Christer, 76, om livet på äldreboendet: ”Kritiserar man blir man kallad främlingsfientlig”

Efter ett långt yrkesliv som dekoratör och reklamtecknare hade Christer, 76, väntat sig en trygg ålderdom. I dag sitter han i rullstol med kronisk smärta och beskriver en vardag präglad av ensamhet, tidsstress och svårigheter att göra sig förstådd. Hans erfarenheter ligger nära den bild av äldreomsorgen som Samnytt tidigare rapporterat om, där personalbrist, språkproblem och otrygghet återkommer i vittnesmål från både boende och personal.

Under det senaste året har Samnytt i en rad artiklar rapporterat om växande oro inom svensk äldreomsorg – om bristande kontroll, språksvårigheter, ensamarbete bakom stängda dörrar, sexuella övergrepp och en ökande otrygghet bland äldre.

Vittnesmål från personal, anhöriga och boende har pekat på en verksamhet där man knappt pratar svenska – och där tidspress och hög personalomsättning påverkar både kvalitet och trygghet.

LÄS ÄVEN: Hemtjänst-syrier i Vänersborg ”borrade in” finger i 80-åriga kvinnans underliv

Samnytt möter Christer, 76, på ett äldreboende på Lidingö. Vi sitter vid ett av matsalsborden intill köket. Han ber om hjälp att lägga armen rätt mot armstödet, så att smärtan inte ska bli för stark när han rör handen för att kunna använda skeden.

– Om du trycker in armbågen lite mot sidan så gör det mindre ont, säger han.

Efter en kort paus tillägger han:

– Det är ju ingen här som förstår vad man säger på svenska, så jag passar på nu när du är här.

LÄS ÄVEN: Dementa pensionärer fick ligga och ruttna med var och fluglarver i såren – nu utreder polisen vanvård på äldreboendet

Christer har ett långt arbetsliv bakom sig som dekoratör och reklamtecknare. Under sina sista år i den egna lägenheten hade han hjälp från hemtjänsten. I samband med en förflyttning tappades han ur en lyftanordning – en händelse som han själv beskriver som avgörande för hans nuvarande situation.

Ibland känns det som att de inte förstår vad jag behöver. Och då blir det inte gjort. Det är svårt att göra sig förstådd ibland och då blir det missförstånd.

Christer, 76, till Samnytt.

Efter olyckan har han fått bestående besvär. Trots undersökningar där inga frakturer kunnat konstateras lever han i dag med svåra smärtor i armar och ben och är beroende av rullstol. Någon tydlig förklaring till vad som egentligen hände i kroppen eller hur olyckan kunde inträffa upplever han att han aldrig har fått.

LÄS ÄVEN: Hemtjänsten tryckte maten i ansiktet på 85-åring – Rolf åt inte tillräckligt snabbt

Flytten till äldreboendet blev en följd av skadorna och det ökade hjälpbehovet. Smärtan påverkar fortfarande hans rörlighet och gör även enkla vardagsmoment svåra att genomföra på egen hand.

På det nuvarande boendet, som drivs av Vardaga, har han varit i knappt ett år. Han är klar i huvudet och frågar om vi vill ha frukt.

Hur trivs du här på boendet – vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra?

– Man känner sig utelämnad ibland. Det är en jobbig tillvaro. Man vet inte riktigt vad som kommer att hända från dag till dag.

Han beskriver olyckan i hemmet i samband med hemtjänsten, de kvarstående smärtorna och frustrationen över att inte ha fått reda på hur det gick till och varför det gör så ont.

– Ibland känns det som att de inte tror på en, att man överdriver när man säger att man har ont.

LÄS ÄVEN: Här förnedras 81-årige mannen av hemtjänsten i Värmland

På boendet upplever han att det praktiska trots allt ofta fungerar, men att tiden för varje individ ofta är begränsad.

– Det finns personal, men de har bråttom. De säger att de inte hinner nu och får komma tillbaka senare. Det är hela tiden sådana besked.

Språket som hinder

Just tidsbristen har återkommit i flera av Samnytts tidigare intervjuer med undersköterskor, som beskrivit ett arbete där scheman är pressade och varje insats tidsstyrd.

Ett annat återkommande tema i rapporteringen har varit språk och kommunikation. Även här känner Christer igen sig.

Förstår du alltid vad personalen säger till dig och känner du att de förstår vad du behöver?

– Nej. Ibland känns det som att de inte förstår vad jag behöver. Och då blir det inte gjort.

LÄS ÄVEN: 89-årige Yrjös magra julbord rör upp känslor i sociala medier

Han berättar att det kan handla om medicinska problem eller andra behov som är svåra att förklara.

– Det är svårt att göra sig förstådd ibland och då blir det missförstånd.

Kritiserar man någonting av det här så kallas man ju främlingsfientlig. Men det är ju inte det det handlar om.

Christer, 76

Flera undersköterskor som tidigare talat med Samnytt har pekat ut just kommunikationen som avgörande för både säkerhet och trygghet i arbetet med äldre. Även att svenska undersköterskor upplever att de känner sig exkluderade i arbetsmiljön, då andra språk än svenska talas mellan medarbetare.

Känner du dig ensam?

– Ja, ganska ofta. Jag hade två killar här som jag brukade umgås med. En dag hade de flyttat dem till ett annat rum i matsalen utan att fråga mig.

Oro efter larmen om övergrepp

Samtalet kommer in på de våldtäkter som uppmärksammats inom hemtjänsten och äldrevården den senaste tiden. Vi pratar om den 25-årige irakier som dömdes för våldtäkt på en 100-årig kvinna och som Samnytt skrivit om. Christer skakar på huvudet:

– Jag fattar inte någonting. Hur kan det bli så? Man har ingen koll på vilka man tar in utifrån, säger han.

LÄS ÄVEN: PRO duckar när frågan blir obekväm: Ingen åsikt om utvisningar efter våldtagen 100-åring

Han berättar samtidigt att han själv inte känt sig utsatt på det viset eller hört om någon på hans avdelning som drabbats av sexuella övergrepp.

Har det funnits någon person här som har haft svensk bakgrund?

– Nej, inte så länge jag har varit här.

När Christer gick i pension var Sverige ett land med omkring åtta miljoner invånare. Sedan dess har befolkningen ökat med drygt två miljoner personer, där en stor del av massinvandringen skett från Mellanöstern och Afrika.

Samtidigt har äldreomsorgen kommit att lyftas fram som en sektor där nyanlända ska etableras på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: Hemtjänst-syrier tog stryptag på 80-åring och tog hennes pengar – får stanna i Sverige

“Det får man ju inte säga”

Genom olika former av subventionerade anställningar står staten i många fall för en del av lönekostnaden i äldrevården. Enligt kritiker påverkar detta rekryteringen och bidrar till att få svenskfödda anställs i verksamheterna.

Samtidigt förs ofta fram att bristen på svensk personal främst beror på att få vill arbeta inom yrkena – en bild som därmed ifrågasätts av andra förklaringsmodeller.

För Christer, liksom för många andra som Samnytt har talat med, finns också en kulturell dimension. På ålderns höst handlar trygghet inte enbart om att förstå språket, utan också om att omges av människor vars normer, värderingar och traditioner känns igen och delas. Att slippa känslan av att vara en främling i sin egen vardag.

– Men det får man ju inte säga för då blir man en hatare, säger han och tillägger:

– Kritiserar man någonting av det här så kallas man ju främlingsfientlig. Men det är ju inte det det handlar om.

När vi ber honom berätta vad det handlar om säger Christer att det i grunden handlar om respekt.

– Vi vill ju ha respekt för våra liv och för våran situation. Lika väl som de vill ha det också. Men de kan inte komma hit och bara tro att de får allting serverat.

LÄS ÄVEN: Så ser slutstationen ut för dem som byggde Sverige

Tror du att vi svenskar är för snälla?

– Vi kanske är det, lite grann.

När Samnytt frågar vad han vill säga till politiker och ansvariga återkommer han till samma sak som många andra äldre uttryckt i tidigare intervjuer – bristen på förståelse för hur vardagen faktiskt ser ut.

– De borde sätta sig i min situation och försöka förstå hur det känns.

Christers berättelse är inte unik. I intervjuer med både personal och boende har Samnytt återkommande mött en bild av en äldreomsorg där en del fungerar – men där tidsbrist, utanförskap, språkproblem och brist på kontinuitet samtidigt påverkar tryggheten och livskvaliteten för dem som är mest beroende av systemet.

LÄS ÄVEN: Sveriges skamfläck: Välfärdslandet som övergav sina gamla