Sedan 1990 har elskatten ökat med drygt 600 procent. Under samma period har konsumentprisindex (KPI) ökat med 110 procent. Det blir allt tydligare att politiken har valt ut elskatten som en bra kassako för staten, menar experter.

I veckan skenade elpriserna igen och låg över fem kronor per kilowattimme i område 3 och 4. De volatila priserna har skapat en oro för något så grundläggande som elförsörjningen bland landets småföretag.

Enligt André Nilsson, expert inom miljö, klimat och infrastruktur på Företagarna, är det många som vill ansluta till elnätet, byta från fossila bränslen till el eller bygga ut sin verksamhet men blivit nekade för att elsystemet är så eftersatt.

LÄS ÄVEN: Rödgröna elpriser skenar – gått upp 20%

Sedan 50-talet har företag som bedriver industriell tillverkning kunnat få rabatt på elskatten, ned till EU:s miniminivå. Att företag som konkurrerar på en global marknad fått en lägre elskatt har varit klokt, menar Nilsson, men konstaterar samtidigt att i dag är de flesta företagen globalt konkurrensutsatta men det är i princip bara industrin och jordbruket som har låg elskatt.

– Det skapar en väldigt konstig snedfördelning av marknaden där framför allt småföretag drabbas väldigt hårt då de inte får ta del av den låga elskatt som industrin har, säger han till Tidningen Näringslivet.

Farlig oro

Enligt en undersökning från Företagarna har andelen småföretagare som är oroliga över elpriset ökat till 61 procent. För ett år sedan låg motsvarande andel på ungefär 50 procent. Oro hos företagare är allvarligt, påpekar Nilsson, då det leder till att man inte vågar investera eller anställa.

Den höga elskatten motverkar dessutom den så kallade gröna omställningen och elektrifieringen, menar han.

– Det går att fråga sig om vi vill vara i framkant, varför har vi då en så hög skatt på någonting som är så viktigt?

Det är tydligt att elskatten har blivit lukrativ för staten, slår han fast.

Kontrollrum på Svenska kraftnät. Foto: Paulina Westerlind

Tillbaka på samma nivå

Vid årsskiftet sänktes elskatten och regeringen valde att pausa indexeringen.

– Det är klart att det är positivt men man ska komma ihåg att den här regeringen gick till val på lägre elskatt och det var ett väldigt högt tonläge i debatten då.

– Men nu när vi gör bokslut över den här mandatperioden så kan vi konstatera att elskatten är tillbaka på samma nivå som den var 2022. Så det har ju inte varit någon skattesänkning om man jämför 2022 och 2026.

Efterlyser sänkning

Nilsson efterlyser nu en sänkning av elskatten till EU:s miniminivå för samtliga företag, något som skulle säkerställa att alla företag har samma förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig verksamhet.

Även Svenskt Näringsliv förespråkar EU:s miniminivå.

– För att påskynda den gröna omställningen och öka konkurrenskraften för företag som är verksamma i Sverige behöver energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå, säger skattejuristen Robert Lönn.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiet: Ingen ny kärnkraft med oss i regeringen