Området Gottsunda i Uppsala byggdes som en del av det svenska miljonprogrammet och har genom decennierna genomgått en omfattande förändring. Invandring och segregation har förändrat befolkningssammansättningen, samtidigt som stadsdelen kommit att förknippas med gängkriminalitet, skjutningar och social utsatthet. Mitt i området träffar Samnytt pensionärerna Håkan och Janne, som berättar om ett Gottsunda där människor en gång umgicks över gränserna – men där grupperna i allt högre grad lever åtskilda.
– Vi har inte den här gemenskapen längre, säger Håkan.
Samnytt möter Håkan och Janne strax utanför ingången till Gottsunda centrum. De är allvarstyngda när de talar om områdets utveckling, men delar gärna med sig av sina erfarenheter och tankar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Samtalet rör sig mellan skjutningar, segregation, politik och den gemenskap de upplever har gått förlorad. När intervjun är över konstaterar Håkan att ämnet knappast är uttömt – han skulle kunna prata i timmar om allt som hänt och förändrats.

Ett område präglat av gängvåld
Gottsunda är ett av Uppsalas stora miljonprogramsområden. Samtidigt har namnet under senare år blivit nära förknippat med den organiserade brottsligheten i staden och det så kallade Gottsundanätverket.
Det var bland annat en skjutning här. En buss kom åkandes och det gick ett kalasjnikovskott rakt igenom rutan. Där satt två damer. Kulan gick förbi och ut genom nästa fönster.
Håkan, Gottsunda centrum
Våldet har vid flera tillfällen drabbat människor som inte haft något med konflikterna att göra. På midsommarafton 2023 avlossades 17 skott i Gottsunda. En pojke i 15-årsåldern träffades i benet.
LÄS ÄVEN: ”Det här är inte Sverige längre” – en rundvandring i Vivalla
En linjebuss besköts och kulor gick genom bussens fönster, bara centimeter från två kvinnliga passagerare. Även bostäder hundratals meter bort träffades. Händelsen ledde senare till långa fängelsestraff.
LÄS ÄVEN: 20-årig gängman häktas för trippelmordet i Uppsala
Håkan har bott i området i omkring tio år. Under den tiden har han, säger han, kommit nära det grova våld som under perioder präglat stadsdelen.
Det är klart som fan att när det blir skjutningar och folk dör så får det konsekvenser på ett eller annat vis. Det sätter sig i känslan.
Håkan, Gottsunda centrum
Han berättar bland annat om en man som sköts med ett stort antal skott alldeles intill på parkeringen och som han kände till personligen.
– Han fick nio skott i sig och klarade sig. Men han var ju sönderskjuten i stället. Mage, mjälte och lever och allting.
En skjutning på en parkeringsplats i Gottsunda 2019, där en man i 25-årsåldern träffades av flera skott, finns dokumenterad. Polisen utredde händelsen som mordförsök och uppgav att mannen var känd av polisen. Samnytt har däremot inte kunnat verifiera samtliga detaljer i Håkans berättelse om mannens skador.
”Det sätter sig i känslan”
Samtidigt vänder sig de båda pensionärerna mot bilden av att allt som händer i södra Uppsala automatiskt beskrivs som Gottsunda.
– Säg att vi har en skjutning i Sunnersta. Då blir det Gottsunda. Har vi en skjutning på andra sidan här, då blir det också Gottsunda, säger Janne.

De menar också att situationen blivit lugnare än under de värsta perioderna, vilket båda säger är ett resultat av Tidöregeringens hårdare tag. Men år av grovt våld sätter spår, konstaterar Håkan.
LÄS ÄVEN: Gängvåldet under Tidöregeringen: Lägsta nivån sedan 2017
Hur har det påverkat er som boende i området?
– Det är klart som fan att när det blir skjutningar och folk dör så får det konsekvenser på ett eller annat vis. Det sätter sig i känslan.
– Du har det i bakhuvudet, fyller Janne i.
När jag kom hit satt vi ute och åt mat ihop med allt och alla. Det händer inte mer. Folkgrupperna blir mer åt sig själva. Många svenskar tar inte steget heller.
Håkan, Gottsunda centrum
För Håkan handlar förändringen emellertid inte enbart om kriminaliteten. Han beskriver hur det sociala livet har förändrats och hur olika grupper enligt honom i allt högre grad håller sig för sig själva.
– När jag kom hit satt vi ute och åt mat ihop med allt och alla. Det händer inte mer.
Han säger att han själv har hundratals bekanta i Gottsunda och betonar att han umgås med människor med olika bakgrund. Men något har förändrats.
– Folkgrupperna blir mer åt sig själva. Många svenskar tar inte steget heller.
Resultatet, menar han, är att den gamla gemenskapen successivt har försvagats.
– Vi har inte den här gemenskapen längre.
Invandringen förändrade området
Gottsundas utveckling är också en berättelse om den omfattande demografiska förändring som skett i många av Sveriges miljonprogramsområden.

Håkan har själv erfarenhet av att arbeta med integrationsfrågor. I början av 1990-talet arbetade han, berättar han, i ett område som fungerade som mottagningsplats för flyktingar. Han beskriver hur det inledningsvis satsades resurser och skapades verksamheter – för att pengarna några år senare skulle försvinna.
Han känner igen mönstret i Gottsunda.
– De säger: ”Vi satsar på Gottsunda, vi satsar på Gottsunda.” Och så lägger de bara ner.
När man kommer med den här mångkulturella historien som de har kört i hela Europa, och man kan konstatera att någonstans är det fel. Det börjar snart bli det omvända, att man slåss för sin egen identitet i det här.
Håkan, Gottsunda centrum
Kommunen beskriver samtidigt Gottsunda som ett prioriterat område för omfattande stadsutveckling. Nya bostäder, verksamheter, mötesplatser och en ny simhall planeras, samtidigt som trygghet och inkludering anges som centrala mål.
Men Håkan anser att det finns ett glapp mellan de politiska orden och verkligheten på marken. Han pekar bland annat på idrottsverksamheter och ideella krafter som han menar inte får tillräckligt stöd.
– Det var fullt med fotbollsspelare och föräldrar som var där och tränade och hade kontakt med ungdomarna. Nu har de dragit ner.
Han jämför också standarden på lekplatser och offentliga miljöer i Gottsunda med mer välbärgade delar av Uppsala.
– Se på lekparkerna här. Det är sopor och skit. Barnen ska leka där. Som satsning har det inte hänt någonting här.
Islam och ett samhälle som glider isär
Den demografiska förändringen har också gjort islam till en betydligt mer synlig del av vardagen i många svenska förorter. Men när Samnytt frågar de båda männen om islamisering blir bilden mer komplicerad än en enkel konflikt mellan muslimer och svenskar.
Socialdemokraterna köper ju rösterna. Du får en moské där, du får en lokal där – rösta på oss.
Janne, Gottsunda centrum
Janne berättar att han är gift med en muslimsk kvinna.
– Vi har inga problem. Jag har muslimska vänner.
Jannes fru kommer senare förbi, hon bär inte slöja och kommer från Montenegro.

Inte heller Håkan beskriver enskilda muslimer som problemet. Hans kritik riktas i stället mot det mångkulturella samhällsprojektet och mot en utveckling där människor med olika bakgrund enligt honom lever alltmer parallella liv.
LÄS ÄVEN: Polisen Maria Rosander varnar för islamiseringen: ”Samhället äts upp inifrån”
– När man kommer med den här mångkulturella historien som de har kört i hela Europa, och man kan konstatera att någonstans är det fel.
För Håkan handlar förändringen också om identitet. När olika grupper i allt högre grad håller sig för sig själva menar han att även svenskar börjar känna ett behov av att värna sin egen tillhörighet.
– Det börjar snart bli det omvända, att man slåss för sin egen identitet i det här.
LÄS ÄVEN: Polisen: Islamiseringen av Sverige har pågått i 30 år
De båda pensionärerna riktar samtidigt hård kritik mot Socialdemokraternas relation till muslimska väljargrupper. Janne hävdar att partiet genom stöd till lokaler och moskéer försöker knyta muslimska väljare till sig.
– Socialdemokraterna köper ju rösterna. Du får en moské där, du får en lokal där – rösta på oss.
”Han började skrika hora”
Trots den hårda kritiken mot utvecklingen vill Håkan och Janne inte beskriva Gottsundas invånare som en homogen grupp.
– Du ska veta att de flesta som bor här är hårt arbetande människor. Kanske har de ett eller två jobb för att försörja sig. De jobbar 16 timmar om dagen. Det är det man glömmer bort, säger Håkan.
För att komma åt alla problem som har fått gräva sig in i allting i ett sådant här område måste man mota eld med eld. Fight fire with fire.
Håkan, Gottsunda centrum
Det är i stället den mindre gruppen kriminella som de menar tillåtits få ett oproportionerligt stort inflytande över området. Håkan berättar om en händelse på en bensinstation kort efter en skjutning. En ung man kom in och började skrika ”hora” mot kvinnan bakom kassan.
Håkan gick fram och sade ifrån. Efteråt fick han veta att mannen skulle vara gängkriminell.
– Då var det en som frågade mig: ”Är du inte försiktig? Det där är ju en gängmedlem.”
Men Håkan ångrar inte att han ingrep.
– Någon jävla hyfs får det väl finnas.
LÄS ÄVEN: Polis kallad till badplats – ”ungdomar” knuffade ner mindre barn i vattnet och skrek ”svennehora”
Kvinnan bakom kassan tackade honom efteråt.
”Man måste möta eld med eld”
Både Håkan och Janne välkomnar den politiska omsvängning som inneburit hårdare åtgärder mot den organiserade brottsligheten. När Samnytt frågar om de senaste årens skärpta kriminalpolitik är svaret tydligt.
– Helt riktigt, säger Janne.

Håkan menar att problemen har fått växa sig så djupa att de inte längre går att lösa med enbart sociala insatser.
Fungerar det inte med pizza och saft och bullar?
– Nej, absolut inte. För att komma åt alla problem som har fått gräva sig in i allting i ett sådant här område måste man mota eld med eld. Fight fire with fire. Han fortsätter:
– Det går inte att ha någon slags hippiefantasi om att alla människor är jättesnälla.
LÄS ÄVEN: ”Hård press” på gängkriminella – ska tvingas delta i gruppsamtal och äta pizza
Han anser samtidigt att mer av samhällets resurser borde riktas mot grupper som redan finns i Sverige och behöver hjälp.
– Jag tycker att de kan börja med alla fattigpensionärer här. Och barn och vuxna med diagnoser. Hjälp sådana i stället.
De båda männen efterlyser också ett större föräldraansvar för barn som dras in i kriminalitet.
– När ditt barn är omyndigt är du ansvarig för vad ditt barn gör, säger Janne.
Tvångsblandning är vansinne. I stället för att göra någonting åt problemet säger man: ”Vi flyttar dem hit.” Då ändrar man statistiken så att det ser bra ut ett litet tag. Men själva problemet i grunden gör man ingenting åt.
Håkan, Gottsunda centrum
Håkan och Janne vill också se betydligt hårdare åtgärder mot de familjer och släkter som fungerar som en del av den kriminella infrastrukturen.
I intervjun tar Samnytt upp den amerikanska RICO-lagstiftningen, som gör det möjligt att åtala personer för deltagande i en kriminell organisation även om de själva inte utfört varje enskilt brott, och lyfter de så kallade möjliggörarna – personer som exempelvis förvarar pengar, vapen eller på andra sätt hjälper nätverken.
LÄS ÄVEN: Återvandringsinstitutets chef varnar Sverige: ”Ni har ett tidsfönster på fem till tio år”
De är båda positiva till möjligheten att utvisa hela familjer eller släkter som är djupt involverade i kriminaliteten.

Janne pekar på Danmark som ett land som gått längre än Sverige – där har lagstiftningen skärpts för att lättare kunna utvisa kriminella utlänningar, samtidigt som hela hushåll i vissa fall kan förlora sin bostad när en medlem begår allvarlig kriminalitet i eller omkring bostadsområdet.
Den danska regeringen har dessutom fortsatt att skärpa både gängpolitiken och reglerna för utvisning av grovt kriminella utlänningar.
Kritiserar ”tvångsblandning”
Håkan och Janne är också kritiska till politiska förslag som syftar till att bryta segregationen genom att förändra befolkningssammansättningen i utsatta områden.
Om Socialdemokraterna kommer till makten i höst, har man ju sagt att man ska börja tvångsblanda befolkningen, vad säger ni om det?
– Det är vansinne. I stället för att göra någonting åt problemet säger man: ”Vi flyttar dem hit.” Då ändrar man statistiken så att det ser bra ut ett litet tag. Men själva problemet i grunden gör man ingenting åt, säger Håkan.
Håkan använder Sandviken som ett exempel på en kommun där han anser att socialdemokratiska politiker försökt lösa segregationen genom att flytta människor mellan områden i stället för att ta itu med grundproblemen.
– Det där vart jag vansinnig på.
LÄS ÄVEN: Tvångsblandningens stora lögn – människor är inte utbytbara
För de två pensionärerna är ansvarsfrågan central. De betraktar inte Gottsundas utveckling som något som bara har ”hänt”, utan som resultatet av politiska beslut fattade under flera decennier.
– Det är politikerna som är skyldiga, säger Janne.
LÄS ÄVEN: S-politikern om tvångsblandning: ”I ett land måste väl människor beblanda sig”
Håkan fyller i:
– Det är deras ansvar. Det är inte folket.
Håkan och Janne riktar också hård kritik mot svenska medier, som de menar har varit medansvariga för att problemen med invandring, segregation och kriminalitet inte diskuterats öppet.
Enligt dem har journalister under lång tid tonat ned eller undvikit obekväma frågor, vilket bidragit till att problemen kunnat växa. Janne säger att han i dag hellre följer utländska medier för att få en bredare bild av vad som händer – även i Sverige. ”Det här är också ett stort ansvar för journalisterna i Sverige”, säger han till Samnytt.
Ett Gottsunda bortom rubrikerna
Samtidigt som Håkan och Janne beskriver ett område präglat av segregation och år av grovt våld pågår ännu ett försök att förändra Gottsunda.

Kommunen har antagit nya detaljplaner för tusentals bostäder, nya verksamheter och offentliga miljöer. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) beskriver ambitionen som att skapa en starkare stadsnod med bättre service och tryggare stadsmiljöer.
Håkan är skeptisk. Han tycker att han har hört löftena förut.
– De säger att de satsar på Gottsunda. Men varför vidhåller man då inte satsningarna?
När Samnytt lämnar de båda pensionärerna fortsätter vardagen runt Gottsunda centrum. Människor handlar, bussarna kommer och går och barn rör sig genom området. De flesta har annan härkomst än svensk och många kvinnor bär slöja eller nicab.
För Håkan och Janne är Gottsunda fortfarande hemma. De känner människorna, miljöerna och områdets historia. Deras berättelse handlar därför inte bara om kriminalitet, invandring eller politik, utan också om något de upplever har gått förlorat på vägen. En gemenskap.
– Vi satt ute och åt tillsammans med allt och alla, säger Håkan. Sedan konstaterar han:
– Det händer inte mer.
I samband med att vi avslutar intervjun kommer en arabisk man med skägg förbi och tilltalar Håkan vänligt:
– As-salamu alaykum.
– As-salam, svarar den 70-årige Håkan.
LÄS ÄVEN: Samhällsskiftet ingen röstade för – islamiseringens konkreta spår i Sverige






