EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent ett år tidigare, samtidigt som angreppen mot sjöfarten kring Hormuzsundet driver upp gaspriset. Blir vintern kall kan unionen tvingas dra ned förbrukningen med omkring 7 procent.

Nivån den 1 oktober framgår av den vinteranalys som de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG publicerade i torsdags. Ett år tidigare låg lagren på 83 procent, motsvarande 943 terawattimmar, enligt organisationens rapport från förra hösten.

EU:s regelverk anger ett fyllnadsmål på 90 procent, men sedan gaspriserna rusade har EU-kommissionen uppmanat medlemsländerna att sänka målet till 80 procent för att undvika panikköp. Bakom de låga nivåerna ligger i hög grad marknadens egen prislogik.

Lagring bygger på att gas som köps in under sommaren är billigare än gas som säljs under vintern. I år har sommarkontrakten periodvis varit dyrare än vinterkontrakten, vilket gjort det ekonomiskt riskabelt att fylla lagren.

Det förklarar den amerikanska analysorganisationen IEEFA i en rapport som publicerades på fredagen. Inlagringen under april till juni var 16 procent lägre än samma period i fjol, och den 3 oktober var lagren 72,4 procent fulla.

IEEFA räknar med att lagren kan leverera 7,3 miljarder kubikmeter mindre gas mellan november och mars än under förra vintern. Samtidigt börjar EU:s förbud mot import av rysk flytande naturgas, LNG, gälla i januari 2027. Tillsammans kan detta innebära att gasförbrukningen måste minska med 7 procent, motsvarande 14 miljarder kubikmeter, jämfört med förra vintern.

Att i stället täcka glappet med extra import beräknas kosta omkring 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym hade kostat 2025. Flera länder har redan börjat ingripa.

Nederländerna har avsatt 993 miljoner euro i stöd för att fylla lagren, Tyskland har gett det statliga energibolaget SEFE i uppdrag att lagra 8 terawattimmar till mitten av december och Spanien har höjt sina LNG-reserver med mer än en fjärdedel.

Kriget driver upp priserna

Samtidigt har trycket på gasmarknaden ökat. Förra veckan noterades det högsta antalet fartygsangrepp i Persiska viken under en enskild vecka sedan kriget med Iran inleddes. Trafiken genom Hormuzsundet sjönk samtidigt till den lägsta nivån på över två månader, rapporterar Reuters.

Före kriget passerade ungefär en femtedel av världens olja och LNG genom sundet. Det europeiska referenspriset för gas, TTF, steg på torsdagsmorgonen med 3,2 procent till 80,59 euro per megawattimme, uppger Wall Street Journal.

Gasnätsoperatörerna bedömer ändå att systemet klarar vintern, eftersom kapaciteten att ta emot LNG till stor del kan väga upp de lägre lagren. Den bedömningen delas av EU-kommissionen, som efter ett möte med unionens gaskoordineringsgrupp i torsdags betonade vikten av att spara tillräckligt med gas till sena köldknäppar.

Förblir LNG-tillgången begränsad kan lagren dock sjunka till långt under 30 procent mot slutet av vintern, varnar ENTSOG, vilket skulle försvåra påfyllningen inför nästa år. Störst är sårbarheten i länder utan egen kust i Central- och Sydösteuropa.

Risk för höga elpriser i Sverige

Sveriges tillgång på naturgas påverkas inte i nuläget. Däremot varnar Energimyndigheten för att stigande gaspriser i Europa kan bidra till högre svenska elpriser i vinter.

Även svag hydrologi och förlängda revisioner i kärnkraften ökar risken för pristoppar. Myndigheten ser dock ingen risk för effektbrist.