Detta är en opinionstext, åsikterna som framförs är skribentens egna.

Flera ledande europeiska länder kräver att strama åt greppet om Muslimska brödraskapet i Dublin, Irlands huvudstad. Staden ligger nära mitten av landets östkust vid floden Liffeys mynning och är den mest folkrika staden i republiken.

Staden grundades ursprungligen som en vikingabosättning och utvecklades sedan till ”Kungariket Dublin” innan normanderna erövrade Irland, varefter den blev öns främsta stad.

Vackra gator och en infrastruktur som speglar civilisationen – som i vilket europeiskt land som helst – samt samhällen som vuxit fram kring fredlig samexistens, öppenhet mot alla och en demokratisk atmosfär.

Men på senare tid har våldsamma incidenter stört stämningen i staden och väckt många frågor som den irländska allmänheten fortfarande väntar på officiella svar och klargöranden kring.

Bland annat inträffade i centrala staden i februari 2025 en knivattack som resulterade i att tre personer skadades, enligt Irish Times.

Tidningen, med hänvisning till den lokala polisen, uppgav att ”en person som misstänks ha utfört attacken har gripits, sedan tre personer skadats av knivhugg i stadsdelen Stoneybatter i Dublin.” De skadade fördes till sjukhus; två av dem uppges ha allvarliga men ej livshotande skador, medan den tredje ådrog sig lindrigare skador.

Tidningen noterade att gärningsmannen använde en kökskniv och att offren tycks ha valts ut slumpmässigt. Enligt rapporterna attackerades ett av offren på sin egen tröskel efter att ha kommit hem.

Irish Times citerade källor som sade att polisen inte hade några bevis för att attacken var terroristmotiverad. Polisen uppmanade samtidigt alla som befunnit sig på platsen att vittna och skicka in eventuella bilder eller videor för att underlätta utredningen.

Inte den första i sitt slag

I november 2023 inträffade en liknande attack nära en skola i Dublin som resulterade i flera skadade, däribland tre barn, och som följdes av folkliga protester.

En femårig flicka skadades allvarligt och fyra personer – däribland två barn – fördes till sjukhus efter händelsen som inträffade mitt på dagen nära en grundskola i centrala Dublin.

Polisen meddelade att man ”utreder alla möjligheter” beträffande vad man beskrev som en ”allvarlig ordningsstörning”. Samtidigt spreds uppgifter i lokal media om att gärningsmannen var utlänning.

Sammanslutningar utbröt i ett invandrartätt område mot bakgrund av rykten om den påstådde gärningsmannens ursprung. Polisen uppgav att det rörde sig om en man i 50-årsåldern som senare fördes till sjukhus, enligt AFP.

Polisen sade att ”fem skadade fördes till olika sjukhus i Dublinområdet”. Premiärminister Leo Varadkar tillkännagav att en misstänkt gripits, medan polisen meddelade att man ”följer ett specifikt spår i utredningen”.

Brödraskapet… sammanflätade relationer?

Den irländska polisen avslöjade inte gärningsmannens identitet, men aktivister hävdade att han hade utländskt medborgarskap – något som observatörer kopplade till andra incidenter i EU-länder där förövarna tillhört den extremistiska grenen av Muslimska brödraskapet.

Organisationen har funnits i Europa sedan 1960-talet, då medlemmar och sympatisörer flyttade dit och långsamt men stadigt byggde upp ett omfattande och välorganiserat nätverk av moskéer, välgörenhetsorganisationer och islamiska föreningar. Till skillnad från den stora muslimska allmänheten…, enligt en studie publicerad av Middle East Forum.

Centret påpekade att den samlade effekten är ”årtionden av utbildning och fostran. De flyktingstudenter som migrerade från Mellanöstern för fyrtio år sedan – och deras efterkommande – leder nu organisationer som representerar lokala muslimska samhällen i kontakten med Europas politiska elit.”

Forumet fortsatte: ”Dessa organisationer får generös finansiering från Persiska viken och övervakar ett centralt nätverk som täcker nästan alla europeiska länder. De presenterar sig som företrädare för mainstream, samtidigt som de fortsätter att omfatta brödraskapets extrema åsikter och upprätthålla kopplingar till terrorister. Genom en modererad retorik – på flytande tyska, nederländska och franska – har de vunnit gehör hos europeiska regeringar.”

Ett överhängande hot

Under tryck från de europeiska parlamenten började underrättelsetjänster redan från 2014 avslöja den politiska islamismens – i synnerhet ”Brödraskapets” – verksamhet och risker. De slog fast att denna miljö var farligare än salafistiska grupper, al-Qaida och ”IS”.

Lourdes Vidal, chef för Mellanösternstudier vid det Europeiska institutet för Medelhavet, säger: ”Vårt problem med ‘Muslimska brödraskapet’ ligger inte i att de utövar våld – det gör de inte i Europa som i vissa delar av Mellanöstern – utan i att de ständigt arbetar för att skapa en ideologisk och religiös miljö som omfamnar sådana radikala idéer.”

Samtidigt har Frankrike bevittnat flera blodiga attacker. Underrättelseutredningar har visat att gärningsmännen tidigare haft kopplingar till Brödraskapet.

Åtgärder för att förebygga

Dessa händelser fick den oberoende irländska senatorn Sharon Keogan att agera i överhuset. Hon varnade för att landet står inför ett växande hot genom att låta Brödraskapet ”frodas utan tillsyn”. Hon uppmanade regeringen att öppna en ”omfattande utredning om rörelsens inflytande i landet samt dess organisatoriska och ekonomiska nätverk.”

Hon sade att rörelsen, som grundades i Egypten 1928 av Hassan al-Banna, klassas som terroristorganisation i flera arabiska och västerländska länder och att den driver ett projekt som syftar till att ”omforma samhällen enligt en strikt islamistisk vision” och återuppliva idén om ett ”islamiskt kalifat”.

Hon tillade att ”samtidigt som rörelsen är under hård granskning i Europa får den i Irland verka helt fritt utan uppföljning eller ansvarsskyldighet”. Hon betonade att ”republikens säkerhet, sammanhållning och till och med suveränitet beror på att man inser hur stort detta hot är”. Hon uppmanade justitieministern att inleda en officiell granskning av rörelsens aktiviteter och nätverk i landet.

Åtgärderna och sammanhanget

Dessa åtgärder kom efter stängningen av Islamic Cultural Centre i Clonskeagh – den största moskén i Dublin – ett beslut som följde på attacken i huvudstaden i februari.

Centret stängdes mot bakgrund av oro över att vissa ledande personer hade kopplingar till radikala salafistiska strömningar, samt misstankar om interna ekonomiska oegentligheter, samtidigt som vissa verksamheter såsom restaurangen och livsmedelsbutiken fortsatte. Irish Islamic Cultural Centre (ICCI) meddelade att stängningen skedde ”som en försiktighetsåtgärd för att garantera säkerheten för egendom, personal, barn och allmänheten”.

Irish Times rapporterade samtidigt att en högt uppsatt ansvarig vid centret uppmanats avgå på grund av påstådda kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Keogan klargjorde dock att hennes oro ”var stängningen av Clonskeagh Islamic Cultural Centre våren förra året. Det som tycks vara en administrativ konflikt bär spår av en maktkamp mellan en ledning som anklagas för kopplingar till Brödraskapet och dess finansiärer.” Hon påpekade att Irish Muslim Council for Peace and Integration uttryckt oro över Brödraskapets kopplingar i Clonskeagh.

Michael Denutra
Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna