Enligt en ny studie från Örebro universitet är det en liten grupp som står för nästan en tredjedel av alla ambulanslarm. Resultaten visar också att andra vårdformer i vissa fall kan möta behoven för dessa bättre.
Studien bygger på registerdata från ambulanssjukvården i Region Örebro län under åren 2020-2022. Av de drygt 41 000 patienter som larmade ambulanssjukvården klassades 8,4 procent som frekventa användare men stod samtidigt för nära en tredjedel av alla utryckningar.
– Det handlar om en ganska liten, men heterogen, grupp personer som står för en stor del av ambulanssjukvårdens uppdrag, säger Karin Hugelius, forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet och ambulanssjuksköterska inom Region Örebro län.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Forskarna delade upp de frekventa användarna i två grupper: frekventa och högfrekventa. De frekventa hade fyra till elva ambulanslarm per år medan de högfrekventa hade tolv eller fler.
LÄS ÄVEN: Här hindras ambulansen av klimatextremister
– Vi såg att det finns tydliga skillnader inom gruppen. De frekventa användarna hade ofta andningsbesvär, kramper och buksmärtor. De flesta transporterades också till akutmottagning, säger Karin Hugelius.
Hos de högfrekventa användarna handlade det i stället ofta om psykisk ohälsa och påverkan av alkohol, läkemedel eller droger och dessa patienter transporterades oftare till psykiatrisk akutmottagning.
I andra studier om ambulanssjukvård har man sett mönster kopplat till när ambulanslarmen inträffade i relation till tid på dygnet eller vårdcentralernas öppettider, men det kunde man inte se här. Enligt Hugelius tyder detta på att frekventa ambulanslarm inte främst beror på att annan vård är stängd utan att patienterna har återkommande och komplexa vårdbehov, oberoende av tid på dygnet.
Andra vårdformer
Studiens resultat visar också att andra vårdformer i vissa fall kan möta behoven i den här gruppen bättre än ambulanssjukvård och det är något som Region Örebro län redan har börjat undersöka.
– Studien ger oss bättre förståelse för vilka patienter som använder ambulans ofta och hur deras behov ser ut. Det kan hjälpa vården att planera insatser och ge rätt vård på rätt nivå och eventuellt minska belastningen på ambulanssjukvården, säger Karin Hugelius.
Mellan 2020 och 2022 genomfördes 73 461 ambulansuppdrag för 41 407 unika patienter. Av dessa patienter var 8,4 procent frekventa användare (7,9 procent måttligt frekventa och 0,5 procent högfrekventa), men de stod för 29,0 procent av alla ambulansuppdrag. De återstående 91,6 procenten var icke-frekventa användare och stod för 71,0 procent av uppdragen.
Bland de frekventa användarna slutade uppdragen oftare med transport till akutmottagning, medan de högfrekventa användarna oftare transporterades till psykiatrisk akutmottagning.
LÄS ÄVEN: En ambulans i tjänst i Stockholm: ”Helt oacceptabelt”
