Fem år efter konstnären Lars Vilks död fortsätter hans kontroversiella rondellhund att vara bannlyst från delar av konstvärlden. Nu uppges även den stora auktionsplattformen Auctionet vägra förmedla konstverk som föreställer profeten Muhammed som rondellhund. Publicisten och tidigare socialdemokratiske debattören Johan Westerholm, som var vän med Vilks, anklagar företaget för att bedriva en censur som i praktiken fullföljer islamistiska terroristers försök att tysta konstnären.
Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter som Johan Westerholm, grundare av och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se, riktar skarp kritik mot auktionsföretaget Auctionet.
Enligt Westerholm har företaget i ett mejlsvar bekräftat att man inte accepterar konstverk av Lars Vilks som föreställer profeten Muhammed som rondellhund. Sådana verk ska antingen nekas försäljning eller plockas bort från auktionsplattformen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Westerholm menar att beslutet är särskilt allvarligt eftersom Auctionet inte är någon liten, fristående konsthandlare utan en av Europas största digitala auktionsplattformar.
Företaget grundades 2011 av tidigare medarbetare vid Bukowskis och förmedlar i dag auktioner åt ett stort antal svenska och europeiska auktionshus. Genom sin storlek och räckvidd har plattformen fått en betydande ställning på andrahandsmarknaden för konst och antikviteter.
När en så stor aktör konsekvent utesluter ett visst konstnärligt motiv får det enligt Westerholm konsekvenser som sträcker sig långt utöver ett enskilt företags beslut om vilka föremål man vill sälja.
Kritiserar företaget för kommersiell censur
Westerholm beskriver Auctionets agerande som en form av kommersiell censur som riskerar att göra Vilks mest kända konstverk praktiskt taget omöjligt att omsätta på den etablerade konstmarknaden.
Han klargör att tryckfrihetsförordningens censurförbud i första hand riktar sig mot staten och att privata företag i och för sig har rätt att själva bestämma vilka föremål de vill förmedla.
Det innebär att Auctionet inte bryter mot någon lag genom att avstå från att sälja rondellhundarna. Men Westerholm anser att företagets hållning ändå strider mot de principer om yttrandefrihet och fritt konstnärligt skapande som det svenska samhället bygger på.
”Det är inte lagbrott. Det är värre – normalisering av självcensur driven av säkerhetsrisker, kundtryck eller affärsmässig försiktighet.”
Enligt Westerholm är det särskilt problematiskt när en dominerande aktör inom konsthandeln väljer bort just det konstverk som kanske mer än något annat i modern svensk konsthistoria kommit att symbolisera konflikten mellan konstnärlig frihet och religiösa tabun.
Levde under dödshot efter rondellhunden
Lars Vilks första teckning av profeten Muhammed som rondellhund skapades 2007 som ett bidrag till en konstutställning på temat hundar. Verket stoppades emellertid av utställningsarrangörerna med hänvisning till säkerhetsrisker.
När Nerikes Allehanda senare publicerade teckningen utlöste det omfattande protester i den muslimska världen. Vilks utsattes därefter för upprepade dödshot och attentatsförsök. Terrororganisationen al-Qaida i Irak utfäste en belöning för den som mördade honom.
År 2010 attackerades Vilks under en föreläsning vid Uppsala universitet. Fem år senare var han en av de tilltänkta måltavlorna vid terrorattentatet mot ett yttrandefrihetsmöte i Köpenhamn, där filmskaparen Finn Nørgaard sköts ihjäl. Under återstoden av sitt liv tvingades Vilks leva med omfattande personskydd. Han omkom den 3 oktober 2021 i en omdiskuterad explosionsartad trafikolycka tillsammans med två poliser ur sitt personskydd.
LÄS ÄVEN: Lars Vilks dödskrasch en olycka – utredningen läggs ned
Westerholm påminner om att Vilks själv betraktade reaktionerna på rondellhunden som en del av konstverket. Det hade utvecklats till ett slags processkonst där omvärldens reaktioner synliggjorde gränserna för yttrandefriheten.
Museer och gallerier har också sagt nej
Auctionets beslut är enligt Westerholm bara det senaste exemplet på hur den svenska konstvärlden fortsatt att undvika Vilks mest omdiskuterade verk. Han erinrar om att Moderna Museet tidigare avböjt att ta emot rondellhunden med hänvisning till att den inte ansågs tillräckligt konstnärligt intressant.
Även utställningar som arrangerats efter Vilks död har valt bort motivet. När konstnärens verk visades på Blå Hallen i Höganäs 2023 utelämnades rondellhunden av säkerhetsskäl.
LÄS ÄVEN: Moderna museet ratar Vilks rondellhund: ”Hatisk och kränkande”
Westerholm hänvisar också till granskningar på den egna sajten Ledarsidorna.se om hur flera av Vilks målningar, där rondellhunden införlivats i klassiska konstmotiv, försvunnit från offentligheten. Bland dessa finns en tolkning av Caravaggios berömda målning David och Goliat. Verken ska efter terrorattentatet i Köpenhamn 2015 ha hamnat hos privata samlare och därefter inte visats offentligt.
Westerholm riktar samtidigt kritik mot vad han uppfattar som en dubbelmoral inom konstvärlden. Provokationer mot kristendom, kapitalism och traditionella könsnormer brukar enligt honom välkomnas som uttryck för konstnärlig frihet, medan Vilks islamkritiska konst har mötts av tystnad och avståndstagande.
Han hänvisar även till en artikel i Svenska Dagbladet den 18 oktober där skribenten Madine Refoi resonerar kring hur Vilks konstnärskap hamnat i skymundan samtidigt som islamistiska hot fått bestående konsekvenser för yttrandefriheten och benägenheten till självcensur.
”Marknaden har tagit över där terroristerna lämnade av”
Westerholms övergripande slutsats är att de islamistiska extremister som försökte tysta Vilks genom hot och våld i viss mening har lyckats, trots att konstnären själv aldrig gav efter. När museer, gallerier och nu även stora kommersiella auktionsplattformar undviker rondellhunden uppnås enligt honom samma resultat som hoten syftade till: att verket försvinner från offentligheten.
LÄS ÄVEN: Muslimer i Sverige jublar över Lars Vilks död: ”Brändes som en rullande gris”
Skillnaden är att det inte längre krävs några uttryckliga förbud eller direkta hot. Institutionerna och företagen begränsar i stället själva vad de är beredda att visa och förmedla. Westerholm anser att detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom rondellhundens konstnärliga betydelse till stor del ligger just i dess förmåga att blottlägga sådana mekanismer.
”När den dominerande auktionsplattformen fem år efter konstnärens död aktivt utesluter verket, har marknaden tagit över där terroristerna lämnade av.”
Att konstverket fortfarande väcker sådan rädsla och försiktighet ser han som ett tecken på att de krafter som försökte begränsa Vilks yttrandefrihet fortsätter att påverka det svenska samhället långt efter hans död. Westerholm avslutar sin debattartikel med att konstatera att den mest långtgående censuren inte nödvändigtvis är den som införs genom lagstiftning eller myndighetsbeslut.
”Det är den mest effektiva formen av censur – den som inte behöver förbjuda, bara avstå.”
