EU:s medlemsländer har enats om att ta upp gemensamma lån för att säkra fortsatt ekonomiskt stöd till Ukrainas krigskassa. Lösningen ska täppa till akuta budgethål – men innebär samtidigt miljardkostnader i räntor för unionens skattebetalare under lång tid framöver.
Efter intensiva nattliga förhandlingar beslutade EU:s ledare nyligen att under de kommande två åren ta upp omkring 90 miljarder euro i gemensamma lån. Pengarna ska garanteras via EU:s långtidsbudget och syftar till att säkerställa att Ukraina inte står utan krigsfinansiering redan till våren.
LÄS ÄVEN: EU-ledaren: Vi måste skicka ”en livlina” på 1 000 miljarder kronor till Ukraina
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bakgrunden är att Ukraina nästa år väntas få ett budgetunderskott på nära 72 miljarder euro, samtidigt som kriget mot Ryssland fortsätter utan tecken på snar lösning. Landet är därmed i akut behov av extern finansiering för att kunna upprätthålla både militärt försvar och grundläggande samhällsfunktioner.
Alla länder delar inte på skulden
Tre medlemsländer – Tjeckien, Ungern och Slovakien – har valt att stå utanför själva skuldansvaret. De har dock accepterat upplägget och lovat att inte blockera stödet till Ukraina. För att möjliggöra detta kommer EU-kommissionen att föreslå ett system med så kallat fördjupat samarbete, där övriga 24 länder gemensamt tar lånen inom en separat rättslig ram.
Det nya upplägget bygger till stora delar på strukturen från tidigare stödpaket. Utbetalningarna ska ske stegvis, kombineras med antikorruptionskrav och tydliga riktlinjer för hur medlen ska fördelas mellan militära behov och statens löpande utgifter.
Frysta ryska tillgångar – en låst fråga
EU:s ledare valde gemensam upplåning efter att inte ha lyckats enas om ett mer kontroversiellt alternativ: att använda avkastningen från frysta ryska tillgångar som säkerhet. Motstånd, framför allt från Belgien där en stor del av tillgångarna förvaras, satte stopp för den planen.
LÄS ÄVEN: EU-länder överens: Nära 1 000 miljarder kronor till Ukraina
Det belgiska motståndet handlade främst om kravet på långtgående ekonomiska garantier om Rysslands tillgångar skulle användas – något övriga medlemsländer inte var beredda att acceptera.
Dyr ränta på lång sikt
Att ta upp gemensamma lån är dock ingen billig lösning. Enligt uppgifter från EU-kommissionen väntas räntekostnaderna uppgå till omkring tre miljarder euro, det vill säga nära 33 miljarder kronor, per år från och med 2028, finansierade via åderlåtning av EU:s flerårsbudget som egentligen är avsedd för helt andra ändamål. Redan 2027 beräknas räntekostnaden ligga på cirka en miljard euro.
LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov
Själva lånen är formellt riktade till Ukraina, men återbetalningen är villkorad. Landet ska först börja betala tillbaka när kriget är över och Ryssland har betalat krigsskadestånd – något som i dagsläget framstår som osäkert.
Osäker återbetalning – EU kan få bära skulden länge
Om återbetalning uteblir kan EU i praktiken behöva förlänga lånen eller i framtiden återvända till frågan om att använda frysta ryska tillgångar. Ett sådant steg kräver dock ett nytt politiskt beslut – och där är medlemsländerna långt ifrån överens.
Resultatet är att EU nu tar ett långsiktigt ekonomiskt ansvar för Ukrainas överlevnad och krigsföring, med potentiella kostnader som sträcker sig långt bortom dagens budgetperioder.
LÄS ÄVEN: Professor: 30 procent av stödet till Ukraina försvinner i korruption
