Ständig uppkoppling försämrar vår förmåga att fokusera, enligt hjärnforskaren Henrik Jörntell. För att stärka koncentrationen behöver hjärnan få arbeta ostört – och ges tid till reflektion.
Mobilnotiser, sociala medier och ett konstant informationsflöde gör det allt svårare att hålla fokus. Enligt Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, påverkar den moderna uppmärksamhetsekonomin både vår koncentrationsförmåga och vårt psykiska välbefinnande.
Han beskriver hjärnan som ett organ som inte bara behöver ta emot information, utan också få möjlighet att bearbeta den i lugn och ro. Det är under de ostörda stunderna som hjärnan återhämtar sig och fungerar som bäst.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Avbrott skapar stress
Jörntell menar att människans hjärna är programmerad för att prioritera social information eftersom det historiskt varit avgörande för vår överlevnad. Därför är det lätt att dras in i sociala medier och ständigt känna behov av att hålla sig uppdaterad.
Problemet är att de digitala plattformarna hela tiden bryter våra tankebanor. När koncentrationen avbryts gång på gång ökar stressnivåerna, vilket i sin tur försämrar förmågan att fokusera.
– Att hela tiden bli avbruten leder till stress, som är dåligt för koncentrationsförmågan, säger han in en kommentar till DN.
LÄS ÄVEN: Ny forskning visar fyra avgörande åldrar för hjärnan
Enstaka störningsmoment är inget större problem, enligt Jörntell. Men om hjärnan sällan får möjlighet till eftertanke riskerar belastningen att bli långvarig.
Eftertanke är viktig för hjärnan
Hur mycket återhämtning och reflektion som behövs varierar från person till person. Men ju fler intryck vi tar in under dagen, desto större blir behovet av mentala pauser.
Att låta tankarna vandra ses ofta som något negativt, men Jörntell framhåller att det tvärtom kan vara hälsosamt. Han menar att ett visst mått av tankspriddhet hjälper hjärnan att bearbeta information och återställa balansen.
När hjärnans naturliga rytm störs påverkas både kreativiteten och koncentrationen negativt. Forskning visar dessutom att omfattande scrollande och ständig digital stimulans i unga år kan få långsiktiga konsekvenser.
Goda vanor byggs tidigt
Att kunna koncentrera sig kräver träning och energi. Därför är det viktigt att barn och unga tidigt får positiva erfarenheter av aktiviteter som kräver fokus och uthållighet, säger Jörntell.
Han varnar för att sociala medier riskerar att konkurrera ut sådana vanor innan de hunnit etableras. Om unga människor vänjer sig vid snabba belöningar och ständiga avbrott kan det bli svårare att utveckla långvarig koncentrationsförmåga senare i livet.
Vardagliga aktiviteter kan hjälpa
För att ge hjärnan bättre förutsättningar rekommenderar Jörntell aktiviteter där tankarna får tid att röra sig fritt. Promenader, matlagning, handarbete och dagdrömmande är några exempel på sådant som kan skapa återhämtning och minska stress.
LÄS ÄVEN: Mikroplaster infiltrerar hjärnan: ”Det finns ingenstans att komma undan”
Även böcker och film kan fungera positivt för hjärnan. Enligt Jörntell sker informationsbearbetningen där i ett lugnare tempo och på individens egna villkor, vilket gör att eftertänksamheten blir en naturlig del av upplevelsen.
