I ett inlägg på X försvarar Sverigedemokratiske riksdagsledamoten och ordföranden i justitieutskottet, Richard Jomshof den kompromiss som partiet accepterade gällande informationsplikt för offentliganställda att göra myndigheterna uppmärksamma på de illegala migranter man kommer i kontakt med i sitt arbete. Andra åtgärder kompenserar för undantagen, menar han.

Varken vården, skolan eller Socialtjänsten kommer enligt det förslag som Tidöpartierna nu enats om att behöva rapportera den här typen av allvarliga brott mot Utlänningslagen. Antalet personer som uppehåller sig illegalt i Sverige bedöms idag närma sig 200 000. SD har fått kritik för att ha gått med på den långtgående kompromissen och att de områden som nu undantas från informationsplikt hade varit bland de viktigaste att inkludera.

Vill gjuta olja på vågorna

Jomshof vill i ett längre inlägg på X gjuta olja på SD-väljarnas våg av missnöje genom att “förtydliga några saker“. Han inleder med att klargöra att Sverigedemokraterna “naturligtvis anser att detta krav även ska gälla anställda inom skola, vård och socialtjänst” och att han är “besviken på att dessa grupper undantas från kravet“. I kontrast till kritikerna i väljarkåren menar Jomshof dock att undantagen “endast kommer att göra skillnad på marginalen“.

LÄS ÄVEN: Klart: Flera yrkesgrupper undantas från anmälningsplikt av illegala invandrare

Som skäl anför SD-toppen att bland annat Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden och Pensionsmyndigheten kommer att omfattas av informationsplikten. Att så inte redan sedan länge varit fallet skriver Jomshof “är, minst sagt, helt galet“. I synnerhet Skatteverket sätter justitieutskottets ordförande stort hopp till när det gäller att hitta de illegala migranterna.

Problemet är akut, dessa illegala invandrare utgör en enorm belastning för det svenska samhället och den svenska välfärden, inte minst i de fall vi talar om illegala invandrare som begår brott och/eller utgör någon form av säkerhetsrisk. När informationsplikten införs för dessa sex myndigheter kommer att det att göra skillnad, på riktigt“, fastslår Jomshof.

Andra åtgärder ska kompensera för undantagen

Att kompromissen om att undanta stora delar av de offentliga verksamheterna från informationsplikt om illegala inte är så allvarlig som kritikerna menar, förklarar SD-toppen med att jakten på att befria Sverige från illegala handlar om mycket mer än bara ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna.

Jomshof hänvisar bland annat till de skärpta regler om så kallad inre utlänningskontroll som enligt ett Tidöförslag innebär att sådana kan genomföras oftare än i dag. Även här har omfattande undantag funnits efter protester från vänsterpolitiskt håll om “rasprofilering”. Bland annat har polisen inte fått leta efter illegala i invandrardominerade områden, i skolan och på en rad andra platser där sannolikhet för att anträffa sådan är särskilt stor.

Det är oklart huruvida dessa geografiska begränsningar blir kvar eller tas bort. Klar är däremot att polisen kommer att få utökade befogenheter i sak när det gäller att hitta illegala. Jomshof skriver:

Polisen får möjlighet att genomföra husrannsakningar, att kroppsvisitera och söka igenom väskor för att hitta identitetshandlingar när någon ansöker om uppehållstillstånd eller vid avvisning eller utvisning. Mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning ska kunna genomsökas och beslagtas.

Genrebild migranter. Faksimil Youtube / Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0

Registrering och användning av så kallade biometriska data om migranter ska enligt förslaget också utvidgas i jakten på illegala. Man ska inte så enkelt som hittills varit fallet kunna laborera med flera och falska identiteter, ta sig tillbaka in i Sverige efter att man har utvisats och så vidare.

En helt ny databas för sådana biometriska uppgifter ska upprättas, berättar Jomshof. “Fingeravtryck kommer att börja användas i medborgarskapsärenden för att verifiera identitet. Detta samtidigt som dessa fingeravtryck kommer att jämföras med polisens register över fingeravtryck. Säpo kommer att få direktåtkomst till dessa uppgifter om fingeravtryck och bild. Migrationsverket ska också använda biometri för att identifiera personer som kommer till dem för att hämta ut handlingar.

Borttagen preskription på utvisningsbeslut

Vidare kommer preskription på utvisningsbeslut att tas bort. Idag och sedan länge har det varit mycket vanligt att den som får avslag går under jorden och lever illegalt i Sverige i fyra år tills preskriptionstiden löpt ut och då ger sig till känna för att ansöka om uppehållstillstånd på nytt.

Paradoxalt kan detta agerande gynna den sökande, då vederbörande kan anföra de fyra åren som illegal som att ha fått en starkare anknytning till Sverige. Om man dessutom skaffat barn under tiden som illegal ökar chansen att få stanna ytterligare.

Detta missförhållande rättas nu till. Den som fått avslag ska bekräftat ha lämnat Sverige och återvänt till sitt hemland innan någon preskriptionstid för ett avslagsbeslut börjar räknas ned. Samtidigt kommer längden på återreseförbud generellt att förlängas.

Det är således väldigt mycket på gång, som kommer att göra skillnad på riktigt. Sammantaget är detta långt mer viktigt än huruvida anställda inom skola, vård och socialtjänst ska ha informationsplikt eller inte (vilket jag fortfarande tycker att de ska ha). Vi har dock fått igenom merparten av våra förslag, och jag ser detta som en stor seger för Sverigedemokraterna, Sverige och det svenska folket“, avslutar Jomshof sitt inlägg på X.

LÄS MER: Ekeroth: “Informationsplikten en framgång – trots kompromissen”