Förslagen om en särskild skatt på miljardförmögenheter har blivit en valfråga för Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men investeraren Klas Tikkanen varnar för att redan diskussionen får förmögna svenskar att överväga utflyttning – och befarar att en ny förmögenhetsskatt kan slå mot investeringar, företagande och i förlängningen även statens skatteintäkter.

Inför valet har frågan om att återinföra någon form av förmögenhetsskatt fått nytt politiskt liv. Vänsterpartiet vill införa en så kallad miljardärsskatt och även Miljöpartiet har lyft fram en sådan beskattning som ett sätt att finansiera bland annat välfärd, klimatsatsningar och kortare arbetstid.

Förslagen möter samtidigt hård kritik från delar av näringslivet. Entreprenören och investeraren Klas Tikkanen säger till Tidningen Näringslivet att de negativa konsekvenserna riskerar att bli betydligt större än de skatteintäkter staten hoppas få in.

Enligt honom har Sverige under de senaste årtiondena byggt upp en väl fungerande marknad för finansiering av startup- och tillväxtföretag. En ny förmögenhetsskatt skulle kunna göra Sverige mindre attraktivt både för svenska och utländska investerare och därmed minska kapitalet till nya företag.

– Jag tror det skulle vara otroligt farligt och skadligt för Sverige, säger Tikkanen.

MP räknar med tiotals miljarder

Exakt hur en miljardärsskatt skulle utformas är ännu oklart. Olika nivåer och gränsvärden har diskuterats. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har hänvisat till beräkningar från riksdagens utredningstjänst och uppgett för Aftonbladet att skatten i grova drag skulle kunna ge omkring 50 miljarder kronor om året.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiets vallöften: Ingen kärnkraft, mer invandring och högre skatter

Samtidigt har han framhållit att beräkningen är osäker, bland annat eftersom Sverige saknar ett register över privatpersoners samlade förmögenheter. Tikkanen tvivlar starkt på att intäkterna skulle bli så stora. Han pekar bland annat på erfarenheterna av Sveriges tidigare förmögenhetsskatt.

Sverige hade en sådan skatt fram till 2007. När den avskaffades låg skattesatsen på 1,5 procent för förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och tre miljoner för gifta och sambor. Under skattens sista tio år gav den enligt Ekonomifakta staten mellan 3,8 och 8,4 miljarder kronor om året, motsvarande 0,3–0,5 procent av de totala skatteintäkterna.

Tikkanen tror därför inte på prognosen om 50 miljarder kronor. Enligt honom finns dessutom risken att skattebasen krymper när personer med stora tillgångar väljer att lämna Sverige.

Uppgifter om förberedelser för utflyttning

Det är inte bara en framtida risk, hävdar Tikkanen. Han säger sig redan se tecken på att osäkerheten inför valet påverkar förmögna svenskars agerande.

Han berättar att han nyligen talade med en av landets ledande skattejurister, som enligt Tikkanen numera ägnar en stor del av sin arbetstid åt personer som förbereder en eventuell utflyttning från Sverige.

– Jag vet att det är många personer som förbereder sig för att lämna landet för att förekomma en sådan skatt, säger Tikkanen.

Han tror också att investerare kan välja att skjuta upp större och mer riskfyllda satsningar i svenska startupföretag i väntan på besked om vilken skattepolitik som kommer att gälla efter valet.

Som varnande exempel pekar han på Norge, som fortfarande har förmögenhetsskatt. Där höjdes beskattningen 2022. Därefter flyttade 30 förmögna norrmän till Schweiz, enligt norska Dagens Næringsliv.

Tikkanens farhåga är att Sverige skulle kunna få en liknande utveckling. Effekten skulle enligt honom inte nödvändigtvis märkas omedelbart utan snarare genom att investeringar och företagsetableringar gradvis söker sig någon annanstans.

Varnar för ”finansiell Berlinmur”

En annan fråga är vad som händer om en förmögenhetsskatt kombineras med regler som gör det svårare att undgå beskattningen genom att flytta utomlands.

Tikkanen beskriver risken för sådana regler som en ”finansiell Berlinmur”. Hans argument är att Sverige inte bara riskerar att försvåra utflyttning av kapital utan samtidigt kan avskräcka utländska entreprenörer och investerare från att över huvud taget flytta hit eller investera i svenska företag.

LÄS ÄVEN: Så mycket mer får du betala i skatt med ett maktskifte

En framgångsrik utländsk företagare som efter en företagsförsäljning vill bosätta sig i Sverige och investera i svenska bolag kan, enligt hans resonemang, avstå om personen bedömer att en framtida utflyttning medför betydande skattekonsekvenser. Resultatet skulle kunna bli mindre kapital både in i och ut ur Sverige, menar han.

V: ”Pengar som en miljardär knappt märker av”

Vänsterpartiet har gjort beskattningen av mycket stora förmögenheter till en del av sin ekonomiska profil inför valet. Partiet har tidigare pekat ut vad man kallar ”Sveriges superrika” som en politisk motpart och argumenterar för att miljardärsskatten både skulle stärka välfärdens finansiering och göra skattesystemet mer rättvist.

– Det är ju pengar som en miljardär knappt märker av, sade Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till TT i juni.

Tikkanen invänder mot den beskrivningen och framhåller att miljardförmögenheter sällan består av motsvarande belopp på ett bankkonto. En stor del utgörs i stället av ägarandelar i företag och annat investerat kapital.

Han hänvisar också till SCB-statistik som sammanställts av Svenskt Näringsliv och enligt vilken den femtedel av hushållen som har högst ekonomisk standard svarar för omkring hälften av den slutliga skatten.

Problemet med en förmögenhetsskatt är enligt Tikkanen därför inte enbart hur mycket de rikaste får betala, utan att skatten kan behöva erläggas även när tillgångarna inte genererat några pengar som ägaren kan använda för betalningen.

Kan tvinga företagare att sälja aktier

Detta kan enligt Tikkanen bli särskilt kännbart för ägare av onoterade företag. En entreprenör kan på papperet vara miljardär genom värdet på sitt bolag utan att ha motsvarande privata likvida tillgångar. Om företaget inte lämnar utdelning kan ägaren därför behöva frigöra pengar för att betala förmögenhetsskatten.

I vissa fall skulle det kunna innebära att aktier måste säljas år efter år. Tikkanen varnar för att detta på sikt kan minska grundarens ägarandel, påverka kontrollen över företaget eller göra en fullständig försäljning mer attraktiv.

Hur stor den effekten blir beror samtidigt på skattens slutliga utformning. Tikkanen konstaterar att skattesatser på både två och tre procent har förekommit i diskussionen, samtidigt som det ännu inte är fastslaget vid vilken förmögenhetsnivå beskattningen skulle börja.

Pekar på skattereformer bakom startupboomen

Tikkanen kopplar Sveriges framgångar som startup- och entreprenörsland till flera skattereformer under början av 2000-talet. Han pekar särskilt på förändrade regler för näringsbetingade aktier 2001, avskaffandet av arvs- och gåvoskatten 2004 och slopandet av förmögenhetsskatten 2007.

Före reformerna placerades svenska företagares holdingbolag enligt honom ofta i exempelvis Nederländerna, Belgien och Cypern. Förändringarna bidrog till att mer ägande och riskkapital kunde stanna i Sverige.

LÄS ÄVEN: Ny rödgrön skatt kommer ge högre bolåneräntor

Han menar att Sverige därefter har lyckats kombinera gynnsamma villkor för företagande och investeringar med omfattande sociala trygghetssystem. Just därför anser han att skattepolitiken måste utformas så att finansieringen av välfärden inte samtidigt försvagar den företagssektor som genererar jobb och skatteintäkter.

Tikkanens främsta farhåga är därför inte att en miljardärsskatt omedelbart skulle slå undan benen för svensk ekonomi. Risken är enligt honom mer långsiktig: att företagare, investerare och kapital successivt söker sig bort från Sverige och att färre framtida storföretag grundas här.

– Min oro nu grundar sig i att jag inte vill att vi förstör det ekonomiska under som betalar för välfärden för oss alla, säger han.