Regeringen tillsätter en ny utredning som ska se över hur elnätsavgifterna regleras, efter flera år av kraftig kritik mot återkommande prishöjningar. Målet är att skapa ett system där avgifterna blir mer förutsägbara och inte kan höjas kraftigt under kort tid, samtidigt som elnäten fortsatt kan byggas ut för den pågående elektrifieringen.
En särskild utredare ska bland annat analysera om det bör införas ett tak för hur mycket ett elnätsföretag får höja avgifterna under en viss tidsperiod. Utredningen ska även se över dagens regler för hur elnätsbolagens tillåtna intäkter fastställs, begränsa möjligheten att skjuta över outnyttjade intäkter mellan regleringsperioder samt undersöka om det svenska elnätet bör delas in i två nivåer – distributionsnät och överföringsnät – för att effektivisera verksamheten.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att regeringen vill säkerställa att elnätsavgifterna hamnar på en rimlig nivå, medan finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att hushåll och företag behöver skyddas mot stora och plötsliga kostnadsökningar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Höjda elnätsavgifter på flera hundra procent ifrågasätts
– Elektrifieringen är avgörande för att Sverige ska klara klimatomställningen, men den måste ske på villkor som är rimliga och förutsägbara för hushåll och företag. Elnäten är en samhällskritisk infrastruktur och kunderna ska kunna känna förtroende för att avgifterna är skäliga. Den här utredningen är ett viktigt steg för att skapa en mer effektiv och rättvis reglering som stärker både konsumenterna och omställningen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Regeringen beskriver utredningen som ytterligare ett steg för att stärka elkundernas ställning.
– Tidöpartierna fortsätter omläggningen av energipolitik och vidtar åtgärder för att sänka den totala elkostnaden för hushåll och företag, säger Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet i riksdagen.
Avgifterna har ökat betydligt snabbare än inflationen
Elnätsavgifterna har under lång tid stigit betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Enligt Energimarknadsinspektionens sammanställning har den genomsnittliga elnätsavgiften för ett svenskt hushåll ökat med omkring 115 procent mellan 2005 och 2026, medan inflationen under samma period uppgått till cirka 49 procent.
Bara under 2025 steg avgifterna i genomsnitt med omkring elva procent enligt Nils Holgersson-rapporten, och flera större nätbolag genomförde därefter ytterligare höjningar inför 2026.
Eftersom elnätsverksamhet är ett naturligt monopol kan kunderna inte välja ett annat nätbolag. Till skillnad från elhandelsavtal är det därför inte möjligt att byta leverantör om avgiften upplevs som för hög. Det har gjort frågan särskilt kontroversiell, då hushåll och företag är hänvisade till det lokala nätföretaget.
Regeringen har redan låtit granska bolagen
Redan i början av året gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska om elnätsföretagen tagit ut oskäligt höga avgifter. Myndigheten fick bland annat i uppdrag att analysera hur investeringarna utvecklats sedan 2012, hur de finansierats, hur stora utdelningar och koncernbidrag som betalats ut samt hur avgifterna utvecklats jämfört med grannländerna.
LÄS ÄVEN: Kraftig kritik när elnätsavgifterna rusar
Rapporten visar att elnätsföretagens rörelsemarginaler under perioden 2020–2024 legat mellan 16 och 23 procent och att avkastningen på eget kapital varit högre än för både elhandelsföretag och elproducenter. Samtidigt redovisas investeringar i elnäten på många tiotals miljarder kronor under senare år.
Kritiken: Höga vinster i monopol
Kritiken mot elnätsbolagen har vuxit under flera år. Konsumentorganisationer, näringsliv, kommuner och flera politiska partier har ifrågasatt om bolagen kunnat höja avgifterna alltför mycket inom ramen för dagens reglering.
Även regeringen har uttryckt oro. I januari konstaterade Ebba Busch att elnätsavgifterna blivit ”alltför höga” och öppnade då för att se över regelverket.
Oppositionen har samtidigt anklagat regeringen för att agera för sent medan flera partier krävt hårdare kontroll av de monopol som driver elnäten.
Bolagens motivering: Jättelika investeringsbehov
Elnätsföretagen avvisar kritiken och menar att avgiftshöjningarna är nödvändiga för att klara den omfattande elektrifieringen av samhället. De pekar på att Sverige behöver kraftigt förstärkta elnät när industrin elektrifieras, fler laddbara fordon ansluts och ny elproduktion byggs ut. Samtidigt behöver stora delar av det befintliga elnätet moderniseras efter flera decennier i drift.
Flera nätbolag beskriver därför investeringarna som historiskt omfattande och framhåller att regleringen endast ger möjlighet att ta ut avgifter som motsvarar skäliga kostnader och en rimlig avkastning.
LÄS ÄVEN: Elnätsavgifterna höjs kraftigt: ”Avgörande för omställningen”
