Felaktiga läkemedelslistor, personal som inte behärskar svenska, en vårdare som skrek åt den 86-åriga kvinnan och en beslutad dubbelbemanning som enligt familjen inte blev verklighet. Dottern Marika beskriver en hemtjänst med personal från Mellanöstern präglad av återkommande brister. Till slut skadades Astrids axel så svårt att hennes väg tillbaka till ett självständigt liv stängdes.
86-åriga Astrid behövde hjälp i vardagen, men var klar i huvudet och hade fortfarande förhoppningen om att kunna återgå till ett mer självständigt liv. Hemtjänsten var framför allt en lösning i väntan på planerade höftoperationer.
I dag ser framtiden helt annorlunda ut. Astrid bor på äldreboende och kommer enligt dottern Marika inte att kunna flytta hem igen. Familjen står nu inför att sälja hennes bostad.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Marika beskriver sin mamma som en ”otroligt stark” kvinna. Men vägen fram till dagens situation kantades enligt henne av en lång rad problem med hemtjänsten i Lindome.
– Det har ju varit väldigt många turer med den här hemtjänsten som inte har fungerat. Och det här var väl droppen egentligen som hände.
Axeln drogs ur led – gick med skadan i veckor
Det allvarligaste inträffade i början av året. Exakt när Astrids axel gick ur led vet familjen inte. Astrid började emellertid få svåra smärtor och ringde i slutet av januari till sin dotter.
– Mamma ringde till mig och sa: ”Jag har så fruktansvärt ont.”
Marika hade vid tillfället covid och ville inte riskera att smitta sin mamma. I stället kontaktade hon hemsjukvården och bad dem undersöka Astrid.
Enligt Marika kom en sjuksköterska som inte presenterade sig. Hon konstaterade att Astrid var svullen och blå runt axeln.
– Sen åkte de därifrån och ringde till mig och sa: ”Nej, men det är inget fel på din mamma.”
Var det en svensk sjuksköterska?
– Nej.
Fem dagar senare kunde Marika själv åka dit.
– Jag ser hur svullet det är och hur knallblått det är runt axeln. Och jag sa: ”Nej, vi åker in till akuten omgående.”
På sjukhuset konstaterades att axeln hade gått ur led. Under tiden hade Astrid, enligt dottern, dessutom tvingats fortsätta använda den skadade armen när hemtjänstpersonalen skulle få upp henne för bland annat toalettbesök.
På sjukhuset gjordes fyra försök att dra axeln rätt. Det misslyckades.
– Det gick inte för det hade gått för lång tid. Det måste göras med en gång.
LÄS ÄVEN: Pensionärskvinnor plundras allt oftare – hårdast drabbade av bedrägerier
Till slut fick Astrid operera in en axelprotes. Följderna stannade dock inte vid axeln. De höftoperationer hon hade väntat på kunde inte längre genomföras eftersom hon efter axeloperationen inte fick belasta axeln och inte kunde ligga på det sätt som krävdes.
Enligt Marika har det nu gått så lång tid att höftoperationerna inte längre är möjliga att genomföra. Det innebär att det som från början var tänkt som tillfällig hjälp från hemtjänsten i väntan på operation i stället slutade med att Astrid förlorade möjligheten att återvända till sitt tidigare liv.
LÄS ÄVEN: Hemtjänstens gäng-eritrean våldtog 82-åring i hennes hem – slipper utvisning
Hur mår din mamma idag?
– Ja, hon har ju liksom gillat läget. Tyvärr får hon ju bo kvar på äldreboendet nu, så hon kommer aldrig att bli självständig igen. Och det är hon väldigt bedrövad över.
”Grannarna visste inte om de skulle ringa polisen”
Axelskadan var enligt Marika långt ifrån det första problemet. Hon berättar att hennes dotter, som är sjuksköterska, tidigare har upptäckt problem med Astrids läkemedelslistor.
– Det har varit både felkombinationer av läkemedel och läkemedel som skulle sättas ut som inte var utsatta.
Den här personalen stod och skrek åt mamma så grannarna visste inte om de skulle ringa polisen, för de hade vaknat.
Marika, dotter till Astrid, 86
Vid andra tillfällen har hemtjänsten enligt Marika inte hunnit med Astrids besök och då vänt sig direkt till hennes dotter.
– De har varit fräcka nog att när de inte har hunnit åka till mamma så har de ringt till henne och frågat om hon inte kan åka dit.
LÄS ÄVEN: Hemtjänsten i nya Sverige: Sexuella övergrepp nattetid och ”haram” att dricka lättöl
Familjen beskriver också stora problem med delar av personalen. Vid ett nattligt besök ska en manlig vårdare ha stått och skrikit åt Astrid. Hon hade vid tidpunkten tre planerade besök per natt och stora svårigheter att röra sig.
– Den här personalen stod och skrek åt mamma så grannarna visste inte om de skulle ringa polisen, för de hade vaknat.
Hur skulle du beskriva den här mannen?
– Han kom från Mellanöstern och kunde inte behärska det svenska språket.
LÄS ÄVEN: Han låg i sin egen avföring i åtta timmar – ”Men säger jag något blir jag av med jobbet”
Efter att hon anmält händelsen ska han inte längre ha skickats hem till Astrid. Vid ett annat tillfälle hörde Marikas dotter hur en vårdare meddelade Astrid att han inte kunde hjälpa henne på toaletten.
– Han sa: ”Jag kan inte hjälpa dig på toaletten, för det kan inte jag göra själv, för då får jag ont i nacken.”
Men det var, konstaterar Marika, just därför personalen hade skickats dit. Även den vårdaren hade enligt henne problem med svenska språket.
LÄS ÄVEN: Christer, 76, om livet på äldreboendet: ”Kritiserar man blir man kallad främlingsfientlig”
Beslut om två vårdare – ändå kom bara en
Astrid hade så stora fysiska begränsningar att det redan hösten 2025 beslutades om dubbelbemanning. Två personer skulle alltså finnas på plats för att hjälpa henne. Men enligt Marika fungerade det inte så i verkligheten.
– Inte förrän detta hände med mammas arm satte de in två stycken.
Mamma är ju klar i huvudet och hon kan ju tydligt förklara var hon har ont och så. Men det har ju inte tagits på allvar. Hela tiden så är det någon annan som ska göra det. De har inte förstått att det är de själva som är ”någon annan” och är i rollen.
Marika, dotter till Astrid, 86
Hon är starkt kritisk till hur en så grundläggande säkerhetsåtgärd kunde missas.
– De läser inte ens sina egna scheman.
Marika återkommer flera gånger till personalens utbildningsnivå, erfarenhet och förmåga att kommunicera med de äldre.
– Jag förstår inte varför man tar in outbildad personal.
LÄS ÄVEN: Läkaren rasar mot regeringens undantag: ”Äldreomsorgen används för lönedumpning”
Hon menar att det åtminstone måste ställas krav på hur en person som arbetar med utsatta äldre uppträder.
– Om de nu vill ha in personal, ja, men då får väl de lära folk vad bemötande är. Vill man själv bli bemött på det här sättet?
Språket är enligt Marika ytterligare ett återkommande problem.
Astrid är inte dement och kan själv tydligt beskriva var hon har ont och vad som är fel. Trots det menar dottern att hennes uppgifter inte har tagits på tillräckligt stort allvar.
– Mamma är ju klar i huvudet och hon kan ju tydligt förklara var hon har ont och så. Men det har ju inte tagits på allvar.
Marika berättar även om svensktalande personal som i efterhand sagt att de själva sett brister. Hennes fråga är varför ingen då slog larm.
– Hela tiden så är det någon annan som ska göra det. De har inte förstått att det är de själva som är ”någon annan” och är i rollen.
”Hur är det för de här stackarna?”
För Astrid finns åtminstone ett skyddsnät som många andra äldre saknar. Både Marika och hennes dotter arbetar inom vården och familjen har dessutom flera personer med vårdutbildning. De kan kontrollera läkemedelslistor, upptäcka avvikelser, ifrågasätta beslut och reagera när någonting inte står rätt till. Trots det gick det så här.
För Marika väcker det en betydligt större fråga – vad händer med de äldre som inte har någon?
– Hur är det för de här stackarna? Dels de som inte har så mycket anhöriga och dels de som inte har kunskap i vården.
LÄS ÄVEN: Kommun lät fängelsedömd jobba i hemtjänst – plundrade dement pensionärs tillgångar
Hon berättar att andra äldre kvinnor på boendet har beskrivit liknande erfarenheter från hemtjänsten och uttryckt uppskattning över att familjen berättat offentligt om Astrids fall.
– Jag tycker så synd om de här andra människorna. Och jag vet att det har varit sådan misär för en del som de har levt i.
Marika anser att statusen för utbildad omsorgspersonal måste höjas och riktar samtidigt kritik mot att äldreomsorgen används för att få personer som står långt från arbetsmarknaden in i arbete.
Hon arbetar själv inom vården och berättar att hon fått ta emot personer som ska integreras på arbetsmarknaden. I vissa fall har hon själv slagit larm till utbildningsanordnaren.
– Jag har ringt till skolan och talat om att den här personen ska inte jobba med människor och den här personen får inte vara kvar hos oss. För ni har mycket mer att arbeta med innan den personen ska ut till andra.
LÄS ÄVEN: När den inbillade godheten går före ansvaret – och de äldre får betala priset
För Astrid går konsekvenserna inte längre att göra ogjorda. Hemtjänsten skulle hjälpa henne genom en period av fysisk svaghet fram till de planerade höftoperationerna. I stället slutade perioden med en förstörd axel, en inopererad protes och höftoperationer som enligt dottern inte längre kan genomföras.
Lägenheten där Astrid skulle ha fortsatt sitt liv måste nu säljas. Och den 86-åriga kvinnan som fortfarande är klar i huvudet får vänja sig vid tanken på att hon aldrig kommer hem igen.
