Sociala relationer och personlighet har större betydelse för människors välbefinnande än inkomst och ekonomiska faktorer. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskare analyserat svar från över 34 000 svenskar mellan 2006 och 2024.
Studien undersökte vilka faktorer som har starkast samband med hur människor upplever sitt liv, sin livstillfredsställelse och sin känsla av mening. Forskarna fann att kvaliteten på sociala relationer är en av de viktigaste faktorerna för välbefinnande. Ensamhet visade sig ha ett särskilt starkt samband med lägre livskvalitet.
Samtidigt hade ekonomiska faktorer som inkomst betydligt mindre betydelse än relationer och personlighet när forskarna jämförde olika variabler mot varandra.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även personlighetsdrag spelade en stor roll. Personer med hög grad av oro och emotionell instabilitet rapporterade genomgående lägre välbefinnande. Däremot var sambandet mellan välmående och att vara social eller utåtriktad svagare än vad tidigare forskning ofta har visat.
LÄS ÄVEN: Studie: Ju mindre sociala medier – desto bättre välmående
Ett av studiens mest uppmärksammade resultat handlar om skillnader mellan generationer. Forskarna såg att unga vuxna sedan omkring 2020 rapporterar betydligt lägre välbefinnande än äldre personer. Skiftet sammanfaller med coronapandemin och forskarna pekar på att många unga förlorade viktiga sociala sammanhang under en avgörande period i livet.
Studien visar också att personer i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.
– Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.
Mitten mår bäst
Det fanns även geografiska skillnader. Invånare i Halland, Skåne och Jönköpings län rapporterade högre välbefinnande än riksgenomsnittet, medan personer i Västmanlands län låg lägre.
Forskarna noterade dessutom att personer som identifierar sig politiskt i mitten av det politiska spektrumet i genomsnitt uppgav högre välbefinnande än personer som placerar sig längre ut på höger- eller vänsterkanten.
– Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien.
Studien bygger på data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll. Forskarna använde en maskininlärningsmodell för att analysera vilka faktorer som bäst kan förklara skillnader i svenskarnas välbefinnande. Slutsatsen är att starka relationer, låg ensamhet och emotionell stabilitet väger tyngre för människors livskvalitet än materiella förutsättningar som inkomst.
