Siffrorna över skjutningar har sjunkit kraftigt de senaste åren, något som ofta lyfts fram som ett tydligt trendbrott. Men bakom statistiken ser Polismyndigheten en mer komplex och i grunden oroande utveckling. Man konstaterar att konfliktnivåerna i de kriminella miljöerna fortfarande är höga. Det ska inte dras stora växlar på att november hade färre skjutningar och bombdåd än månaden innan.
Under november inträffade fem skjutningar i Sverige i invandrarkriminell gängmiljö, varav en med dödlig utgång – i snitt alltså en skjutning i veckan. Ingen person skadades dock av skjutvapenvåld i november, vilket kan jämföras med oktober då tolv personer skadades – alltså flera personer varje vecka.
LÄS ÄVEN: Ny gängtrend: Färre skjutningar – fler bombdåd
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även bombdåden minskade under månaden, men var ändå tio till antalet – det vill säga i snitt två varje vecka. Samtidigt betonas att dessa kortsiktiga nedgångar inte nödvändigtvis speglar en minskad brottslighet i gängmiljöerna som helhet.
Bombdåd som maktmedel och skrämselvapen
När det gäller bombdåd pekar polisen på att antalet förberedelser till allmänfarlig ödeläggelse ligger på en högre nivå än både fullbordade dåd och försök. Det tyder på en fortsatt hög våldsberedskap. Ofta handlar det om strategiska gärningar där syftet är att skrämma, markera eller driva in skulder snarare än att döda. Hemmagjorda bomber med pyroteknik är vanliga, liksom handgranater som smugglas in i landet och används när tillgången till skjutvapen är mer begränsad.
Att bombdåden blivit ett allt vanligare inslag bekräftas även i den nationella statistiken. Under årets elva första månader har betydligt fler detonationer registrerats än tidigare år, parallellt med att skjutningarna minskat.
Minskade skjutningar kan betyda pausade konflikter
Nedgången i skjutningar har av vissa bedömare tolkats som ett resultat av effektivare polisarbete och fler gripanden, något som även polisen själv gärna lyfter fram. Andra bedömare menar dock att låga skjutningstal lika gärna kan bero på att gängkonflikter tillfälligt ligger i träda.
När öppna krig avtar frigörs tid och resurser för annan brottslighet, såsom narkotikahandel, bedrägerier och utpressning – verksamheter som genererar större inkomster än våldsamma uppgörelser. Sett ur det perspektivet kan en period med färre skjutningar paradoxalt nog sammanfalla med att den organiserade brottsligheten i stort stärks, snarare än försvagas.
Allt yngre rekryteras till grovt våld
Den kanske mest alarmerande trenden gäller åldern på gärningspersonerna. Polisen och flera kriminologer slår fast att allt fler barn och mycket unga tonåringar dras in i grova våldsbrott. Under årets första elva månader har över 150 barn under 15 år varit misstänkta för inblandning i mordplaner, en kraftig ökning jämfört med tidigare år.
LÄS ÄVEN: 12-årig ”barnsoldat” rymde från HVB-hem och mördade – var felskjutning
Digitala kommunikationsplattformar gör det möjligt för kriminella nätverk att snabbt nå och rekrytera barn med svaga skyddsnät. Unga utförare kan dessutom utnyttjas just därför att de är straffrättsligt skyddade, vilket sänker tröskeln för både bombdåd och andra våldsuppdrag. Enligt polisen är detta en utveckling som riskerar att få långsiktiga konsekvenser långt bortom dagens statistik.
Nationell nedgång – lokal oro
Bland annat SVT och Omni rapporterar om halverade skjutningar jämfört med toppåren i början av 2020-talet, både i Stockholm och nationellt. Samtidigt visar deras sammanställningar, baserade på polisens siffror, att bombdåden ökar och att utpressningsmotiv blivit allt tydligare. Nedgången i skjutningar är också från en extremt hög nivå, även i ett internationellt perspektiv.
Polisen sammanfattar läget med att viljan och förmågan att använda grovt våld fortfarande är hög i de kriminella miljöerna. Statistiken över skjutningar och bombdåd är dessutom preliminär och kan justeras i efterhand, vilket ytterligare understryker behovet av försiktighet i tolkningen.
En varningssignal bakom siffrorna
Budskapet från polisen är tydligt: färre skjutningar innebär inte automatiskt ett tryggare samhälle. När våldet byter form, gärningspersonerna blir yngre och bombdåd används som ett allt vanligare maktmedel, pekar utvecklingen snarare på att problemen förändras än försvinner. Bakom den lugnare ytan finns fortfarande en hög konfliktnivå – och en generation barn som riskerar att dras allt djupare in i den organiserade brottsligheten.
