Beslutet presenterades vid en pressträff efter ett extra regeringssammanträde, där regeringen betonade att strategin ska ge hela samhället en gemensam inriktning för att stärka motståndskraften mot vad man kallar desinformation, påverkanskampanjer och andra former av hybridhot.
Enligt regeringen ska det psykologiska försvaret inte längre ses som en uppgift enbart för enskilda myndigheter, utan genomsyra hela totalförsvaret. Strategin omfattar statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv, medier och civilsamhälle. Samtidigt har regeringen beslutat om flera myndighetsuppdrag som ska omsätta strategin i praktiken.
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) lyfte under pressträffen fram den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens som en av de största utmaningarna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vår försvarsvilja sitter mellan öronen. Vi utmanas ständigt av stater och statsliknande aktörer som söker utmana vår tilltro till det svenska samhället. Det psykologiska försvaret är en instrumentell del av totalförsvaret och nu lanserar regeringen en samlad strategi för att stärka vår motståndskraft i den kognitiva domänen. Sverige och Sveriges befolkning måste ha förmåga att stå emot dem som utifrån försöker skada Sverige och svenska intressen, bland annat genom att söka försvaga tilltron till vårt samhälle och skapa splittring i detsamma, säger Bohlin.
LÄS ÄVEN: Lägre svensk försvarsvilja – två grupper sticker ut
Regeringen pekar särskilt ut främmande makters informationspåverkan, desinformationskampanjer och manipulation av den offentliga debatten som växande hot. Strategin syftar bland annat till att öka allmänhetens kunskap om hur påverkansoperationer fungerar, stärka försvarsviljan och förbättra samordningen mellan berörda aktörer.
AI ska också kunna användas för att identifiera och kartlägga utländska hotaktörer och deras informationsoperationer. Medieberedskap lyfts fram som en central del av arbetet.
Regeringen beskriver strategin som den första nationella strategiska ansatsen för det samhällsgemensamma arbetet med psykologiskt försvar. Målet är att skapa en tydlig riktning för hur Sverige ska bygga upp motståndskraft mot otillbörlig informationspåverkan, både i fredstid och under höjd beredskap eller krig.
Fyra pelare
Strategin pekar ut fyra pelare för det psykologiska försvaret med mål som ska stärka Sveriges motståndskraft:
Arbetet mot otillbörlig informationspåverkan
Försvarsvilja
Medieberedskap och säkerställda möjligheter för kommunikation till allmänheten
Det internationella samarbetet
Utöver att utveckla respektive pelare har strategin har två övergripande mål:
En starkare helhet i det psykologiska försvaret väl integrerat i totalförsvaret
En stärkt förmåga till strategisk kommunikation för det psykologisk försvaret
Bygger vidare på tidigare satsningar
Beslutet är kulmen på ett arbete som pågått under flera år. Myndigheten för psykologiskt försvar inrättades 2022 med uppdrag att identifiera, analysera och motverka otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige.
Myndigheten har sedan dess byggt upp förmåga att upptäcka utländska påverkanskampanjer och samordna arbetet med andra myndigheter och internationella partners.
Redan i januari i år meddelade regeringen att en nationell strategi för psykologiskt försvar skulle tas fram som en del av ett bredare paket mot hybridhot. Då betonades bland annat behovet av att stärka samhällets motståndskraft mot rysk påverkan och andra former av antagonistisk informationspåverkan.
Satsningen är också en del av den omfattande upprustning av totalförsvaret som genomförts efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Sveriges inträde i Nato.
LÄS ÄVEN: Myndigheten efter mediernas larm: Sverige inget huvudmål för rysk påverkan
Under de senaste åren har regeringen successivt förstärkt både det civila och militära försvaret samtidigt som flera myndigheter fått utökade uppdrag inom krisberedskap, cybersäkerhet och försörjningsberedskap.
Pressträffen:
LÄS ÄVEN: Myndigheten för psykologiskt försvar anmäler TV4 för SD-drev
