Ukrainas lager av luftvärnsrobotar krymper snabbt samtidigt som Ryssland trappar upp sina missilangrepp. Nu arbetar Nato med att skynda fram nya leveranser, samtidigt som EU presenterar ytterligare miljardstöd till Kiev. Frågan är dock var luftvärnssystemen ska hämtas – och vem som i slutändan kan komma att stå för notan.
Nato arbetar med att ge Ukraina det luftvärn landet ”akut behöver”, uppger generalsekreteraren Mark Rutte efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det rapporterar brittiska The Guardian.
Bakgrunden är att Ukraina enligt egna uppgifter inte lyckades skjuta ned en enda av de 24 ballistiska robotar som Ryssland avfyrade under ett omfattande anfall i veckan. Samtidigt uppger det ukrainska flygvapnet att 98 av 115 drönare kunde ha bekämpats, vilket understryker den särskilda bristen på robotar som kan stoppa ballistiska missiler.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Zelenskyj säger att leveranserna av luftvärnsrobotar från väst under första halvåret 2026 har fallit till omkring en tredjedel jämfört med året innan. Han varnar dessutom för att Ryssland försöker öka sin produktion av ballistiska robotar inför vintern, då nya attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur väntas.
Patriot-systemen räcker inte till
De amerikanska Patriot-systemen är i dag de enda luftvärnssystem Ukraina använder som kan bekämpa flera av Rysslands mest avancerade ballistiska robotar.
LÄS ÄVEN: Ny taktik i kriget: Ukraina och Ryssland bombar bensinmackar
Bristen har enligt flera bedömare förvärrats efter konflikten i Mellanöstern, där stora mängder Patriot-robotar har förbrukats. Även om produktionen nu byggs ut kommer det att ta flera år innan tillverkningskapaciteten når nivåer som kan möta den ökade efterfrågan.
Samtidigt är planerna på att låta Ukraina själv tillverka Patriot-robotar fortfarande osäkra och väntas, även om de blir verklighet, ta flera år att genomföra.
Var ska systemen komma ifrån?
Nato har ännu inte presenterat någon konkret lösning på hur Ukrainas akuta behov ska täckas. Eftersom produktionen inte kan ökas tillräckligt snabbt återstår i praktiken att befintliga lager omfördelas.
Det innebär att luftvärnssystem och robotar sannolikt måste tas från USA eller från europeiska Natoländer som redan har systemen i tjänst. Det skulle i så fall innebära att länder inom Europa tillfälligt minskar sina egna lager för att stärka Ukrainas försvar.
EU betalar ut nya miljarder
Parallellt med Natos arbete meddelar EU-kommissionen att ytterligare 3,47 miljarder euro betalas ut till Ukraina inom ramen för unionens nya stödpaket.
Pengarna ska bland annat användas till drönare, robotar, luftvärn och Gripen-stridsflyg. Under 2026 planerar EU att avsätta totalt 28,3 miljarder euro för att stärka Ukrainas försvarsindustri, medan hela stödpaketet omfattar 90 miljarder euro.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskriver satsningen som ett sätt att skydda Ukrainas luftrum och samtidigt knyta samman Europas och Ukrainas försvarsindustrier.
Finansiering med frysta ryska tillgångar väcker frågor
EU framhåller samtidigt att en del av stödet finansieras genom avkastningen från immobiliserade ryska statliga tillgångar. Sedan krigets början uppger unionen att omkring 3,8 miljarder euro från sådana tillgångar har använts till stöd för Ukraina.
Hur den långsiktiga rättsliga hanteringen kommer att se ut är dock fortfarande omdiskuterat. Flera jurister och bedömare har tidigare pekat på att användningen av frysta ryska tillgångar kan bli föremål för rättsliga prövningar när kriget är över.
Om framtida domstolar skulle ge Ryssland rätt till ekonomisk kompensation kan det i förlängningen innebära att europeiska stater eller EU får bära kostnader som i dag beskrivs som finansierade av ryska tillgångar. Något sådant utfall är dock inte fastslaget och den juridiska frågan är fortsatt omtvistad.
