USA:s regering har beslutat att dra sig ur över 60 internationella organisationer och organ som man anser vara överflödiga, ineffektiva och/eller politiskt snedvridna. Beslutet beskrivs av Vita huset som ett led i att stärka USA:s suveränitet, minska slöseri med skattemedel och prioritera nationella intressen.
USA tar nu ett omfattande steg bort från en rad internationella samarbeten. Enligt ett nytt memorandum från Vita huset kommer landet att lämna 31 FN-anknutna organ samt ytterligare 35 internationella organisationer utanför FN-systemet. Beslutet är resultatet av en genomlysning som initierats av president Donald Trump och genomförts av utrikesdepartementet.
I ingressen till memorandumet slår Vita huset fast att USA efter översynen har dragit slutsatsen att det är ”oförenligt med USA:s intressen att fortsätta vara medlem i, delta i eller på annat sätt ge stöd till” de aktuella organisationerna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kritik mot ineffektivitet och ideologisk slagsida
Enligt den amerikanska regeringen har många av de organisationer som nu lämnas utvecklats i en riktning som inte längre gagnar USA. De beskrivs som misskötta, onödiga och i flera fall präglade av ideologiska program som står i konflikt med amerikansk suveränitet och ekonomiska prioriteringar.
Utrikesminister Marco Rubio har varit tydlig i sin kritik och pekat på bristande styrning, överlappande uppdrag och vad han beskriver som slöseri med resurser. Särskilt organisationer med fokus på klimat, migration, arbetsmarknad och olika mångfaldsinitiativ har hamnat i blickfånget.
LÄS ÄVEN: Trump: USA kommer styra Venezuela
Vita huset menar att flera av dessa organ driver ”radikal klimatpolitik, global styrning och ideologiska program” snarare än söker praktiska och balanserade lösningar.
Klimat- och jämställdhetsorgan bland dem som lämnas
Bland de mer uppmärksammade besluten finns USA:s utträde ur FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UN Framework Convention on Climate Change, som ligger till grund för internationella klimatavtal. Även FN:s befolkningsfond UNFPA och jämställdhetsorganet UN Women omfattas av beslutet.
Klimatramverket har länge varit omdebatterat i USA och har av Trump-administrationen kritiserats för att vara alltför alarmistiskt och kostsamt, utan tillräcklig hänsyn till nationella ekonomiska konsekvenser.
USA har sedan tidigare också dragit sig ur eller kraftigt minskat sitt engagemang i andra FN-organ, däribland Unesco och hjälporganisationen för palestinska flyktingar, UNRWA, som avslöjats ha nära kopplingar till Hamas terroristregim på Gazaremsan.
Mindre multilateralism – mer nationellt fokus
Beslutet ses av bedömare som ytterligare ett uttryck för president Trumps skeptiska hållning till omfattande multilaterala strukturer. Administrationen har i stället betonat vikten av bilaterala avtal och samarbeten där USA har större inflytande och tydligare nytta.
LÄS ÄVEN: Trump ska fortsätta erövringsturnén: ”Vi behöver Grönland”
I memorandumet framhålls att utträdena ska genomföras skyndsamt men i enlighet med gällande lagstiftning. För FN-organ innebär det i praktiken att USA upphör med deltagande och finansiering i den utsträckning som lagen tillåter.
Parallellt förslag om kraftigt höjd försvarsbudget
Samtidigt som USA minskar sitt internationella engagemang på civila områden vill president Trump satsa betydligt mer på försvaret. På sin plattform Truth Social har han föreslagit att försvarsbudgeten för 2027 ska höjas till omkring 1 500 miljarder dollar.
”För vårt lands bästa, särskilt i dessa mycket oroliga och farliga tider, bör vår militärbudget inte vara 1 biljon dollar, utan snarare 1,5 biljoner dollar”, skriver Trump och beskriver målet som en framtida ”drömmilitär”.
Enligt presidenten skulle satsningen kunna finansieras genom ökade tullintäkter. Oberoende bedömare har dock ifrågasatt om det räcker för att täcka kostnaderna.
Omprioritering snarare än reträtt
Från Vita huset betonas att beslutet inte innebär att USA vänder världen ryggen, utan att landet gör en strategisk omprioritering. Genom att lämna organisationer som anses ineffektiva eller politiserade vill administrationen frigöra resurser för områden som bedöms vara mer direkt relevanta för amerikansk säkerhet, ekonomi och självbestämmande.
Översynen av USA:s internationella åtaganden fortsätter, och enligt memorandumet kan ytterligare beslut komma framöver.
