Under de senaste 20 åren har antalet personer mellan 65 och 74 år som väljer att jobba trefaldigats. Äldre svenskar är bland de mest sysselsatta i Europa – i fjol jobbade 232 000 seniorer i Sverige.
År 2000 låg andelen 69-åringar med löneinkomst på 15 procent. 17 år senare hade dessa ökat till 28 procent. 2017 hade också andelen jobbande 65-åringar ökat till 58 procent och 38 procent bland 67-åringarna.
Ofta handlar det dock inte om heltidsarbete utan om en kombination av arbete och pension, påpekar E55. Arbetstiden per vecka i gruppen 65-74 år ligger i genomsnitt på 26 timmar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt Maria Larsson, ordförande för SPF Seniorerna, påverkar saker som bättre hälsa och att fler orkar jobba längre samt den framflyttade riktåldern för pension. Samtidigt konstaterar hon att den höjda riktåldern är tuff för dem som har fysiska besvär och inte kan jobba länge.
LÄS ÄVEN: Pensionsåldern avskaffas – ersätts med ”riktålder”
En rapport från SPF Seniorerna visar också att sysselsatta seniorers bidrag till samhällsekonomin har ökat från 64 miljarder kronor för 20 år sedan till 193 miljarder kronor 2025.
– Gruppen driver tillväxt och står för 17 procent av sysselsättningsutvecklingen sedan 2005. Seniorer är en fantastisk resurs för arbetsmarknaden och för svensk ekonomi, säger Larsson till Dagens industri.
Stoppas av ålderism
Fördelat på könen jobbar betydligt fler män än kvinnor i åldersgruppen 65-74 (26,5 respektive 18 procent). De äldre männen är överrepresenterade i jord- och skogsbruk samt inom konsulttjänster medan kvinnorna är överrepresenterade inom vård och omsorg.
SPF Seniorerna och Maria Larsson skulle gärna se att fler äldre arbetar men tror att de bromsas av ålderism. Hon menar att arbetsgivarna behöver bli mer flexibla kring arbetstider och arbetsuppgifter för att fler äldre ska kunna jobba. Hon anser också att åldersgränsen för anställningsskydd, LAS, bör höjas.
