I regeringens proposition Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt står att då ett företag ansöker om att bli nettonoll-klassade kan de beviljas sekretess när det gäller insyn. Det är något som kritiker menar går emot den traditionella svenska öppenheten och transparensen.
De flesta vill att Sverige ska vara så miljövänligt som möjligt men det betyder inte att vi ska ge charlataner, lurendrejare och rena bidragsentreprenörer utrymme. Det skriver finansmannen Mats Qviberg om regeringens proposition.
LÄS ÄVEN: Den gröna omställningen haltar alltmer – stora projekt pausas
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Sekretess är ett ord som i vanliga fall inte används i svensk vokabulär annat än om det handlar om fara för rikets säkerhet eller strikt juridik, noterar Qviberg som samtidigt påpekar att offentlighetsprincipen i Sverige har existerat sedan Tryckfrihetsförordningen 1766 och att det finns en väletablerad juridisk princip om att medborgare ska kunna ta del av offentliga handlingar.
Juristen Liselott Martynenko Agerlid har därför helt rätt när hon i Affärsvärlden beskriver det som bisarrt att regeringen i ena stunden inkluderar offentlighetsprincipen i en svensk kulturkanon och i den andra låter dessa så kallade ”gröna företag” hemligstämpla sina ansökningar. Nästa steg torde vara att hänvisa till rikets säkerhet för att skydda företagen.
Qviberg drar paralleller till hur efterspelet av Kreuger & Tolls krasch 1932 hanterades med hemligstämplar som råder än i dag, och varnar för att hemligstämplar äventyrar det som har gjort Sverige till en öppen nation med hög tillit till statsmakten.
För någon som har verkat i det svenska näringslivet i ett halvt århundrade är detta en skandal. Om en årsredovisning hemlighålls för aktieägarna är detta ett brott, att göra detsamma för skattebetalare när det gäller offentliga medel borde också vara det.
Att mörklägga beslutsprocesser menar han skickar signalen att besluten inte tål att se dagens ljus och att Tidöregeringen agerar på detta sätt övergår hans förstånd.
LÄS ÄVEN: Forskare: Fossilfritt stål garanterad förlustaffär
Självklart måste man kunna granska de som beviljats statligt stöd, slår Qviberg fast och hans förhoppning är att propositionen röstas ned.
Propositionen från juni beskriver regeringen så här:
I lagrådsremissen föreslås att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt enligt EU-förordningen om nettonollindustrin och i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Sekretessen ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs-eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Den nya bestämmelsen införs i offentlighets-och sekretesslagen.
SD säger nej
Den nya sekretesslagen möter motstånd från Sverigedemokraterna. Josef Fransson, en av partiets tre ledamöter i näringsutskottet, lämnade nyligen in en motion om mer transparens när företag söker offentligt stöd.
– Generellt så måste de här gröna projekten genomlysas mer, sa Josef Fransson till Samnytt i september.
– Man måste ha större möjligheter att granska affärsidén när det ska pumpas in, inte miljoner utan miljarder, i olika så kallade gröna industriprojekt.
LÄS ÄVEN: Ny lag stoppar svenskarnas insyn i bidragsfinansierade klimatprojekt
