KRÖNIKA • Samnytt kunde nyligen berätta om en 40-årig rom, som ägnat sin tid i Sverige åt att samla pantburkar med sin tiggande fru, som friades av Stockholms tingsrätt efter att ha tagit en 14-årig flickas oskuld i en park. Domen i sig är såklart ett dråpslag mot den utsatta flickan med familj, och det faktum att tre politiker kan fatta ett sådant uselt beslut – en gåta. Men det som gör hela historien ännu lite värre är massmedias vinkling och rapportering efter domen.
Rubrikerna har avlöst varandra efter att Stockholms tingsrätt valde att fria en 40-årig rumänsk medborgare från våldtäkt mot barn efter att han tog en 14-årig autistisk flickas oskuld i en park i staden.
Det som inte varit föremål för massmedias (TV4, SR, Mitt i) rapportering av fallet är att rådmannen i tingsrätten inte var enig med nämndemännen om domen, det var alltså en så kallad nämndemannadom, där nämndemännen körde över domaren.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Dessa domar är allmänt kända för att i hög grad ändras i hovrätten, då nämndemän sällan fattar beslut utifrån sin juridiska expertis – snarare utifrån sitt eget tyckande och tänkande.
LÄS MER: Kristerssons nämndeman FRIAR 40-årig tiggare som tog 14-årig flickas oskuld i en park
Outbildade politiker ”tycker till”
De politiskt tillsatta nämndemännen – Charlie Medvedor Hahne (M), Staffan Carlén (okänd) och Ann-Charlotte Olsson (okänd) – ansåg inte att det var styrkt att flickan inte ville ha sex med den 40-åriga romen. Därtill ansåg de inte att det var styrkt att han visste att hon var under 15 år gammal.
De menade också att flickan borde ha gått därifrån eller ”avbrutit det som pågick om hon inte deltog i aktiviteterna frivilligt”. Ett makabert uttalande. Flickan har i förhör berättat hur hon varit så rädd att hon inte vågat göra någonting för att komma undan.
Därtill har hon berättat att hon innan händelsen skakat på huvudet när romen drog ned sina byxor och försökt putta bort honom, men att det inte gick för att ”han var så stor”.
Vill en 14-årig flicka ha sex med en 40-årig tiggare?
En till fråga som rättens inte ens diskuterat är hur det överhuvudtaget kan framstå som troligt att en 14-årig flicka skulle vilja förlora sin oskuld till en 40-årig romsk tiggare.
Hon beskriver själv mannen som 40-50 år gammal, ”ganska sliten” och med ”en stor mage”. Han gick även runt med en stor svart sopsäck fylld med pant – vilket kap.
Hela domen är verkligen unken rakt igenom – förutom rådmannens skiljaktiga mening.
Den skiljaktiga meningen media mörkar
Den till synes kloka rådmannen – Katerina Petkovska – var inte enig i beslutet att fria mannen från brott. Hon ville i stället döma honom till tre års fängelse och livstids utvisning.
I sin skiljaktiga mening yttrade Petkovska att flickan varit konsekvent under hela utredningen om att romen genomfört vaginalt samlag med henne mot sin vilja. Vidare framför hon något så självklart som att flickans känslokalla uppförande i förhör sannolikt är en konsekvens av att hon har en autismdiagnos.
LÄS MER: Kvinna tittade inte våldtäktsmannen i ögonen – frias av S-nämndemän
Dessutom tar hon upp det faktum att flickan grät när hon ringde till 112 direkt efter samlaget – till styrkande av åtalet.
Det framstår snarare som att nämndemännens okunskap om personer med NPF-diagnoser är orsaken till att de låter romen gå fri än bristen på bevisning.
Massmedias ondskefulla fulvinkling
Samtliga medier som rapporterat om fallet struntar för det fösta i att nämna att mannen är rumänsk medborgare och dessutom saknar svenskt personnummer. Han har ingen som helst koppling till Sverige mer än att han och hans fru åker hit och samlar pant.
Därtill låtsas de som att en enig rätt har beslutat om att fira mannen – när det i själva verket var tre politiker som körde över en rutinerad rådman. Delar av nämndemännens argument tas upp – men framställs endast som ”rättens”. Ingenstans går att uttyda att rådmannen varit skiljaktig.
LÄS MER: S-nämndemän utreds efter friande våldtäktsdom
Och som om det inte var nog, så tar medierna inte upp något av det rådmannen anfört i sin skiljaktiga mening, utan låtsas helt enkelt som att den inte finns. Inte bara är det direkt olämpligt gentemot läsarna – det är rent av ondskefullt mot offret.
Den 14-åriga flickan och hennes familj tar garanterat del av nyheterna om domen och kanske bildar sig samma uppfattning som medierna försöker porträttera – trots att den inte visar hela sanningen.
Det som dock är sant är att kammaråklagare Filippa Henkow överklagat den mycket märkliga domen till Svea hovrätt. Det som också är sant är att liknande nämndemannadomar blivit ratade i högre instans.
Hovrätten måste slå nämndemännen på fingrarna
Nu får vi alla gemensamt hålla tummarna för att denna bristfälliga och direkt ondskefulla dom ratas av hovrätten – annars är det något verkligt fel på vårt rättssamhälle.
Kvar står dock en utsatt flicka och dennes familj, som åter måste sväva i ovisshet om hur ännu en domstol kommer att döma i en händelse som troligen är den värsta som flickan kommer att uppleva i sitt liv.
Det hade varit mycket bättre om tingsrätten dömt korrekt från början och familjen kunnat gå vidare snabbare från allt som hänt. När gammelmedia vägrar berätta hela sanningen kan läsarna alltid lita på att vi vågar.
