Moderatstyrda Lidingö kommun i Stockholms län har skickat ett tydligt besked till ukrainska flyktingar i kommunala bostäder. När kontrakten löper ut i höst behöver de hitta andra lösningar och uppmanas även att överväga att återvända till Ukraina. Beskedet har fått Socialdemokraterna att rasa och etablissemangsmedier har ryckt ut för att antyda att Ukraina inte kan anses säkert. Samtidigt visar videoklipp från västra och centrala delar av landet att vardagslivet fortsätter relativt normalt, medan konfliktforskare pekar på att kriget främst är koncentrerat till frontområdena och haft förhållandevis få civila dödsoffer jämfört med andra moderna krig.
Kriget i Ukraina har nu gått in på sitt femte år. Nyligen godkände EU ett omfattande stödpaket och lån värt omkring 1 000 miljarder kronor för att stärka Ukrainas statsfinanser och militära kapacitet. På regeringens hemsida framgår det samtidigt att Sverige hittills har bidragit med stöd till Ukraina motsvarande cirka 128 miljarder kronor.
Vid sidan om det omfattande stödet från EU- och Nato-länder har många ukrainska medborgare även sökt skydd i grannländer. Under krigets första år registrerade EU omkring 16 miljoner inresor från Ukraina.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt den tidigare EU-kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson, hade cirka 11 miljoner personer återvänt till Ukraina igen under 2022 och 2023.
Enligt den svenska regeringen befinner sig i dag omkring 47 000 ukrainare i Sverige under EU:s massflyktsdirektiv och tillfälliga skyddsregler.
På Lidingö handlar det cirka 70 personer som skulle påverkas av kommunstyrets beslut. De bor i tillfälliga bostäder som kommunen ordnat sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, men avtalen upphör i oktober. Efter önskemål om förlängning fick de beskedet att kommunen inte planerar att fortsätta upplägget.
Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) menar att kommunen inte längre kan ge särskilda förmåner till ukrainska flyktingar jämfört med andra invånare när kriget nu har gått in på sitt femte år och livet fortlöper relativt normalt i både de västra och centrala delarna av landet.
Enligt M-toppen har den etableringsperiod som funnits för nyanlända nu nått sitt slut, vilket innebär att de berörda i fortsättningen får söka bostad på egen hand eller kontakta socialtjänsten vid behov.
I brevet framhålls alltså att stora delar av Ukraina i dag fungerar och att säkerhetsläget varierar mellan olika regioner. Därför uppmanas de som inte lyckas ordna boende i Sverige att även fundera på möjligheten att återvända.
Källenfors säger att han inte gör någon egen bedömning av säkerheten i Ukraina, men konstaterar att många ukrainare redan har valt att flytta tillbaka. Han understryker samtidigt att kommunen fortsatt kan erbjuda stöd till personer som hamnar utan bostad.
S-toppens ilska: ”Jag skäms”
Formuleringarna i brevet har dock mötts av stark kritik från oppositionen på Lidingö. Socialdemokraternas gruppledare Annica Grimlund beskriver tonen som både kylig och respektlös.
Hon anser att skrivelsen ger intrycket av att flyktingarnas tid i kommunen betraktas som tillfällig och avslutad, trots att kriget fortfarande pågår.
LÄS ÄVEN: S-toppen Annica Grimlund: Tvångsblandning gynnar alla
– Det låter som att ”du har varit på en liten semester, det har varit jättetrevligt att ha dig här och nu säger vi adjö”. Det är så arrogant och cyniskt, säger Annica Grimlund (S) till DN.
Vidare har Grimlund framfört att man måste tänka på barnen och deras trygghet. Hon ”skäms verkligen” över beskedet att utländska medborgare bör återvända om hemlandet fungerar i stort.
Många har rest hem
Att uppmana ukrainska flyktingar att resa hem är inte något enskilt utspel från enbart Moderaterna på Lidingö. Nyligen rapporterade exempelvis irländska och brittiska medier att Irlands regering öppnat för möjligheten att införa återvandringsbidrag i syfte att uppmuntra ukrainska flyktingar att återvända till hemlandet.
Det råder skilda meningar huruvida Ukraina skulle vara ett livsfarligt land att vistas i. Faktum är att många av de som flydde Ukraina efter Rysslands invasion 2022 har återvänt tillbaka hem – enligt EU:s egna uppgifter.
Vid sidan av det omfattande stödet från EU- och Nato-länder har miljontals ukrainska medborgare även sökt skydd i grannländer och övriga Europa. Under krigets första år registrerade EU omkring 16 miljoner inresor från Ukraina. Som tidigare nämnts i artikeln uppgav den tidigare EU-kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson, att cirka 11 miljoner personer återvände till Ukraina igen under 2022 och 2023.
Johansson uppgav även att omkring fyra miljoner ukrainare fortfarande befann sig kvar inom EU under tillfälligt skydd, medan ytterligare ungefär en miljon hade rest vidare till länder utanför EU, exempelvis Kanada, USA och Storbritannien.
Videoklipp visar vardagslivet
Siffrorna avser dock registrerade gränspassager och inte nödvändigtvis unika individer, eftersom många ukrainare har rest fram och tillbaka mellan Ukraina och EU flera gånger sedan invasionen inleddes. Trots detta visar statistiken att återvändandet till Ukraina har varit omfattande, särskilt till västra och centrala delar av landet där vardagslivet i många områden fortsatt fungera relativt normalt trots det pågående kriget.
På Youtube finns ett stort antal resevloggar och så kallade gatuvideos som skildrar vardagslivet i västra och centrala delar av Ukraina. I filmerna syns människor röra sig i stadsmiljöer, restauranger och butiker hålla öppet samt kollektivtrafik och vardagsliv fungera relativt normalt.
Restauranger, barer, kollektivtrafik och butiker håller öppet och människor lever sina liv trots det pågående kriget. Den bilden förekommer mer sällan i svensk nyhetsrapportering, där fokus ofta ligger på attacker och förstörelse i de mest drabbade områdena i östra delarna – vid fronten – även om ryska drönar- och robotattacker även sker mot mål i huvudstaden och på andra håll i landet.
Svenska politiker på besök
Trots att Ukraina ofta beskrivs som alltför farligt för återvändande har flera svenska toppolitiker, däribland partiledare och ministrar, under de senaste åren genomfört besök i landets huvudstad Kiev och andra centrala delar av landet.
På bilder och videoklipp från dessa resor syns politikerna röra sig öppet i stadsmiljö utan skyddsutrustning eller omfattande säkerhetsarrangemang. På sin höjd med med en del livvakter.
Det är inte enbart svenska politiker som reser till Ukraina. Det finns även vittnesmål och rapporter om att ukrainska flyktingar periodvis återvänder till hemlandet för att träffa familj, ordna praktiska ärenden eller besöka sina hemorter innan de åter reser tillbaka till EU – för jobb eller studier.
Konfliktforskaren: Få civila dödsoffer
Ytterligare en del av det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina som ofta får lite uppmärksamhet i medier är att konfliktforskare har påpekat att kriget i Ukraina skiljer sig från många andra moderna konflikter. Detta gäller främst antalet civila dödsoffer i förhållande till krigets omfattning och längd.
Samtidigt betonar experter att säkerhetsläget varierar kraftigt mellan olika delar av landet och snabbt kan förändras beroende på utvecklingen vid fronten och ryska attacker. Men kriget är främst fokuserat långt ut i öst även om mål angrips med jämna mellanrum i västra och centrala delarna av landet också.
Therese Pettersson, konfliktforskare vid Uppsala universitet, framförde i en intervju med Epoch Times tidigare i vår att antalet civila dödsoffer i Ukraina, trots att kriget nu gått in på sitt femte år, är relativt lågt jämfört med många andra moderna konflikter.
Efter Rysslands invasion 2022 har omkring 2 700-2 900 civila dödats varje år, främst till följd av drönarattacker och artilleribeskjutning mot samhällen i närheten av frontlinjerna – enligt Therese Petterssons och Uppsala universitets siffror.
LÄS ÄVEN: Forskaren: Svenska medier och politiker vilseleder med propaganda om Ukraina-kriget
