Hälften boende i utsatta områden kan tänka sig lämna Sverige

Mer än hälften av boende i så kallade utsatta områden kan tänka sig att flytta utomlands. I synnerhet är det unga med invandrarbakgrund som funderar eller har funderat på att lämna Sverige. Skälen är saker som jobb och samhällsutvecklingen. Det framgår i en ny undersökning.

På uppdrag av Järvaveckan Research har Indikator Opinion genomfört en undersökning bland boende i Sveriges ”utsatta områden” om frågor som integration, politisk delaktighet och framtidstro. Ett av de integrationspolitiska förslag som får starkast stöd av båda sidor är språkkrav för arbete inom vård, skola och omsorg. 82 procent av boende i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige anser att det är ett bra initiativ.

Även ett totalförbud mot religiösa friskolor är något många gillar även om skillnaderna här blir tydligare: 51 procent i utsatta områden är positiva jämfört med 66 procent i övriga Sverige.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

DO: Sjuksköterskas kommentar om afrohår på vårdcentral är diskriminering – tvingas betala 90 000

LÄS ÄVEN: Hundratusentals invandrare folkbokförda i Sverige utan skäl

Socialdemokraternas planer på tvångsblandning förkastas av svenskarna medan invandrare är desto mer förtjusta i idén. Att bygga fler hyresrätter i områden som domineras av villor och bostadsrätter stöds av 58 procent i utsatta områden men bara 40 procent i övriga Sverige.

Ett annat område där åsikterna går isär är vad som krävs för en fungerande integration. Medan svenskarna i högre grad betonar individens egen motivation att vilja integreras (45 mot 32 procent) lyfter boende i utsatta områden saker som utbildning och kompetensutveckling (23 mot 16 procent) samt åtgärder mot diskriminering (14 mot fyra procent).

– Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten. Det understryker behovet av ett mer nyanserat samtal om var det faktiskt finns gemensam mark i integrationsfrågorna och var skiljelinjerna går, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan.

Arbete och språk

Tillgång till arbete pekas ut som den enskilt viktigaste faktorn till integration med 51 procent i utsatta områden och 46 procent i övriga Sverige som anger detta som avgörande. En ungefär lika stor andel, 53 procent, i utsatta områden anser att bristande kunskaper i svenska språket är ett hinder i arbetslivet. I övriga Sverige uppger en ännu högre andel, 64 procent, att detta är ett hinder.

LÄS ÄVEN: Åkesson: Höstens val blir ännu ett invandringsval

– Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas. Om debatten ska bli mindre polariserad måste vi våga prata om både språket och de sociala trösklarna, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan.

Högre känsla av inflytande bland invandrare

Personer i utsatta områden känner att de i högre utsträckning har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen (48 procent) men upplever samtidigt att politiker inte bryr sig om dem (60 procent). I övriga Sverige ligger motsvarande andelar på 38 respektive 50 procent.

Valet i höst ser båda grupper fram emot lika mycket (65 respektive 64 procent).

Kan tänka sig flytta

I utsatta områden uppger 51 procent att de haft tankar om att lämna Sverige och tittar man enbart på de med utländsk bakgrund i utsatta områden stiger siffran ytterligare något, till 55 procent. I övriga Sverige ligger motsvarande andel på 39 procent.

De som uppgett att de i någon utsträckning haft tankar på att flytta från Sverige för att få bättre möjligheter i ett annat land fick en följdfråga om vilka skäl som ligger bakom detta övervägande. De vanligaste skälen i såväl utsatta områden som övriga Sverige är ett missnöje med samhällsutvecklingen och en ökad otrygghet.

Skillnaderna mellan utsatta områden och övriga Sverige är överlag små, men fler i utsatta områden anger höga skatter (36 procent), att de har släkt och vänner utomlands (17 procent) samt svårigheter på bostadsmarknaden (16 procent) som orsaker till sina flyttankar. Att inte kunna praktisera sin religion är också en vanligare orsak i utsatta områden (fem procent).

LÄS ÄVEN: Studie: Västeuropéer missnöjda med invandringen

I utsatta områden är det en större andel med svensk bakgrund som uppger missnöje med samhällsutvecklingen som ett skäl till sina flyttankar (54 procent).

Vid nedbrytning på födelseland i utsatta områden kan man se att missnöje med samhällsutvecklingen har nämnts av betydligt fler födda i Sverige (52 procent) jämfört med de som är födda utanför Europa (29 procent). Bland boende i utsatta områden som är födda utanför Europa är det i stället höga skatter som har nämnts av högst andel inom gruppen.

I både övriga Sverige och utsatta områden är bättre ekonomiska möjligheter, bättre karriärmöjligheter och svårigheter på bostadsmarknaden vanliga orsaker till flyttankar bland unga i åldern 18–29 år. Tittar man i stället på de äldre åldersgrupperna, oavsett område, framkommer att klimat- och väderförhållanden är ett av de mest valda skälen till att vilja flytta från Sverige.

Jämför man unga är det åter igen höga skatter och svårigheter på bostadsmarknaden som är vanligare skäl bland boende i utsatta områden. En av tio unga boende i utsatta områden med utländsk bakgrund uttrycker även att de inte kan praktisera sin religion till fullo.

Missnöje med samhällsutvecklingen är ett betydligt vanligare skäl till flyttankar bland unga i utsatta områden med svensk bakgrund jämfört med övriga grupper. 57 procent bland unga i utsatta områden med svensk bakgrund har valt detta alternativ jämfört med 39 procent bland de med utländsk bakgrund.

Vad tycker du?

LÄS ÄVEN: Stora skillnader i synen på normer i svenska och utsatta områden