Efter att ha friats i både tingsrätt och hovrätt döms nu den kristdemokratiska riksdagsledamoten och läkaren Päivi Räsänen för hets mot folkgrupp. Högsta domstolens dom innebär en tydlig omläggning av rättsläget – och väcker frågor om var gränsen går mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och straffbart uttalande.
Högsta domstolen dömer riksdagsledamoten Päivi Räsänen för hets mot folkgrupp med röstsiffrorna 3–2. Domen gäller en skrift som hon ursprungligen publicerade redan 2004 och återpublicerade 2019, där hon bland annat beskriver homosexualitet som en avvikelse och som något som strider mot en kristen människosyn. Det rapporterar bland annat Yle.
Domstolen fäster särskild vikt vid Räsänens ställning som offentlig person – både som riksdagsledamot och läkare – och menar att hennes uttalanden därmed haft större spridning och potentiell påverkan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt HD måste hon ha förstått att formuleringarna var kränkande och att publiceringen bidrog till att upprätthålla en syn där homosexuella inte betraktas som jämlika. Räsänen döms till dagsböter och åläggs tillsammans med andra inblandade att ta bort det aktuella materialet från nätet.
Frias för bibelcitat i sociala medier
Samtidigt friar HD Räsänen från en annan åtalspunkt som gällde inlägg på sociala medier i samband med Pride 2019. I dessa inlägg citerade hon Bibeln och ifrågasatte kyrkans samarbete med den identitetspolitiska regnbågsrörelsen.
LÄS ÄVEN: Ny dom för hets mot Sveriges nya folkgrupp – män i kvinnokläder
Här gör domstolen en annan bedömning och betonar att tröskeln för att ingripa i religiösa och teologiska diskussioner måste vara hög. I sitt sammanhang anses inläggen inte uppfylla kriterierna för hets mot folkgrupp, trots att de kan uppfattas som negativa.
Brant kursändring från tidigare instanser
Domen markerar en tydlig förändring jämfört med tidigare rättsinstanser. I Helsingfors tingsrätt friades Räsänen helt. Rätten konstaterade visserligen att vissa uttalanden kunde uppfattas som kränkande, men ansåg att de låg inom ramen för yttrande- och religionsfriheten. Begränsningar av dessa rättigheter ansågs kräva mycket starka skäl, vilket enligt tingsrätten inte förelåg.
Även hovrätten gjorde samma bedömning och betonade att uttalandena skett i ett religiöst och samhälleligt sammanhang, där syftet inte primärt var att smäda en grupp utan att uttrycka en trosuppfattning i en pågående samhällsdebatt.
Högsta domstolen gör nu en annan avvägning. Den lägger större vikt vid hur uttalandena kan uppfattas och spridas, och mindre vid det religiösa sammanhang som tidigare instanser betonat.
Lång rättsprocess initierad av riksåklagaren
Fallet har en ovanligt lång bakgrund. Redan 2020 ansåg polisen att det inte fanns skäl att inleda förundersökning. Året därpå beslutade dock riksåklagaren på eget initiativ att väcka åtal.
LÄS ÄVEN: SD: Avskaffa lagen om hets mot folkgrupp
Åtalet omfattade tre delar: pamfletten, sociala medier-inläggen och uttalanden i ett radioprogram. Samtliga prövades i domstol, men det är endast pamfletten som nu leder till fällande dom i HD.
Splittrad domstol – och fortsatt rättsprocess
Att domen avgjordes med minsta möjliga majoritet – tre domare mot två – understryker att rättsfrågan är svår och omstridd.
Räsänen själv har reagerat starkt och beskriver domen som en chock. Hon har meddelat att hon avser att föra fallet vidare till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
Prejudikat med vidare konsekvenser
Eftersom domen kommer från högsta instans får den prejudicerande betydelse. Den klargör – och i viss mån omdefinierar – var gränsen går mellan tillåten religiös opinionsbildning och straffbar hets.
Avgörandet innebär att rättsläget nu skiljer sig från det som tidigare instanser slog fast. Där tingsrätt och hovrätt betonade skyddet för yttranden i religiösa och samhälleliga sammanhang, markerar HD att sådana yttranden ändå kan vara straffbara – särskilt när de når en bred publik och uttrycks i vad man anser som kategoriska eller nedsättande termer.
