➤ ANALYS Om storföretagen börjar flytta ut existerande inhemsk verksamhet kan Sverige snabbt förlora den enda del av ekonomin som vuxit pålitligt de senaste decennierna.

För några år sedan beslutade Nissan att bygga en ny bilfabrik i Afrika. Deras första ide var att lägga den i Sydafrika, ett land som efter avskaffandet av det rasistiska Apartheidsystemet hade en mycket ljus framtid för sig. Hade Nissan fattat beslutet då, i mitten av 90-talet, är det mycket sannolikt att man också valt att lägga fabriken där.

Dessvärre har Sydafrika under ANCs ledning förfallit ekonomiskt, socialt och även i fråga om lag och ordning. Korruption, brottslighet och en alltmer opålitlig statsmakt gjorde att Nissan valde bort Afrikas sydligaste land. I stället riktade man in sig på Nigeria.

Historiskt är inte Nigeria ett land man associerar med ett gott företagsklimat, men realiteten i Afrika idag är att denna kontinentens folkrikaste nation är mer attraktiv för företagsinvesteringar än Sydafrika.

Kan gå utför snabbt
Länder vi historiskt betraktat som stabila respektive instabila kan snabbt förvandlas i den motsatta riktningen. Eller, rättare sagt: utförsbacken från stabilitet till kaos är mycket brantare, och långt snabbare, än uppförsbacken i den omvända riktningen.

Det krävs mycket möda och hårt arbete att bygga upp ett lands ekonomi till en punkt där entreprenörer, investerare och högutbildad arbetskraft vill arbeta och bygga kapital och karriär i landet. Däremot krävs det inte särskilt mycket för att ett land ska åka rutschkana i motsatt riktning. Sverige står just nu vid toppen av den rutschkanan.

Än så länge är landet stabilt nog för att företag ska fortsätta att verka i landet, till och med investera i en framtid här. Det börjar dock dyka upp signaler på att friden och fröjden inte kommer att bestå.

Volvos uttalande sensationellt
I början av juli beklagade sig Volvos VD i en intervju med TT över den höga brottsligheten i Göteborg, och hur denna är en bidragande orsak till att företaget börjar få svårt att rekrytera internationellt konkurrenskraftig arbetskraft. Den här kommentaren är sensationell, men inte för att den nämner den höga brottsligheten.

Samhällsnytt och andra alternativmedia har rapporterat om problemet under lång tid. Nej, det sensationella ligger i att det handlar om ett uttalande från en svensk företagsledare.

Sveriges exportföretag är kända internationellt för sin lojalitet till landet. Volvos svenska ledning har genom åren stått emot både amerikanska och kinesiska ägares propåer om att flytta mer av verksamheten utomlands. Man har hävdat Volvos specifikt svenska identitet och med framgång lyckats bevara företagets svenska image utomlands.

Sverige bundet till internationell handel
Här i USA, till exempel, är det få som faktiskt ens vet att Volvo idag har kinesiska ägare. Ett företags image är en stor del av dess framgång på en starkt konkurrensutsatt marknad. Det ska mycket till för att Volvo ens ska börja prata om att flytta verksamhet ut från Sverige, speciellt sådan verksamhet som definierar företagets produkter.

Nu är man dock där, och även om VD Håkan Samuelsson än så länge bara pratar om det, är det som sagt uppseendeväckande att han ens gör det. Men det kanske allra mest remarkabla ligger i vad detta innebär i ett större perspektiv. Volvo, som många andra stora svenska tillverkningsföretag, är starkt beroende av exportmarknader.

Det i sin tur har bundit upp den svenska ekonomin till internationell handel; faktum är att bruttoexporten (dvs exporten innan vi räknar av importen) är större än privatkonsumtionen. Det innebär i praktiken att exporten är viktigare för den svenska ekonomin än hushållens utgifter.

Förlitat sig på export
Det här är inte en normal relation. De flesta industrialiserade ekonomier har det omvända förhållandet mellan konsumtion och export. Sverige har hamnat i den här situationen av många orsaker, bland dem en finans- och penningpolitik som i närmare 40 år varit helt inriktad på att ge storföretagen all hjälp de behöver från politikerna.

Enkelt uttryckt: stat och kommuner har kunnat lägga höga skatter på privatinkomster och konsumtion och ändå kunnat lita till att ekonomin ska växa. Det fungerade bra intill början av 90-talet. Efter krisen 1990-93 såg man tendenser till att exportindustrins konkurrensförmåga försvagades.

En orsak var det sviktande svenska utbildningssystemet, en annan de mycket höga skatterna. Exporten fortsatte dock att driva ekonomin, vilket gör signalerna från Volvos VD desto mer allvarliga – och värda att ta på allvar.

Förödande konsekvenser
Om hans funderingar är representativa för stora svenska exportföretag i allmänhet, och om dessa börjar gå från ord till handling och flytta utomlands, blir konsekvenserna snabbt förödande. Om storföretagen inte bara ökar investeringarna utomlands, utan även flyttar ut existerande verksamhet, kan Sverige snabbt förlora den enda del av ekonomin som vuxit pålitligt de senaste decennierna.

Det vore fatalt oansvarigt av den svenska staten att inte ta signalerna från Volvos VD på allvar. Frågan är om Löfven-regeringen mäktar med att ta sig an problemet.

Ingen förmåga att förstå
Hittills har inte den socialdemokratiska regeringen visat någon särskilt aktningsvärd förmåga att förstå orsakerna till Sveriges höga brottslighet. Hellre än att koppla ihop den med oansvarig invandring tycks Löfven och hans kompisar föredra värmen om öronen när huvudet sitter djupt i den Stockholmska myllan.

Vem vet? Kanske skräcken över att förlora exportindustrin kan vara tillräcklig för att få dem att vakna upp. Jag skulle inte sätta mina egna pengar på det, men som det heter: miraklernas tid är inte förbi.

Sven Larson, Ph.D., Political Economist
Larson är utvandrad från Sverige till USA, forskar inom ekonomisk politik och har skrivit ett flertal böcker, bl.a. Industrial Poverty om den europeiska välfärdsstaten och The Rise of Big Government