göra dina föräldrar besvikna eller svika din familj, sa studenten Fayoo Kasim.

Enligt Carina Mood, professor i social forskning på Stockholms universitet, tar det längre tid för elever med utländsk bakgrund att bli klara med sin högskoleutbildning, något hon tror kan bero på att de ofta gör tuffare studieval utifrån sina betyg.

LÄS ÄVEN: Muslimska elever får inte be på skola – DO-anmäler