EU:s medlemsländer väntas använda den pågående energikrisen som en hävstång för att snabba på omställningen bort från fossila bränslen. Men bakom ambitionerna om ökad självständighet och klimatsäkerhet växer också en diskussion om högre skatter och ökade kostnader för både företag och konsumenter.
När kriget i Iran pressar upp priserna på olja och gas och skapar störningar i globala leveranskedjor, förbereder sig EU för att ta ett tydligare steg mot en snabbare energiomställning. I ett utkast till gemensamma slutsatser från medlemsländerna framställs beroendet av importerade fossila bränslen som en strategisk svaghet.
I dokumentet beskrivs övergången till förnybar och lågkoldioxidbaserad energi som den mest effektiva vägen till ökad autonomi. Samtidigt görs försök att koppla energipolitiken allt tydligare till säkerhetspolitik, där investeringar i ren teknik även lyfts fram som ett sätt att stärka försvarsförmågan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Trump: Hormuzsundet är öppet
Men tajmingen väcker frågor. Kritiker menar att den akuta krisen används för att driva igenom långsiktiga förändringar som annars hade mött större motstånd. Argumenten menar man är opportunistiska för att gynna den gröna agendan.
Ökad press på fossila bränslen
Parallellt med den politiska inriktningen mot en snabbare omställning förbereder EU-kommissionen nya skatteförslag. Enligt planerna ska fossila bränslen beskattas hårdare än elektricitet, som i stället får en mer gynnsam behandling.
LÄS ÄVEN: Expert varnar: Sveriges klimatmål orealistiska
Syftet är att på sikt styra investeringar och konsumtion mot elbaserade lösningar – i synnerhet från förnybara källor, dit kärnkraft efter långa tvister numera också får räknas. Förslaget är en del av ett bredare energipaket som väntas presenteras under våren.
Samtidigt diskuteras även en tillfällig “solidaritetsskatt” på energibolag som gör stora vinster i krisens spår. Intäkterna ska enligt förslagen användas för att lindra effekterna för hushåll och företag. Om pengarna verkligen hamnar där eller stannar i statskassan återstår att se.
Ekonomiska konsekvenser i fokus
De senaste veckornas prisökningar har redan haft en tydlig effekt på EU:s ekonomi. Importkostnaderna för fossila bränslen har stigit kraftigt, vilket ökar trycket på både statsbudgetar och konsumenter.
Mot den bakgrunden framhålls elektrifiering som en lösning som kan stabilisera priserna. Lägre beskattning av el ska göra den mer attraktiv och bidra till att bygga ut energisystem baserade på inhemska resurser.
LÄS ÄVEN: Experttrio sågar EU:s klimatpolitik – kommer ta tid att reparera
Samtidigt kvarstår osäkerheten kring hur snabbt denna omställning kan ske – och till vilken kostnad. Flera medlemsländer har tidigare motsatt sig förändringar i energibeskattningen, vilket tyder på att förslagen kan möta politiska hinder. Stabilisering av priser kan i klartext betyda permanent högre priser.
Grön omställning i säkerhetspolitiska kläder
EU:s klimatpolitiska linje kläs nu i ord om att minska sårbarheten i en alltmer osäker omvärld och att tempot i omställningen behöver ökas ytterligare. Men klimatpolitiken har redan i sin nuvarande takt mött kritik för att vara skynda fram orealistiskt fort och på flera områden har man tvingats backa, bland annat om utfasningen av fossildrivna fordon.
När energipriserna stiger och hushåll pressas ekonomiskt riskerar ytterligare skattepålagor att förstärka en redan ansträngd situation, inte mildra den. Samtidigt ser förespråkare omställningen som nödvändig – och menar att krisen blottlägger behovet av en skyndsam förändring.
EU ser kriget i Iran som ett tillfälle att påskynda en redan pågående omställning. Man framhåller säkerhetspolitiska och andra fördelar men av allt att döma till priset av en ännu tyngre ekonomisk börda för konsumenterna, i synnerhet på kort sikt.
LÄS ÄVEN: Kritik mot klimatrapporteringen: Fokus på utsläppsökning – men Sverige kan ha nettoupptag av CO2
