Den svenska ekonomin ser ut att fortsätta återhämta sig under 2026 och 2027. Samtidigt ökar risken för högre inflation, vilket enligt SBAB:s nya prognos innebär att Riksbanken väntas höja styrräntan två gånger under de kommande månaderna.

Den första höjningen väntas komma i december och den andra i februari. Därmed skjuter SBAB fram sin tidigare prognos om en första räntehöjning i november.

En viktig förklaring är det senaste inflationsutfallet. Prisökningarna i augusti blev lägre än väntat, vilket enligt SBAB talar för att Riksbanken avvaktar ytterligare en tid innan räntan höjs.

– Med anledning av den negativa omvärldsutvecklingen skulle jag bli extremt förvånad om vi inte får se en tydlig uppgång i inflationen framöver, även om det knappast blir så illa som sist det begav sig 2022. Flera centralbanker har redan höjt sina styrräntor, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, och fortsätter:

– Troligen vill Riksbanken se att inflationen ligger tydligt över målet under två månader i följd innan den beslutar om att höja styrräntan. Med anledning av det oväntat låga inflationsutfallet i augusti har vi skjutit upp den första höjningen av styrräntan från tidigare antagna november till december.

Om prognosen slår in väntas ränteförändringarna få tydliga konsekvenser för bolåntagarna. SBAB bedömer att de rörliga bolåneräntorna kan öka med omkring 0,5 procentenheter fram till början av nästa år.

Även bundna bolån väntas bli dyrare i ungefär samma omfattning. SBAB pekar bland annat på att räntorna på bostadsobligationer redan har stigit snabbt.

– Med två höjningar av styrräntan väntas de rörliga bolåneräntorna stiga med 0,5 procentenheter till början av nästa år. De längre bundna bolåneräntorna väntas stiga ungefär lika mycket, och där har vi redan sett snabbt stigande räntor på bostadsobligationer, säger Robert Boije.

Faksimil SBAB

Den internationella utvecklingen är samtidigt en stor osäkerhetsfaktor. Konflikten i Mellanöstern har påverkat både olje- och fraktpriser. Hormuzsundet är fortsatt stängt och trafiken genom Bab al-Mandab är begränsad, enligt SBAB.

Högre energipriser riskerar i sin tur att pressa upp inflationen. En annan faktor är kronans utveckling. Om ränteskillnaden mellan Sverige och andra länder ökar kan kronan försvagas, vilket kan bidra till högre priser på importerade varor.

– Oljeprisuppgångar tenderar att ha störst effekt på den trendmässiga inflationen med ganska många månaders fördröjning. Vi tror därför att inflationen kommer att öka i närtid efter att vi nu haft ganska många månader med förhöjda oljepriser och utan någon lösning på Mellanösternkonflikten i tydligt sikte, säger Robert Boije.

Starkare BNP-tillväxt än tidigare prognos

Samtidigt är bilden av den svenska ekonomin betydligt ljusare än under den senaste lågkonjunkturen. SBAB räknar med att BNP växer med 2,5 procent i år. Det är en uppjustering från den tidigare prognosen på 2,4 procent. För 2027 väntas tillväxten öka ytterligare, till 2,6 procent.

Framför allt är det hushållens konsumtion och företagens investeringar som väntas bidra till utvecklingen. En starkare konjunktur väntas också bidra till ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Även konkurserna väntas minska när ekonomin förbättras.

– Tidigare stödåtgärder och anstånd med skattebetalningar under pandemin bidrog till att antalet konkurser under en period blev onaturligt låga i förhållande till konjunkturläget. När dessa stödåtgärder därefter fasades ut blev i stället antalet konkurser onaturligt höga, säger Robert Boije.

På bostadsmarknaden räknar SBAB med en prisuppgång på omkring 4 procent under året. Men utvecklingen väntas skilja sig mellan olika typer av bostäder. Småhusen bedöms ha haft en starkare prisutveckling än lägenheter.

Enligt SBAB är det framför allt stigande hushållsinkomster som bidrar till att bostadspriserna ökar. Samtidigt har aktiviteten på marknaden förbättrats. Omsättningen av småhus uppges vara tillbaka på normala nivåer, medan försäljningen av lägenheter har ökat tydligt. Hur bostadsmarknaden utvecklas under årets avslutning är däremot mer osäkert.

– Hittills i år har bostadspriserna ökat måttligt och särskilt senhösten brukar vara en säsongsmässigt svag period på bostadsmarknaden. Hur det blir i år bestäms av vilken vikt konjunkturuppgången får i förhållande till den förväntade ränteuppgången. Prognosen är rätt osäker skulle jag säga, säger Robert Boije.

Den förbättrade konjunkturen väntas även ge viss effekt på bostadsbyggandet. SBAB räknar med att omkring 34 000 bostäder kommer att byggstartas under 2027.

Det innebär en ökning med drygt 2 000 bostäder jämfört med årets nivå. Även under de följande åren väntas byggandet fortsätta uppåt, men i en relativt långsam takt.

Utvecklingen begränsas bland annat av att det fortfarande är dyrt att bygga nya bostäder. Byggkostnaderna är höga i relation till priserna på befintliga bostäder, vilket gör det svårare att få efterfrågan på nyproduktion.

Samtidigt finns vissa tecken på en förbättring. SBAB hänvisar bland annat till att försäljningen av nyproducerade bostäder har utvecklats något bättre, framför allt i Stockholmsområdet.

– Det har förvisso kommit lite mer ljusa signaler på senare tid om försäljningen av nya bostäder i framför allt Stockholmsområdet och konjunkturuppgången är positiv för bostadsbyggandet. Men höga byggkostnader i förhållande till priserna i beståndet av befintliga bostäder håller samtidigt tillbaka efterfrågan på nya bostäder, säger Robert Boije.

Geopolitiken gör prognosen osäker

SBAB:s bedömning bygger därmed på en kombination av ekonomisk återhämtning och stigande inflationsrisker. Samtidigt finns flera faktorer som kan förändra utvecklingen.

Den fortsatta geopolitiska oron påverkar bland annat energipriser, handel och transporter. Även den svenska politiska situationen bidrar enligt SBAB till osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen.

– Den fortsatt stökiga geopolitiska situationen gör prognoserna över BNP, inflation och räntor mycket osäker. Den utmanande regeringsbildningen adderar ytterligare ett litet lager osäkerhet, säger Robert Boije.