Efter mer än tre decennier av blodiga konflikter i östra Kongo har Demokratiska republiken Kongo och Rwanda undertecknat ett fredsavtal. Avtalet, som förmedlats av USA, markerar en möjlig vändpunkt för en region som länge plågats av våld, instabilitet och konkurrens om värdefulla mineraler.

Demokratiska republiken Kongo har sedan 1990-talet varit skådeplats för några av världens mest dödliga konflikter. Över 100 väpnade grupper har varit aktiva i regionen, varav flera med kopplingar till Rwanda. Miljontals människor har dödats eller tvingats på flykt.

Nu har Kongo och Rwanda undertecknat ett fredsavtal som beskrivs som ett historiskt steg mot stabilitet. Överenskommelsen slöts under amerikansk medling och presenterades vid ett möte i Vita huset med utrikesministrarna från båda länderna. USA:s president Donald Trump, som varit central i medlandet. kallade avtalet för början på “ett nytt kapitel av hopp, möjligheter, harmoni och fred”.

Strategisk fred med blicken mot framtiden

Avtalet innebär inte bara ett stopp på våldet, utan ses också som en möjlighet att skapa ett stabilt klimat för ekonomisk utveckling – särskilt inom gruvindustrin där USA har intresse av tillgång till strategiska mineraler. Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio beskrev avtalet som “ett viktigt ögonblick efter 30 års krig“.

LÄS ÄVEN: Efter bombningarna: Trump öppnar för regimskifte i Iran

Att USA engagerat sig direkt i förhandlingarna markerar också en utrikespolitisk inriktning där Washington tagit en mer aktiv roll i flera konfliktzoner, inte bara i Afrika utan också i Mellanöstern och Asien.

President Trump har profilerat sig som en fredsmäklare på den globala arenan, med initiativ i bland annat Mellanöstern, Sydasien och nu Centralafrika. Detta kontrasterar skarpt mot FN:s insatser, som av många uppfattas som långsamma och ineffektiva.

Kritik mot FN:s roll och kostnader

Som ett sidospår till fredsavtalet har en debatt blossat upp kring FN:s ofta kritiserade generalsekreterare António Guterres och hans arvode. Med en årslön på över 418 000 dollar, inklusive tillägg, tjänar han mer än den amerikanske presidenten – samtidigt som FN anklagas för att inte leverera resultat i flera globala konflikter.

Kritiker pekar på lyxförmåner, ineffektivitet och ett politiserat FN-system. Trump gör vad FN borde gjort, heter det.