Kyrkoval i en kyrka i kris – medlemstapp och stängda kyrkor

I dag hålls kyrkoval i Sverige. Men samtidigt som väljarna röstar om kyrkans framtid brottas Svenska kyrkan med ett växande medlemstapp och en tilltagande ekonomisk kris. Antalet svenskar som känner sig hemma i kyrkan minskar, och fler än någonsin väljer att lämna sitt medlemskap.

Svenska kyrkan har på drygt två decennier gått från att omfatta majoriteten av befolkningen till att närma sig en situation där färre än hälften är medlemmar. Enligt preliminära siffror är cirka 5,45 miljoner personer fortfarande med i kyrkan, vilket motsvarar omkring 51,5 procent av befolkningen. Om man räknar bort utlandssvenskar som är medlemmar kan milstolpen – att färre än hälften av de som bor i Sverige är kyrkotillhöriga – redan vara passerad.

LÄS ÄVEN: Snart är färre än hälften medlemmar i Svenska kyrkan

Kyrkan själv anger flera orsaker till utvecklingen: fler dör än som döps, låga födelsetal och en generell trend att människor inte längre är passiva medlemmar i stora folkrörelser. Men kritiker menar att kyrkans tydliga politiska ställningstaganden i frågor som migrationspolitik, klimat och HBTQI-frågor har fjärmat många traditionella medlemmar som förväntar sig en mer andlig inriktning.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan börjar med Pride-kläder: ”Vårt kyrkliga uttryck”

En bidragande orsak är också den påtagliga demografiska förändring som skett i Sverige, där en allt större andel av befolkningen har sina religiösa och kulturella rötter i andra länder. Här dominerar islam stort.

Ekonomisk press tvingar fram försäljningar

När medlemsantalet krymper minskar också kyrkoavgifterna, vilket leder till omfattande besparingar och i många fall försäljning av kyrkobyggnader och församlingshem.

I Bollnäs pastorat diskuteras att sälja fyra kapell.

– Bollnäs pastorat har ju 17 tusen kvadratmeter. alltså ungefär en kvadratmeter per medlem. Vi är alltså inte så trångbodda, om man säger så, säger kyrkoherden Ingrid Augrell till Sveriges Radio.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans nya psalmer handlar om klimat och invandring

Hon förklarar att man måste väga verksamheten mot fastighetsunderhållet.

– Om någon åttaåring hemskt gärna vill sjunga i en kör […] det är sådant vi då måste ställa kontra att renovera fastigheter för mångmiljonbelopp.

Liknande diskussioner förs i hela landet. I Lunds pastorat har man under pågående mandatperiod minskat personalstyrkan med 15 tjänster och förbereder nu att lämna de anrika lokalerna vid Kiliansgatan. Framtiden för byggnaden är oviss – politikerna är oense om den ska hyras ut eller säljas.

Kyrkor blir moskéer

Ett växande antal kyrkor säljs, ibland för att omvandlas till moskéer. I Umeå uttryckte Svenska kyrkans representant Christofer Sjödin att detta till och med kan vara något positivt.

– Det vore fantastiskt om några av våra lokaler skulle kunna bli moské, sade han i Sveriges Radio.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan vill omvandla kyrka till moské: ”Vore fantastiskt”

Samtidigt växer antalet moskéer i Sverige i snabb takt, vilket står i kontrast till utvecklingen för Svenska kyrkans avyttrade av byggnader.

Islam och interreligiös dialog i kyrkan

Det finns också exempel på att Svenska kyrkan aktivt bjuder in islam i sin egen verksamhet. I Pajala uppläts Korpilombolo kyrka för muslimskt böneutrop under ett ”mångfaldsevenemang”.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan FÖRBJUDER konfirmandledare att stå för biblisk äktenskapssyn

Prästen Åke Nordlundh såg inga problem med beslutet.

– Det här är inte en gudstjänst i vanlig mening utan ett mångfaldsarrangemang […] vi har resonerat och gjort en sammanvägd bedömning att det är möjligt att upplåta kyrkan.

Tidigare ärkebiskopen Antje Jackeléns teologiska sekreterare Jakob Wirén har gått ännu längre och lanserat idén att kristna skulle kunna se Muhammed som en profet med samma dignitet som Jesu, ett uttalande som väckt kritik och stött bort många såväl bekännande som bara kulturellt kristan.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan: Muhammed ska vara kristnas nya profet

Politisk aktivism i fokus

Kyrkan har även uppmärksammats för politiska kampanjer, som klockringning mot utvisningar av afghanska migranter och uppmaningar om att ”rösta mer medmänskligt”. Biskop Eva Brunne har sagt att hon ibland har mer gemensamt med människor som tillber Allah än med vad hon kallar ”högerkristna” – det vill säga människor med en mer traditionellt konservativ kristen tro –  och 2015 föreslog hon att kristna symboler skulle tas bort i Sjömanskyrkan för att den skulle bli mer inkluderande.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan plockar ned kors och satsar på ”religionsneutralitet“

När Limhamns kyrka 2018 twittrade att ”Jesus från Nasaret har nu utsett en av sina efterträdare, nämligen Greta Thunberg” fick man kraftig kritik och valde därefter att lämna Twitter (nuvarande X).

Tillkämpad optimism

Trots det fortsatta medlemstappet lyfter kyrkan gärna fram att antalet personer som aktivt går med nu ökar något – 13 812 förra året – samtidigt som man talar mer tyst om att antalet som lämnar är två till tre gånger fler. Kyrkoherden Karin Långström beskriver utifrån den enögdheten utvecklingen som hoppfull.

– Det är oerhört positivt. Varje människa som känner att de vill vara en del av kyrkan, det är så roligt.

Men även hon tvingas medge att det finns smolk i kalken: det dör fler medlemmar än det döps nya, och det totala medlemsantalet fortsätter att sjunka. Hon ägnar sig dock inte åt någon självrannsakan om vad orsakerna till det kan vara, vad Svenska kyrkan kan ha gjort och gör för fel.

LÄS ÄVEN: Är Svenska kyrkan en falsk kyrka?