Den sammanlagda areal som brunnit i världen under första halvåret 2026 ligger på den lägsta nivån sedan de globala satellitmätningarna inleddes. Det framhåller den danske statsvetaren Bjørn Lomborg, som samtidigt anklagar medierna för att ge en missvisande bild genom att främst rapportera när omfattande bränder pågår.

Men jämförelsen har mött invändningar. EU:s två system för brandövervakning ger nämligen olika bilder av utvecklingen i Europa. Medan den globala databasen GWIS visar rekordlåga nivåer, ligger EU:s mer detaljerade europeiska statistik från EFFIS över genomsnittet för årstiden.

I en tråd på X hänvisar Lomborg till statistik från EU-kommissionens Global Wildfire Information System, GWIS. Enligt honom hade mindre mark brunnit globalt under årets första hälft än under motsvarande period något annat år i den jämförbara serien.

Alla världsdelar låg enligt sammanställningen under sina historiska genomsnitt. Afrika, Nord- och Sydamerika samt Europa uppgavs samtidigt ligga på rekordlåga nivåer. För Europas del hävdade Lomborg att den brända arealen var den lägsta sedan jämförelseperioden inleddes 2012.

– Medierna visar bara när saker brinner, vilket gör oss dåligt informerade om klimatförändringarna, skrev Lomborg.

Näst lägsta globala nivån 2025

Lomborg pekar även på att 2025 slutade med den näst lägsta globala andelen bränd mark i den tillgängliga satellitserien. Enligt hans sammanställning brann 2,198 procent av jordens landyta under året, jämfört med rekordlåga 2,169 procent 2022.

Underlaget kommer från satelliterna Terra och Aqua och Nasas globala produkt MCD64A1. Systemet kombinerar reflektansmätningar från MODIS med observationer av aktiva bränder och kartlägger bränd mark i rutor med en upplösning på 500 meter.

LÄS ÄVEN: Efterlängtad sommarvärme över Europa – men FN:s ’klimatchef’ slår larm om ”brutal” klimatkris

Att den globalt brända arealen har minskat är inte i sig omstritt. FN:s klimatpanel IPCC har tidigare konstaterat att den totala arealen som brinner i världen har minskat under de senaste årtiondena, framför allt genom färre bränder i gräsmarker och savanner. 

Samtidigt bedömer IPCC att klimatförändringar får en allt större betydelse för brandförhållandena och kan öka både risken och allvaret i vissa skogs- och ekosystem. IPCC:s slutsats rymmer därmed båda utvecklingarna samtidigt.

Afrika står för en betydande del av den globala nedgången. En vetenskaplig genomgång av utvecklingen under de senaste två årtiondena uppskattar att den brända arealen globalt har minskat med omkring 27 procent, till stor del till följd av färre savannbränder i Afrika. Det innebär att en nedgång i den globala totalsiffran inte nödvändigtvis säger hur extrema skogsbränder utvecklas i exempelvis Nordamerika eller Medelhavsområdet.

Invändningen

Lomborgs beskrivning av Europa har dessutom ifrågasatts med hänvisning till EU-kommissionens andra branddatabas, European Forest Fire Information System, EFFIS.

Kontot La petite histoire du climat påpekade att statistiken ”byter riktning” beroende på vilken av EU:s databaser som används. GWIS visar en bränd areal under genomsnittet för Europa, medan EFFIS statistik för EU-länderna visar att 2026 hittills ligger över genomsnittet för perioden 2006–2025.

Även en annan kritiker publicerade diagram från EFFIS som visar att både den sammanlagda brända arealen, antalet registrerade bränder och brandernas samlade svårighetsgrad låg över genomsnittet vid början av juli. Nivåerna befann sig dock fortfarande inom det breda historiska min–maxintervallet.

Skillnaden beror åtminstone delvis på att systemen använder olika geografiska avgränsningar, jämförelseperioder, upplösningar och metoder. EFFIS är särskilt utvecklat för Europa och använder både MODIS-bilder och mer högupplösta Sentinel-2-bilder. Bränderna kartläggs genom en delvis automatiserad process och kontrolleras därefter visuellt. 

EU-kommissionen varnar själv för att resultaten bör jämföras försiktigt med statistik som tagits fram med andra metoder och avgränsningar. Enligt EFFIS täcker systemet uppskattningsvis omkring 95 procent av den areal som brinner inom EU.

Lomborgs huvuduppgift – att den globalt brända arealen hittills är ovanligt låg – stöds alltså av den globala statistik han hänvisar till. Däremot är slutsatsen om Europa beroende av vilken databas och geografisk avgränsning som används.

LÄS ÄVEN: Klimatforskare tonar ned värsta domedagsscenarierna