EU-ländernas egna energipolitiska beslut har bidragit till den utsatta situation som flera medlemsländer nu befinner sig i. Nedmonterad kärnkraft som ska ersättas av vindkraft, höga skatter på fossila drivmedel och minskad tillgång till billig rysk olja och gas har förändrat Europas energimarknad i snabb takt, samtidigt som omställningen till så kallade gröna energikällor har påskyndats. När omvärldsläget nu försämrats har energiförsörjningen blivit mer sårbar och medlemsländerna tvingas söka tillfälliga lösningar för att skydda hushåll och företag. EU:s finansministrar diskuterar bland annat en särskild skatt på energibolag som gör stora vinster när energipriserna kraftigt svänger.
Den europeiska energimarknaden är fortsatt hårt pressad av både geopolitisk oro och förändrade handelsflöden. EU:s sanktioner mot rysk olja och gas har redan förändrat Europas energiförsörjning, samtidigt som kriget mellan USA, Israel och Iran har skapat nya störningar på den globala energimarknaden.
Särskilt känsligt är läget kring Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja och gas, där den militära konflikten har lett till kraftigt minskad sjöfart och ökade osäkerheter kring leveranserna. När tillgången på energi påverkas samtidigt från flera håll får det snabbt konsekvenser långt utanför konfliktområdena.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Högre olje- och gaspriser driver upp kostnaderna för hushåll, företag och transporter och bidrar samtidigt till ett ökat inflationstryck i Europa. Det är mot den bakgrunden som EU:s finansministrar nu diskuterar om energibolag som gjort stora vinster på den kraftiga prisvolatiliteten bör omfattas av en särskild skatt på så kallade övervinster.
Vid EU:s finansministermöte i Dublin förra veckan stod de höga energipriserna och möjliga åtgärder på agendan. Bakgrunden är en allt mer besvärlig ekonomisk situation för medlemsländerna. Samtidigt fortsätter oron i Mellanöstern att påverka olje- och energimarknaderna.
Brentoljan har åter passerat 100 dollar per fat och de kraftiga rörelserna på energimarknaderna bidrar till att hålla inflationen uppe inom EU. Enligt bedömningarna väntas inflationen inte vara tillbaka vid Europeiska centralbankens mål på 2 procent förrän tidigast mot slutet av 2027.
LÄS ÄVEN: Hård kritik när Tyskland stänger ner sina sista kärnkraftverk
Den ekonomiska tillväxten har hittills hållit uppe under året, men EU-kommissionen räknar med att tillväxttakten ska dämpas under 2027 när de högre energikostnaderna får större genomslag i ekonomin.
Mot den bakgrunden vill EU hålla fast vid en försiktig finanspolitik. Medlemsländerna uppmanas att använda det befintliga utrymmet för finanspolitiska åtgärder med återhållsamhet.
Särskild skatt på övervinster
Samtidigt har Europeiska centralbanken börjat höja räntorna stegvis för att försöka få ned inflationstrycket. Förslaget om en särskild skatt på energibolagens vinster är ännu inte någon färdig EU-gemensam modell.
Däremot uppger EU-kommissionen att flera medlemsländer har lyft frågan och att den nu diskuteras på finansministermötena. EU-kommissionären för ekonomi, Valdis Dombrovskis, säger att medlemsländerna redan har möjlighet att införa nationella skatter på så kallade övervinster.
LÄS ÄVEN: AFD: Tysklands ekonomi rasar samman
– Det är flera medlemsländer som har lagt fram det här initiativet och det är en del av våra diskussioner. Medlemsländerna kan redan införa skatter på övervinster på nationell nivå om de beslutar att göra det, säger han enligt Euronews och fortsätter:
– Från kommissionens sida är vi redo att stödja de medlemsländerna genom att dela med oss av bästa praxis och hitta en bra väg framåt.
LÄS ÄVEN: Tysklands tillväxtprognos halverad
Tysklands finansminister Lars Klingbeil driver frågan och vill att EU-kommissionen tar fram konkreta modeller för hur en sådan beskattning skulle kunna utformas. Målet är att ha ett underlag framme till nästa möte med EU:s finansministrar i oktober.
På fredagen sade Klingbeil att han har arbetat för frågan under en längre tid tillsammans med andra europeiska finansministrar.
LÄS ÄVEN: Kärnkraften avvecklades för ”grön energi” – nu tvingas Tyskland radera historisk by för kolgruva
Även Spaniens finansminister Carlos Cuerpo ställer sig bakom tanken. Han pekar framför allt på frågan om vem som i slutändan ska bära kostnaderna för de stödåtgärder som används för att skydda hushåll och företag från energikrisen. En kris som som delvis är ett resultat av de energipolitiska beslut som EU-länderna själva har fattat.
– Vi lyckas sänka kostnaden för hushåll, företag, industrier och transportföretag, och detta sker på skattebetalarnas bekostnad. Vi anser att det kan finnas mer rättvisa sätt att fördela denna kostnad.
Skatter på bränsle skiljer länderna
Samtidigt visar nya EU-siffror hur olika energikostnaderna faktiskt slår mot konsumenterna beroende på vilket medlemsland de bor i. Skillnaderna är särskilt tydliga när det gäller dieselpriserna vid bensinstationerna.
LÄS ÄVEN: Dieseln närmar sig 24 kronor – Trump pekar ut Ukrainas attacker
Finland, Danmark och Nederländerna hör till de länder där dieseln är dyrast. Samtliga tre har samtidigt mycket höga skatter på drivmedel, vilket innebär att en betydande del av priset vid pumpen består av punktskatter och moms.
I flera östeuropeiska länder är situationen den motsatta. Bulgarien och Polen har exempelvis betydligt lägre punktskatter på drivmedel, vilket bidrar till lägre priser för bilisterna.
LÄS ÄVEN: Här ligger drivmedelspriserna alltid på samma låga nivå
Enligt EU:s officiella uppgifter från den 14 september var Malta det land där diesel var billigast, med ett pris på omkring 1,20 euro per liter vid pumpen.
Skillnaderna mellan medlemsländerna beror i stor utsträckning på nationella skatteregler. Punktskatter och moms utgör en stor del av det slutliga dieselpriset, vilket innebär att samma globala oljepris kan ge mycket olika kostnader för bilister i olika delar av EU.
Skatterna är dock inte den enda faktorn bakom skillnaderna. Även den regionala kapaciteten att raffinera råolja spelar en viktig roll när priserna stiger snabbt.
EU:s medlemsländer köper råolja på samma globala marknader, där priserna påverkas av bland annat krig, störningar i leveranskedjor och förändringar i utbud och efterfrågan. Men vägen från råolja till det pris som bilisten möter vid pumpen ser olika ut i olika delar av Europa.
LÄS ÄVEN: Premiärministern: EU på randen till ”en existentiell kris”
